Inom de närmaste åren kommer nästan en miljon hektar torvmarksskog att vara mogen för slutavverkning. Då arealen är så stor har valet av skogsvårdsmetoder en betydande inverkan på hur mycket skogsbruket på torvmark belastar vattendragen. Skogscentralen har producerat ett nytt kartmaterial som visar torvmarker på tvinmarker och impediment som skulle kunna återväntas med vatten från dikade torvmarksskogar. På så sätt minskar skogsbrukets näringsbelastning på vattendrag, samtidigt som torvmarksnaturens tillstånd förbättras.
Skogscentralen har publicerat en karttjänst där man kan hitta torvmarksobjekt som lämpar sig för återvätning.
– På kartan visas finns områden där det skulle gå att leda tillbaka vattnet till uttorkade torvmarker. Tjänsten innehåller riktgivande information som underlättar planeringen av återvätning och kartläggningen av objekt, säger utvecklingsexperten Mika Masalin vid Finlands skogscentral.
Skogscentralen har publicerat ett kartmaterialet som en del av sitt geodatamaterial. Man hittar det genom att i tjänsten välja “Vedenpalauttamiseen mahdollisesti soveltuvat kohteet kitu- ja joutomaalla”. Information om återställande av vattenbalansen har sammanställts i en berättelsekarta (på finska).
Materialet har också publicerats som gränssnitt, så att olika aktörer kan använda det i sina egna system. Åtgärdsplaneringen för att årerväta torvmarker kräver alltid noggranna mätningar i terrängen.
Förbättrar vattendragens och torvmarksnaturens tillstånd
Återvätning är en ny metod som kan minska skogsbrukets belastning på vattendrag.
– Återvätning innebär att vatten från ett dikat område leds till uttorkade torvmarker. Torvmarken filtrerar och minskar mängden sediment och näringsämnen som rinner ut i vattendragen. Det är en ganska så underhållsfri och kostnadseffektiv lösning för vattenskydd, säger Jani Antila, sakkunnig på Tapio Ab.
Att leda tillbaka vatten kan också hjälpa till att återställa uttorkade torvmarker. Hittills har metoden använts som en återställningsmetod speciellt på skyddad torvmark och på sådan statlig skogsbruksmark som gränsar till skyddade torvmarker.
– När vatten leds från ett dikat område till en uttorkad torvmark stärks de värdefulla strukturdragen på torvmarken. Till exempel skogshönsfåglar och värdefulla bär gynnas av vätan, säger Miia Saarimaa, ledande expert på naturdata vid Finlands skogscentral.
Planera noggrant hur vattnet ska ledas
Man bör planera och genomföra ledandet av vattnet noggrant så att det inte orsakar onödiga olägenheter för virkesproduktionen och den ekonomiska användningen av skogen runtomkring. Det måste finnas en tillräckligt stor höjdskillnad mellan skogskanten och torvmarken, så att skogen invid inte blir vattensjuk.
– Oftast är höjdskillnaden mellan skogen och torvmarken inte tillräckligt stor, utan vattnet måste ledas längre ner längs ett avledningsdike. På så sätt hindrar man vattnet från att stiga för högt, utan vattnet rinner ut i torvmarken vid dikets slut och rinner vidare längs ytan, säger Antila.
I Finland finns tusentals hektar uttorkade torvmarker som skulle kunna återvätas med vatten från dikningsområdena. Speciellt torkade strängmyrar, som det finns mycket av i norra Finland, skulle må bra av att återvätas.
Modellen för återvätning på privat mark har utvecklats i projektet Ojasta allikkoon, som genomfördes av Iin Micropolis, Tapio Ab och Finlands skogscentral.
Kartmaterialet om återvätning finns på Skogscentralens webbplats.