Skivor av korslimmat massivt trä kan vara en möjlighet att svara på behovet av virkesdrivning året om. Kan skivorna användas för att förbättra bärigheten på mjukare ställen, för att kunna korsa bäckar och diken eller för att förhindra markskador vid lastningsställena? Inledande försök har gett lovande resultat.
I och med de nya investeringarna i skogsindustrin ökar också avverkningarna i torvmarksskog. Traditionellt har man avverkat i torvmarksskog på vintern, då tjälen gör torvmarken bärkraftigare och snötäcket skyddar markytan och trädens rötter. Klimatuppvärmningen gör vintrarna allt mildare och tjälperioderna kortare. För att uppnå full avverkningspotential på torvmark behöver man utnyttja vintersäsongen effektivt, kanske rentav hela året.
På torvmark brukar man förbättra markens bärighet med hyggesrester och runt virke på körstråken. Nya lösningar behövs både i planeringen av stämplingsposter och för att förbättra markens bärkraft. Projektet CLT-levyt maanpinnan kantavuuden vahvistajana puunkorjuussa går ut på att undersöka om KL-skivor, det vill säga skivor av korslimmat trä, kan användas vid virkesdrivning i mjuk terräng.
KL-skivor testas i terrängen
Testandet av KL-skivor (även kallade CLT-skivor, Cross Laminated Timber) började med att man undersökte hur de lämpar sig och håller i fältförhållanden. I projektet testas skivor med fem trälager och en tjocklek på 150 millimeter. Två bredder testas, 1,5 meter och 2,5 meter. Längden är fyra meter. Dessutom testas skivor av måtten 0,21 x 1,6 x 4,0 meter och 0,21 x 1,6 x 5,0 meter för att korsa diken. Skivorna väger 600–1 000 kilogram.
Det första momentet av slitagetestet gjordes på ett bärkraftigt underlag. Samtidigt testades en lyftmetod, placeringen av skivorna och belastning på skivorna.
Till den 1,5 meter breda skivan planerade man ett lyftfäste på ena långsidan och på den bredare på båda långsidorna. Lyftfästet (bild 1) planerades i samarbete och genom att intervjua skogsmaskinsföretagare. Föraren som körde skogsmaskinen i testet uppgav att det gick lätt att hantera skivorna, det vill säga att lasta och lossa dem till och från skotaren och att placera dem på marken med hjälp av fästet som utvecklats (bild 2).
- Under testdagen uppstod spår (bild 3-4) på skivornas yta, men några skador som skulle försämra bärigheten upptäcktes inte. Det gick också att komma över ett litet dike med hjälp av skivorna, och man kunde inte se att skivorna skulle ha blivit böjda av det. Testerna med KL-skivor fortsätter i höst i verkliga stämplingspostförhållanden på torvmarksobjekt, säger forskaren Harri Lindeman vid Naturresursinstitutet.
Efter att ha testats i praktiken kommer skivorna att undersökas, och laboratorietester görs för att utreda möjliga strukturförändringar.
- I projektet kommer vi också att utreda kostnaderna för användningen och logistiken och utveckla ett tjänstekoncept för distribution och uthyrning av KL-skivor, där ett skogstjänstföretag levererar skivorna till ett virkesdrivningsföretag, säger Anu Hilli, expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
Projektet genomförs av Lapplands yrkeshögskola, Kemin Digipolis Oy, Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral. Det finansieras av Norra Österbottens NTM-central med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Bild 1. Lyftfästet på skivorna planerades som ett samarbete.
Bild 2: Det var lätt för föraren att hantera skivorna med hjälp av lyftfästena.
Bild 3: Det uppstod slitage på skivorna, men inga skador som skulle försämra deras bärighet upptäcktes.
Bild 4: Skivornas yta fick spår av slitage.