Skogscentralen

Privata skogsägare i Finland kan ganska fritt bestämma hur de använder sin skog. Skogsbruket regleras av skogslagen.  

Skogscentralen producerar uppdaterad information om Finlands skogar som stöd för skogsägarnas beslutsfattande. Skogsdatabasen innehåller bland annat uppgifter om ståndorter och bestånd, särskilt viktiga livsmiljöer och användning av skogarna. 

Skogsdata om skogens kvalitet och virkesmängd kan vara delvis bristfällig, eftersom de bygger på fjärrkarteringsuppgifter som samlats in genom laserskanning eller på äldre skogsbruksplaner där uppgifter har samlats in i terrängen och sedan uppdaterats. Därför lönar det sig för skogsägaren att alltid kontrollera uppgifterna om sin skog i terrängen. 

Skogsdata för skogsägarnas egna fastigheter finns i den avgiftsfria e-tjänsten MinSkog.fi.

Grunduppgifter om den egna skogen får man genom att logga in i e-tjänsten MinSkog.fi. 

Det är avgiftsfritt att logga in i tjänsten. För att logga in behöver du antingen nätbankskoder, mobilcertifikat eller ett identitetskort med chip. Även delägare i samfällda skogar kan använda tjänsten. 

MinSkog.fi finns på svenska och finska. 

Merparten av det material som Skogscentralen samlat in finns öppet tillgängligt i elektronisk form med stöd av skogsdatalagen.  

 Den öppet tillgängliga skogliga informationen finns i tre former 

• karttjänster 
• datapaket som utgörs av geografiska datamaterial 
• gränssnitt. 

Inga person- eller kontaktuppgifter överlåts i samband med den skogliga information och ade naturdata som distribueras öppet via webbplatsen skogscentralen.fi. Om den som utnyttjar informationen kopplar samman öppen skoglig information med ägaruppgifter är det på den här partens ansvar att se till att de skyldigheter som finns kring skydd av personuppgifter följs .

Det är möjligt att leverera skoglig information till Skogscentralen, och då kan vi använda informationen för att uppdatera eller komplettera våra data.

Skogscentralen finansierar privata skogsägares skogs- och naturvårdsarbeten. Finansieringen grundar sig på lagstadgade stödformer, av vilka den så kallade metka-stöden enligt lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket är den viktigaste. 

 Via Metso-programmet stöder Skogscentralen skydd av skogarna genom att bevilja miljöstöd för skogsbruk  och finansiera naturvårdsprojekt. 

 Permanent skydd av skog sköts av NTM-centralerna.  

Vi är ett experthus som betjänar och främjar ett övergripande hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk koordinerar ekonomiska, ekologiska, sociala och klimatmässiga mål och förbättrar under ett långt tidsintervall den nytta man har av skogen.  

Skogscentralen sammanför även olika parter för att bygga en god skogsvård och finländsk välfärd.  

 Finlands skogscentrals värden  

• Framsteg
• Samarbete
• Ansvar
• Objektivitet

 Skogscentralens nyckeltal 

• Nästan 600 000 skogsägare
• 433 medarbetare
• 50 intressentgrupper

Skogscentralens största enhet är enheten för skogslagstiftning och skogsinventering. Nästan hälften av personalen arbetar inom den. Enhetens uppgift är att övervaka att lagar och förordningar om skogen följs, administrera skogsbruksstöd samt samla in och upprätthålla skogs- och naturdata. Skogsdirektör Anna Rakemaa leder enheten.

Enheten för skogsprogram och -kunskap koordinerar verkställandet av de regionala skogsprogrammen, Skogscentralens expertarbete och tiotals utvecklingsprojekt som genomförs med extern finansiering. Enheten leds av informationstjänstdirektören Anssi Niskanen.

Enheten för kundrelationer och kommunikation ansvarar för skogsägar- och företagsrådgivningen och för utbildningsverksamheten. Enheten svarar också för underhållet och utvecklingen av ärendetjänsten MinSkog.fi, samt för kundupplevelsen och hela organisationens kommunikation. Enheten leds av kundrelations- och kommunikationsdirektör Nilla Hietamäki.

