Gå direkt till innehållet

Ägararrangemang för skogssammanslutningar

På den här sidan

I skogssammanslutningar är skogen fast egendom. När en sammanslutning arrangerar ägandet skiftar man antingen skogsfastigheten mellan sammanslutningens delägare, avskiljer ett outbrutet område till en delägare som motsvarar hens ägarandel eller gör avyttringar av bråkdelar av skogen. Man kan också ansluta sammanslutningens skog till en samfälld skog mot andelar i den samfällda skogen eller så kan delägarna grunda grunda en egen samfälld skog.

Om det gäller en värdefull skogsegendom rekommenderas det att man anlitar experthjälp.

Olika alternativ för sammanslutningar

Skifte av sammanslutningens fastighet

Om man vill genomföra skifte på en skog som ägs i bråkdelar ska skiftesavtalet göras skriftligen och bevittnas av ett köpvittne. I skiftesavtalet kommer man överens om vilka områden de olika delägarna får. Utifrån avtalet söker man lagfart hos Lantmäteriverket. Vid behov klyver Lantmäteriverket områdena till egna fastigheter. 

Värdet på den del som en delägare får vid delningen ska motsvara delägarens andel. Om så inte är fallet är det fråga om överlåtelse av fastighet. Överlåtelse betraktas som en affär om den delägare som får mer betalar för skillnaden med egna medel. Penningersättningen och den därmed följande överlåtelseskatten utgör avdragsgill utgift för köparen. På motsvarande sätt kan överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust bli aktuellt för den som får penningersättningen. Överlåtelse mellan nära anhöriga kan vara skattefri (inkomstskattelagen 48 §). 

Om sammanslutningen äger flera registerfastigheter och delas ut till delägarna enligt värdet på andelarna men så att inte alla fastigheter delas upp mellan alla delägare i förhållande till deras andelar, räknas det som att det skett byten av fastighetsandelar mellan delägarna. För sådana byten ska det betalas skatt för överlåtelsevinst och överlåtelseskatt. För värdet på bytena och övriga anskaffningsutgifter uppstår rätt till skogsavdrag för parterna i bytet, men också möjligen skatt på överlåtelsevinst. Om villkoren i inkomstskattelagen 48 § uppfylls kan bytena vara befriade från skatt på överlåtelsevinst. 

Samklyvning

Om sammanslutningen har flera registerfastigheter kan man i stället för skifte genom ett ömsesidigt avtal ansöka tillsammans om samklyvning av Lantmäteriverket. Vid klyvningen behöver man inte klyva alla delägares andelar, utan bara för dem som särskilt bett om det. Efter att ha hört delägarna lägger lantmäteriverket fram ett förslag på hur fastigheterna ska fördelas. Förrättningen kan framskrida så att man kommer överens tillsammans eller så att förrättningsingenjören fattar ett beslut, som går att överklaga. 

Om fastigheterna delas som hela fastigheter och med avtal till delägarna i en sammanslutning med flera fastigheter, uppstår plikt att betala överlåtelseskatt och skatt på överlåtelsevinst på motsvarande sätt som vid fastighetbyten. Däremot, vid en motsvarande delning som sker genom samklyvning och utan penningersättning mellan delägarna uppstår inte dessa skattepåföljder. Samklyvning likställs i dessa fall med klyvning av en fastighet utan penningersättning. På det finns ett prejudikat av högsta förvaltningsdomstolen HFD:2022:81.  För samklyvning uppbär Lantmäteriverket en förrättningsavgift. Om en sammanslutning äger flera fastigheter lönar det sig att i planeringen av skiftet ta reda på om det blir billigare att göra ett skiftesavtal och söka lagfarter utifrån det eller att ansöka om samklyvning.

Avskilja en delägares andel

I sammanslutningar kan man också genomföra ett delvist skifte så att ett outbrutet område motsvarande ägarandelen avskiljs åt en eller några av delägarna. När mottagaren av det outbrutna området söker lagfart på det hos Lantmäteriverket börjar klyvningen av området till en egen fastighet.
Om man inte kommer fram till en sådan delning i samförstånd har delägarna alltid rätt att ansöka hos Lantmäteriverket om att få sin andel avskild. I konfliktsituationer kan vem som helst av delägarna ansöka hos Lantmäteriverket om klyvning. Till det behövs inget samtycke av de andra delägarna.

Överlåtelse av bråkdelar

Varje delägare har rätt att själva bestämma om de vill överlåta sin bråkdel. Man kan ge bort, testamentera eller sälja sin bråkdel till en annan delägare eller till en utomstående, till exempel till sitt barn.

Överlåtelsen är överlåtelse av fast egendom och överlåtelsehandlingen ska därmed göras i den form som jordabalken föreskriver. Om gåvan eller affären inte genomförs i en digital tjänst för fastighetsöverlåtelse behöver överlåtelsehandlingen bevittnas av ett köpvittne.

Om en delägare säljer sin andel och sammanslutningen har utnyttjat skogsavdraget under den tid som säljaren varit ägare ska det läggas till i delägarens överlåtelsevinst eller -förlust i den eventuella skatten på överlåtelsevinst. 

Tillägget är dock högst så stort att det motsvarar delägarens del av den skogsavdragsrätt som bildats för sammanslutningen.
Vinsten eller förlusten av överlåtelsen kan räknas ut med hjälp av skattekalkylatorn för överlåtelsevinst och -förlust.

Försäljning av en andel i en sammanslutning kan också vara fri från skatt på överlåtelsevinst om villkoren i 48 § i inkomstskattelagen uppfylls.