Skip to main content

Skogscentralen

Skogscentralen samlar in och distribuerar data om Finlands skogar. Vi råder skogsägare i skogsvård, användning och skydd av skog. Skogscentralen övervakar också att skogslagstiftningen följs av både privatpersoner och företag.  

Skogscentralen främjar även att näringarna som har med skog att göra är så mångsidiga som möjligt och att det är lönsamt att idka dem. Skogscentralens verksamhet styrs och finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.

Skogsdata

Privata skogsägare i Finland kan ganska fritt bestämma, hur de använder sin skog. Skogsanvändningen regleras av skogslagen.  

Skogscentralen producerar uppdaterad information om Finlands skogar som stöd för skogsägarnas beslutsfattande. Skogsdatabasen innehåller bland annat uppgifter om ståndorter och bestånd, särskilt viktiga livsmiljöer och användning av skogarna. 

Skogsdata om skogens kvalitet och virkesmängd kan vara delvis bristfällig, eftersom de bygger på fjärrkarteringsuppgifter som samlats in genom laserskanning eller på äldre skogsbruksplaner där uppgifter har samlats in i terrängen och sedan uppdaterats (länk läggs till senare). Därför lönar det sig för skogsägaren också att alltid gå och kontrollera uppgifterna om sin skog i terrängen.  

Skogsdata för skogsägarnas egna fastigheter finns i den avgiftsfria e-tjänsten MinSkog.fi.

Skogscentralens skogsdatabas är världens mest omfattande

  • Det finns i dagens läge skogsdata på figurnivå om 13,9 miljoner hektar privatskog, och skogsdata omfattar 99 procent av privatskogarnas areal i hela Finland.

  • En ny inventeringscykel inleddes våren 2020. I och med den ökar mängden skog som karteras. 

E-tjänsten MinSkog.fi

Grunduppgifter om den egna skogen får man genom att logga in i e-tjänsten MinSkog.fi

Det är avgiftsfritt att logga in i tjänsten. För att logga in behöver du antingen nätbankskoder, mobilcertifikat eller ett identitetskort med chip. Även delägare i samfällda skogar kan använda tjänsten. 

MinSkog.fi finns på svenska och finska. 

I MinSkog.fi för skogsägaren

  • Ser du en helhetsbild av din skogsegendom 

  • ser du skogsvårds- och avverkningsförslag för din skog 

  • ser du naturobjekt som finns i din skog 

  • ser du uppgifter om din skog i både kartor och flygfotografier 

  • får du mångsidig miljöinformation på egna kartnivåer  

  • kan du anmäla objekt i din skog som du vill låta vårdas 

  • kan du söka aktörer som kan utföra arbetet 

  • kan du dela med dig av skogsdata till de aktörer du själv väljer 

  • kan du hantera ärenden med Skogscentralen: anmälan om användning av skog, kemera-finansieringsansökan och anmälan om verkställande 

I MinSkog.fi för aktörer

  • kan du hitta nya kunder 

  • söka och planera nya arbetsobjekt 

  • få tillgång till mångsidiga kartor och geografisk information 

  • göra anmälan om användning av skog för skogsägaren eller sköta kemera-ärenden

Öppen skogs- och naturinformation

Merparten av det material som Skogscentralen samlat in finns öppet tillgängligt i elektronisk form med stöd av skogsdatalagen.  

 Den öppet tillgängliga skogliga informationen finns i tre former 

  • karttjänster 

  • datapaket som utgörs av geografiska datamaterial 

  • gränssnitt. 

 Inga person- eller kontaktuppgifter överlåts i samband med den skogliga information och naturdata som distribueras öppet via webbplatsen skogscentralen.fi. Om den som utnyttjar informationen kopplar samman öppen skoglig information med ägaruppgifter är det på den här partens ansvar att se till att de skyldigheter som finns kring skydd av personuppgifter följs  

Det är möjligt att leverera skoglig information till Skogscentralen, som vi utnyttjar för att uppdatera eller komplettera våra data. 