I Skogscentralens interna enheter datasystem och -administration samt förvaltning leds verksamheten av digidirektör Tapani Hämäläinen och förvaltningsdirektör Anna-Liisa Louko.

Skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter definieras i lagen om Skogscentralen och är att

• främja de skogsbaserade näringarna
• främja landsomfattande och regional samverkan
• erbjuda utbildning, rådgivning och information som främjar skogsbruket
• sköta planerings- och utredningsuppgifter som hänför sig till en hållbar skötsel och användning av skog 
• främja klimat- och energimålen och bevarandet av skoglig mångfald
• följa skogsbrukets och skogarnas tillstånd och utveckling samt lägga fram förslag och initiativ som hänför sig till detta
• samla in, upprätthålla och dela skogs- och naturinformation
• verkställa och övervaka skogslagstiftningen
• upprätthålla beredskap med avseende på skogsskador
• delta i internationellt samarbete som hänför sig till uppgifterna
• sköta sådana uppgifter med anknytning till beredningen och verkställigheten av skogspolitiken som Jord- och skogsbruksministeriet bestämmer

Vem som helst som anser att Skogscentralen har agerat felaktigt kan lämna in ett klagomål till Jord- och skogsbruksministeriet, som styr och utövar tillsyn över Skogscentralens verksamhet.

Klagomål kan också lämnas in till riksdagens justitieombudsman, som övervakar förvaltningens laglighet, eller till statsrådets justitiekansler. Klagomål kan lämnas in om man anser att Skogscentralen agerat lagstridigt eller inte har fullföljt sina skyldigheter. Det kan till exempel handla om att man misstänker att Skogscentralen överskridit sina befogenheter eller brutit mot principerna för god förvaltning.

Ett klagomål är inte en process för ändringssökande. Tillsynsinstanserna kan till exempel ge en anmärkning eller uppmärksamma Skogscentralen på lag och god förvaltningssed.

Skogscentralens organisation är en processorganisation, där direktionen brukar den högsta makten. Under direktionen verkar ledningsgruppen och de fem enheterna: skogslagstiftning och informationsproduktion, skogsprogram och -kunskap, kundrelationer och kommunikation, datasystem och -administration samt förvaltning.

Direktionen 

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter medlemmarna för en period på fyra kalenderår. Varje medlem har en personlig suppleant. Direktionen har tillsatts för mandatperioden 1.3.2025-28.2.2029.  

Direktionens medlemmar är:
(ersättaren inom parentes)

• jord- och skogsbruksministeriet representeras av: 
  Anna-Leena Miettinen, lantbruksråd, jord- och skogsbruksministeriet 
  (Pasi Patrikainen, generaldirektör, Lantmäteriverket)
• skogsägarna representeras av: 
  Marko Mäki-Hakola, skogsdirektör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK 
  (Laura Harjunpää, jurist, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK)
• träförädlingsindustrin representeras av:
  Karoliina Niemi, skogsdirektör, Skogsindustrin rf
  (Tino Aalto, VD, Sågindustrin rf)
• skogsföretagarna och -områdena representeras av:
  Pasi Mikkonen, VD, Putaan Mottimestarit Oy, Pihtipudas 
  (Hannu Hokkanen, VD, Veljekset Hokkanen Oy, Kangasniemi)
• samarbetsparterna inom skogsbranschen representeras av:
  Ari Niiranen, överdirektör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen 
  (Satu Sikanen, landskapsdirektör, Södra Karelens förbund) 
  Juha Hakkarainen, VD, Finsilva Oyj 
  (Pekka Rehn, överdirektör, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)
• personalen representeras av:
  Jukka Matilainen, ledande sakkunnig, skogsägande, Finlands skogscentral
  (Taina Kokko, personalexpert, Finlands skogscentral)

Direktionens ordförande är verkställande direktör Juha Hakkarainen, Finsilva Oyj, och vice ordförande lantbruksrådet Anna-Leena Miettinen, jord- och skogsbruksministeriet.

 Ledningsgruppen 

Skogscentralen har en ledningsgrupp, som lyder under direktör Ari Eini.

