Skogsskadelagen uppdateras för att motsvara kraven som klimatförändringen och miljön ställer. Jord- och skogsbruksministeriet har skickat ett lagutkast på remiss. I utkastet föreslås bland annat ändringar i tidsfristerna för att transportera bort virke och i skyldigheten att bekämpa rotröta. Av yrkesmässiga virkesförmedlare kommer det enligt förslaget att krävas en plan för egenkontroll.
Klimatförändringen ökar också risken för barkborreskador. Foto: Sami Karppinen
Klimatförändringen innebär ökade risker för insekts- och svampskador i skogen. Nu föreslås ändringar i skogsskadelagen för att minska riskerna.
I lagutkastet som Jord- och skogsbruksministeriet skickat på remiss föreslås ändringar i fråga om bekämpningen av granbarkborren och rottickan samt i yrkesutövares skyldighet till egenkontroll.
Granvirke med bark ska bort från skogen ännu tidigare
I skogsskadelagen delas Finland in i tre regioner (A, B och C) utifrån värmesumman och förekomsten av insekter som skadar skog.
I den nuvarande B-regionen, den mellersta delen av Finland, visar forskningsresultat på ett behov att tidigarelägga borttransporten av granvirke med bark. Därför föreslås det att delar av B-regionen överförs till A-regionen. Det innebär att datumet för när granvirket ska vara borttransporterat från skogen skulle bytas från 24.7 till 15.7 i de här områdena.
Talltravar på mindre än 50 kubikmeter fast mått skulle i fortsättningen inte behöva transporteras bort från skogen eftersom de enligt forskningsresultaten inte ökar risken för insektsskador i den omgivande skogen.
Skyldigheten att bekämpa rotticka utvidgas
Skyldigheten att bekämpa rotticka, den så kallade stubbehandlingsskyldigheten, utvidgas enligt förslagsutkastet till att omfatta även andra avverkningar än gallrings- och slutavverkningar. I fortsättningen kommer skyldigheten även att omfatta till exempel röjning vid elledningar, järnvägar och vägkanter. Stubbehandlingsskyldigheten föreslås även gälla talldominerade torvmarksskogar i landets södra delar, där den inte gällt tidigare.
Skyldigheten att stubbehandla omfattar fortfarande inte sådana särskilda situationer som nämns i lagen, till exempel avverkning för husbehov. Skyldigheten gäller inte heller skog som används för forskning eller avverkningar med särskild betydelse för den biologiska mångfalden.
Ändringar i egenkontrollen
Skogsägare som sällan säljer virke känner nödvändigtvis inte till de skyldigheter som gäller säljaren. I skogsskadelagen ingår i fortsättningen bestämmelser som fastställer den tidpunkt då äganderätten till virke vid rotförsäljning överförs.
I Jord- och skogsbruksministeriets förslagsutkast föreslås också att personer som yrkesmässigt utövar virkesförmedling ska omfattas av egenkontrollen. I fortsättningen skulle också bland annat skogsvårdsföreningarnas virkesdrivningstjänst och Forststyrelsens virkesdrivning räknas som yrkesmässiga verksamhetsutövare.
Enligt utkastet ska yrkesutövare i fortsättningen ha en skyldighet att göra upp en skriftlig plan för egenkontroll.
Jord- och skogsbruksministeriets meddelande: Förslag till uppdatering av skogsskadelagen på remiss: målet är att minimera riskerna för skogsskador