Finlands skogscentral genomför en enkätundersökning för att kartlägga hur skogs- och naturtjänstföretagare ser på sin bransch, tjänsterna och verksamhetsmiljön. Resultaten kommer att användas i beredningen av den nationella skogsstrategin. Under våren ordnas också diskussionsevenemang där företagarna får berätta vad de anser.
Ändringar planeras i stödet för vård av torvmarksskog i det nya stödsystemet för skogsbruket som nu är under beredning, och kommer att ersätta det så kallade kemera-stödsystemet. Nu har markägarna möjlighet att ge sina synpunkter kring vård av torvmarksskog i en enkätundersökning som Skogscentralen genomför. Svaren är värdefulla när det nya stödsystemet bereds.
Skogscentralens Fixa min skog-kampanj uppmuntrade skogsägare och skogsproffs att vårda unga skogar och ta till vara energived. Vesa Laitinen från Hankasalmi vann skogsvårdsarbeten till ett värde av tusen euro i kampanjens utlottning. I slutet av fjolåret drevs energived från hans skogar i samband med förstagallring.
Paula-stormen fällde cirka 4 miljoner kubikmeter träd i nordöstra Österbotten och Kajanaland (området som kallas Koillismaa) i juni i fjol. Mängden är den tredje största sedan man började föra statistik på 1970-talet. De största skadorna orsakades av Asta-stormen år 2010. Asta skadade ca 8,1 miljoner kubikmeter virke i Sydöstra Finland, Södra och Norra Savolax och Mellersta Finland. Janika-stormen orsakade skador på ca 7,3 miljoner kubikmeter virke i Södra Österbotten och Tavastland år 2001.
Återhämtning i världsekonomin och ökad efterfrågan på träbaserade produkter avspeglade sig positivt på skogsbruket i fjol. Anmälningarna om användning av skog visar att mängden avverkningar som planerades i privatägd skog ökade med 25 procent jämfört med föregående år. Speciellt ökade mängden timmeravverkningar.
Finlands skogscentral bjuder ut naturvårdande hyggesbränningsprojekt för sommaren 2022. Hyggesbränningarna syftar till att öka naturens mångfald. Vid hyggesbränning uppstår brandskadat och förkolnat trä som behövs för flera arters överlevnad. I årets första ansökningsomgång ingår 18 hyggesbränningsprojekt på olika håll i Finland.
Nilla Hietamäki blir Finlands skogscentrals kommunikations- och kunddirektör. Hon kommer till Skogscentralen från Skatteförvaltningen, där hon har varit kommunikationschef för företags- och personbeskattningen och den dagliga kommunikationen och bland annat ansvarat för lanseringen av webbtjänsten MinSkatt. Hietamäki har också erfarenhet av skogsbranschen och skogsägar- och intressegruppskommunikation vid UPM.
Perioden då tjälen och snön bär skogsmaskiner har blivit allt kortare, och i södra Finland uppkommer ett sådant läge inte alls vissa år. Skogsfackmännen blir tvungna att tidsplanera drivningen allt mer detaljerat från fall till fall. Finlands skogscentrals drivningsduglighetskartor hjälper till vid planeringen.
Arealen mark som beskogats med hjälp av beskogningsstöd kan öka till 3 000 hektar i sommar. Finlands skogscentral har hittills godkänt ansökningar som sammanlagt täcker cirka 1 900 hektar, och under våren godkänns ytterligare ansökningar. I fjol användes stöd för att beskoga 120 hektar.
Den öppna skogs- och naturinformationen som Skogscentralen publicerar är i flitig användning. Användningen av gränssnittstjänsterna och antalet nedladdningar av geodatamaterial ökade markant i fjol jämfört med året innan. Karttjänsterna med öppna skogs- och naturdata visades 182 000 gånger, vilket var en tredjedel mer än året innan.