Gå direkt till innehållet

Fler grova naturvårdsträd kvar efter avverkning – ytterligare förbättringar behövs inom vattenvården

Nyhet - 20.05.2022 09:22

Finlands skogscentral gör varje år en bedömning av hur naturvärdena har tagits i beaktande vid planeringen och genomförandet av avverkningar i privatskogarna. Antalet naturvårdsträd som lämnas på avverkningsytorna är klart högre än vad PEFC-skogscertifieringen kräver och träden är grövre än tidigare. Det förekommer alltjämt brister i skyddszonerna kring vattendrag. 

Ett band som markerar att trädet ska sparas fästs runt ett träd.

Som naturvårdsträd borde man i den mån det är möjligt välja de trädslag som är viktigast för den biologiska mångfalden, till exempel asp, sälg eller ädla lövträd. Bild: Päivi Mäki

Finlands skogscentral bedömde naturhänsynen på drygt 1 300 hektar och cirka 350 stämplingsposter i privatskogar i fjol. Genom riktad sampling bedömdes 76 stämplingsposter där man kände till att det fanns betydande naturvärden.  

Naturhänsynen var utmärkt eller bra vid 86 procent av de granskade avverkningarna, nöjaktig på 13 procent och svag på 1 procent.  

Merparten av de granskade naturobjekten var särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen. Dessa hade bevarats oförändrade till 95 procent. Avverkningarna hade orsakat förändringar på 5 procent av de granskade livsmiljöerna. Avverkarna bör alltså ta bättre hänsyn till livsmiljöerna i dessa fall.

Antalet naturvårdsträd på samma nivå som föregående år – träden är allt grövre 

Antalet naturvårdsträd som sparas vid avverkningar i privatskogar har ökat sedan 2015 och den totala volymen sedan 2017. Också totalantalet grova naturvårdsträd har ökat de senaste åren. Grova barr- och lövträd är de mest värdefulla naturvårdsträden.  

- Ungefär en fjärdedel av de levande naturvårdsträden är emellertid fortfarande barrträd med liten diameter, även om det på avverkningsytan skulle finnas grova barr- eller lövträd som är värdefullare för den biologiska mångfalden och som med tiden skulle kunna bli grova döda träd, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral. 

Under 2021 lämnades i medeltal 20 naturvårdsträd per hektar, klart fler än vad PEFC-certifieringen kräver. Antalet stammar som lämnas kvar vid avverkning ska vara minst 10 per hektar. Naturvårdsträdens volym var i medeltal 5,7 kubikmeter per hektar. Av naturvårdsträden var 77 procent levande träd.  

Som naturvårdsträd borde man i den mån det är möjligt välja de trädslag som är viktigast för den biologiska mångfalden, till exempel asp, sälg eller ädla lövträd. Naturvårdsträden kan med fördel lämnas i grupper intill värdefulla naturobjekt på avverkningsytan och i närheten av vattendrag.  

Brister i skyddszonerna kring vattendrag

Skogscentralen granskade skyddszoner vid vattendrag på en sträcka av sammanlagt över 17 kilometer. Skyddszonerna var i medeltal 15 meter breda. På ungefär en kilometer var zonen för smal. Mest brister upptäcktes liksom under tidigare år i omedelbara närmiljöer kring småvatten, som bäckar, rännilar och källor. På många ställen hade man avverkat för nära småvatten.

Rapporten över naturhänsynsbedömningen finns i fortsättningen på Skogscentralens webbplats

Rapporteringen från granskningarna har förnyats. Rapporten är tudelad: den innehåller en rapporteringsdel som är avsedd för markägarna och aktörerna, och en offentlig del som publiceras på Skogscentralens webbplats.

Den nya rapporten (på finska) kan fås enkelt och den visar granskningsinformationen i en allt överskådligare form. I den rapport som publiceras på webbplatsen ingår som nytt innehåll även huvudresultaten av granskningarna ända från 2006.

De lagstadgade skyldigheterna, certifieringskriterierna och råden i god skogsvård ger utgångspunkterna för Finlands skogscentrals bedömning av naturhänsynen vid avverkningar. Vid granskningarna samlas information om förekomsten och bevarandet av värdefulla naturobjekt, antalet och arten av naturvårdsträd som bevarats med tanke på mångfalden samt kvaliteten på vattenvården och landskapsvården. Vid bedömningen av naturhänsyn övergår Skogscentralen steg för steg till digital datainsamling.

Granskningsobjekten väljs varje år både genom riktad och slumpmässig sampling. Responsen på granskningen skickas till dem som genomfört och planerat avverkningarna samt till markägarna.

Mer information om resultaten från bedömningarna av naturhänsynen finns på Skogscentralens webbplats

Mer information: 

Jarkko Partanen
chef, finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 050 336 8860
jarkko.partanenatmetsakeskus.fi 

Miljöstödet intresserar – användningen av skogsvårdsstöd dalar Nyhet - 19.05.2022 09:27
Skogsinventering inleds i 21 områden i landet Nyhet - 31.05.2022 09:12