Stöd för skogs- och naturvård

Skogscentralen finansierar privata skogsägares skogs- och naturvårdsarbeten. Finansieringen grundar sig på lagstadgade stödformer, av vilka de så kallade kemera-stöden enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk och beskogningsstödet är de viktigaste. 

 Via METSO-programmet stöder Skogscentralen skyddet av skogarna genom att bevilja miljöstöd för skogsbruk  och finansiera naturvårdsprojekt

 Permanent skydd av skog sköts av NTM-centralerna.  

Skogscentralens vision och värden

Vi är ett experthus som betjänar och främjar ett övergripande hållbart skogsbruk. Ett övergripande hållbart skogsbruk koordinerar ekonomiska, ekologiska, sociala och klimatmål och förbättrar under en lång tidsintervall den användningen man har av skogen.  

Skogscentralen samlar även ihop olika parter för att bygga en god skogsvård och finländsk välfärd.  

  •  Finlands skogscentrals strategi  (läggs till senare)

 Finlands skogscentrals värden  

  • Framsteg 

  • Samarbete 

  • Ansvar 

  • Objektivitet 

 Skogscentralens nyckeltal 

  • Nästan 600 000 skogsägare 

  • 575 medarbetare 

  • 50 intressentgrupper 

  • 5 serviceområden 

Skogscentralens tjänster

Skogscentralens största tjänst är skogsdata- och granskningstjänsterna. De sysselsätter nästan hälften av Skogscentralens medarbetare. Skogsdata- och granskningstjänsternas uppgifter är att övervaka Finlands skogslagstiftning, förvalta skogsbrukets stöd och samla in, uppehålla och dela information om skog och natur. Skogsdirektör Anna Rakemaa leder skogsdata- och informationstjänsterna.  

eNäringstjänsternas viktigaste uppgifter är att ge råd och utbilda skogsägare samt aktörer, och att ge rådgivning åt skogs- och träbranschens organisationer i saker som berör skogsnäringar. Näringstjänsterna koordinerar också tiotals utvecklingsprojekt (länk till projekten läggs till senare) som verkställs med utomstående finansiering. Näringstjänsterna leds av näringsdirektör Anssi Niskanen.  

 Verksamheten i Skogscentralens inre utvecklingstjänster och förvaltningstjänster leds av utvecklingsdirektör Tapani Hämäläinen och förvaltningsdirektör Jorma Tolonen. 

Offentliga förvaltningsuppgifter

Skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter definieras i lagen om Skogscentralen och är att

  • främja de skogsbaserade näringarna
  • främja landsomfattande och regional samverkan
  • erbjuda utbildning, rådgivning och information som främjar skogsbruket
  • sköta planerings- och utredningsuppgifter som hänför sig till en hållbar skötsel och användning av skog 
  • främja klimat- och energimålen och bevarandet av skoglig mångfald
  • följa skogsbrukets och skogarnas tillstånd och utveckling samt lägga fram förslag och initiativ som hänför sig till detta
  • samla in, upprätthålla och dela skogs- och naturinformation
  • verkställa och övervaka skogslagstiftningen
  • upprätthålla beredskap med avseende på skogsskador
  • delta i internationellt samarbete som hänför sig till uppgifterna
  • sköta sådana uppgifter med anknytning till beredningen och verkställigheten av skogspolitiken som Jord- och skogsbruksministeriet bestämmer

Skogscentralens organisation

Skogscentralens organisation utgörs av en processorganisation, i vilken direktionen utövar den högsta beslutanderätten. Under direktionen verkar ledningsgruppen, fyra olika tjänster: skogsdata- och granskningstjästerna, näringstjänsterna, utvecklingstjänsterna och förvaltningstjänsterna och fem serviceområden. 

Direktionen 

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter medlemmarna för en period på fyra kalenderår. Varje medlem har en personlig suppleant. Direktionen har tillsatts för mandatperioden 1.3.2021-28.2.2025.  