Ledningsgruppen består av:

• Eini Ari, direktör (ledningsgruppens ordförande) 
• Hietamäki Nilla, kundrelations- och kommunikationsdirektör
• Hämäläinen Tapani, digidirektör
• Kuitunen Pekka, ledande ansvarsexpert, ledningsgruppens sekreterare 
• Louko Anna-Liisa, förvaltningsdirektör 
• Niskanen Anssi, informationstjänstdirektör 
• Rakemaa Anna, skogsdirektör

Landskapens skogsråd främjar det regionala samarbetet mellan de skogsbaserade näringarna och skogssektorn. Det finns fjorton skogsråd och deras mandatperiod är fyra år. Skogsrådens medlemmar representerar skogssektorns aktörer, den offentliga förvaltningen, medborgarorganisationer och intressentgrupper.  

Jord- och skogsbruksministeriet utser skogsråden utgående från Skogscentralens förslag 

Lanskapens skogsråd ansvarar för planerandet av de regionala skogsprogrammen och övervakar förvaltningen av dem.  

• Mer information om skogsråden
• Mer information om de regionala skogsprogrammen

I Skogscentralens kundgemenskap Pihka kan du påverka utvecklingen av våra tjänster. Vi bjuder in gemenskapens medlemmar till utvecklingsarbetet några gånger om året. Läs mer om kundgemenskapen.

Aktörerna i den finländska skogsbranschen är många. Förutom Skogscentralen övervakar också NTM-centralerna hur skogarna används. Skogscentralen övervakar att skogslagen följs, NTM-centralerna att naturvårdslagen följs.

Mer information om Skogscentralens och NTM-centralernas roller i övervakningen av skogsbruk.

Förutom de offentliga aktörerna finns det allmännyttiga stiftelser, aktörer i den privata sektorn och tredje sektorn och skogstjänstföretagare. Var och en har sin roll och sina egna betoningar.

Mer information om skogliga aktörer i Finland.

• 2024 Skogscentralen verkar på riksnivå och har slopat de regionala serviceområdena. I landskapen verkställs regionala skogsprogram. 433 personer arbetar på Skogscentralen (år 2024). Skogscentralen har sedan 2012 letts av direktör Ari Eini, som är forstmästare.
• 2015 Skogscentralen ändrades till en processorganisation och de tretton regionenheterna (tidigare självständiga Skogscentraler) slogs ihop till fem serviceområden. 
• 2012 Lagen om Finlands skogscentral och den nya lagen om system för skoglig information träder i kraft. Skogscentralen blir en rikstäckande organisation i och med de här lagarna. Skogsbruksplaneringen och skogsförbättringsuppgifterna organiseras inom en separat enhet för affärsverksamhet (senare Otso skogstjänster). Skogscentralens huvudkontor placeras i Lahtis. 
• 1999 FFC- och PEFC-certifieringarna startar. 
• 1998 Det första nationella skogsprogrammet blir klart och omfattar åren fram till 2010. 
• 1997 Den nya skogslagen fastställs. 
• 1996 Skogsnämnderna bli regionala skogscentraler. De tretton självständiga skogscentralernas verksamhetsområden täcker hela landet. 
• 1993 Vinst på försäljning av virke börjar beskattas i och med den nya skogsskattelagstiftningen. 
• 1987 Distriktsskogsnämnderna och Centralskogsnämndernas skogsförbättringsdistrikt slås ihop till skogsnämnder. 
• 1968 Skogsvårdsnämnderna blir distriktsskogsnämnder. 
• 1964 Lagen om främjande av skogsodling fastställs. 
• 1928 Lagen om enskilda skogar, som förbjuder skövling av skog, och skogsförbättringslagen tas i bruk. Skogsvårdsnämnderna ansvarar för tillsyns- och rådgivningsuppgifter i anslutning till det privata skogsbruket.  
• 1922 Den första riksomfattande inventeringen av landets skogar inleds. 
• 1917 Skogsvårdsnämnder grundas i länen för att övervaka att skogslagen efterföljs. 
• 1886 fastställdes Finlands första skogslag, i vilken man samlade alla bestämmelser angående skogar. Syftet med lagen var att främja skogens naturliga förnyelse. Efter det här har man utvecklat skogslagen och skogslagstiftningen enligt samhällets behov.