Direktionens medlemmar är: 

  • Hellström Eeva, ordförande (personlig suppleant Pekka Rehn) 

  • Hakkarainen Juha, vice ordförande (personlig suppleant Lea Jylhä), representant för skogsägarna 

  • Jormakka Mika, representant för företagare i skogsbranschen (personlig suppleant Teemu Tolppa) 

  • Niemi Karoliina, träförädlingsindustrins representant (personlig suppleant Kai Merivuori) 

  • Niiranen Ari, representant för samarbetspartner i skogsbranschen (personlig suppleant Marko Korhonen) 

  • Vesanto Taina, representant för ministeriet (personlig suppleant Johanna Buchert) 

  • Vuorenmaa Jyrki, representant för personalen (personlig suppleant Jukka Matilainen) 

 Ledningsgruppen 

Skogscentralen har en riksomfattande ledningsgrupp. Ledningsgruppen verkar under Skogscentralens direktör Ari Eini.  

Ledningsgruppen har följande sammansättning: 

  • Eini Ari, direktör (ordf.) 

  • Herttuainen Helena, regiondirektör 

  • Hämäläinen Tapani, utvecklingsdirektör 

  • Korhonen Mikko, chef för finansiering och granskning 

  • Liusjärvi Katriina, kommunikationschef 

  • Niskanen Anssi, näringsdirektör 

  • Rakemaa Anna, skogsdirektör 

  • Tolonen Jorma, förvaltningsdirektör 

Landskapens skogsråd

Landskapens skogsråd främjar det regionala samarbetet mellan de skogsbaserade näringarna och skogssektorn. Det finns fjorton skogsråd och deras mandatperiod är fyra år. Skogsrådens medlemmar representerar skogssektorns aktörer, den offentliga förvaltningen, medborgarorganisationer och intressentgrupper.  

Jord- och skogsbruksministeriet utser skogsråden utgående från Skogscentralens förslag 

Lanskapens skogsråd ansvarar för planerandet av de regionala skogsprogrammen och övervakar förvaltningen av dem.  

Skogslagens och Skogscentralens historia

  • 2020 Skogscentralen har verksamhetsställen på 67 orter. På Skogscentralen jobbar 575 medarbetare (år 2020). Från och med år 2012 har forstmästare Ari Eini varit direktör för Finlands skogscentral.  

  • 2015 Skogscentralen ändrades till en processorganisation och de tretton regionenheterna (tidigare självständiga Skogscentraler) slogs ihop till fem serviceområden. 

  • 2012 Lagen om Finlands skogscentral och den nya lagen om system för skoglig information träder i kraft. Skogscentralen blir en rikstäckande organisation i och med de här lagarna. Skogsbruksplaneringen och skogsförbättringsuppgifterna organiseras inom en separat enhet för affärsverksamhet (senare Otso skogstjänster). Skogscentralens huvudkontor placeras i Lahtis. 

  • 1999 FFC- och PEFC-certifieringarna startar. 

  • 1998 Det första nationella skogsprogrammet blir klart och omfattar åren fram till 2010. 

  • 1997 Den nya skogslagen fastställs. 

  • 1996 Skogsnämnderna bli regionala skogscentraler. De tretton självständiga skogscentralernas verksamhetsområden täcker hela landet. 

  • 1993 Vinst på försäljning av virke börjar beskattas i och med den nya skogsskattelagstiftningen. 

  • 1987 Distriktsskogsnämnderna och Centralskogsnämndernas skogsförbättringsdistrikt slås ihop till skogsnämnder. 

  • 1968 Skogsvårdsnämnderna blir distriktsskogsnämnder. 

  • 1964 Lagen om främjande av skogsodling fastställs. 

  • 1928 Lagen om enskilda skogar, som förbjuder skövling av skog, och skogsförbättringslagen tas i bruk. Skogsvårdsnämnderna ansvarar för tillsyns- och rådgivningsuppgifter i anslutning till det privata skogsbruket.  

  • 1922 Den första riksomfattande inventeringen av landets skogar inleds. 

  • 1917 Skogsvårdsnämnder grundas i länen för att övervaka att skogslagen efterföljs. 

  • 1886 fastställdes Finlands första skogslag, i vilken man samlade alla bestämmelser angående skogar. Syftet med lagen var att främja skogens naturliga förnyelse. Efter det här har man utvecklat skogslagen och skogslagstiftningen enligt samhällets behov.