Gå direkt till innehållet

Informationens kvalitet

Skogsdatakvalitet

Skogsdata samlas in genom fjärrkartering, där vi använder provytemätningar, laserskanning och flygfotografering. Skogsdatakvaliteten kontrolleras systematiskt i de olika stadierna av inventeringsprocessen. Våra skogsdata uppdateras kontinuerligt med information från olika källor och med tillväxtmodeller. Kvaliteten på den information som används i uppdateringen påverkar också skogsdatakvaliteten. 

Fjärrkartering ger jämnare kvalitet än terrängarbete

Kvaliteten på traditionella bedömningar som görs i terrängen är alltid beroende av den som gör bedömningen. Vid laserinventering är kvaliteten till många delar jämnare.

Vid terrängbedömning är medelfelet i allmänhet mellan 15 och 25 procent när det gäller beståndets totalvolym. Laserinventeringens noggrannhet är lika bra eller noggrannare i gallringsskog och förnyelsemogen skog. Vid laserinventering är beståndstolkningen av jämn kvalitet och varierar inte enligt vem som gör det. Uppgifterna för hela beståndet är exaktare, och huvudträdslaget är oftast rätt. Utvecklingen har också gått framåt så att uppgifterna om trädslag blivit bättre. Fel kan förekomma i proportionerna mellan olika trädslag i blandskog, speciellt om något trädslag förekommer fåtaligt.

Noggrannhetskravet för totalvolymen i gallringsskog och förnyelsemogen skog är att totalvolymen ska vara inom 20 procent från det rätta på åtta av tio figurer. Så har det varit länge, och i och med att utvecklingen gått framåt har resultatet oftare levt upp till kravet.

I laserinventeringen finns det egna kvalitetskriterier för beståndets medelhöjd, medeldiameter och grundyta. Medelhöjden ska träffa rätt på +/- 2 m, medeldiametern 3 cm och grundytan 3 m2/hektar från det rätta på åtta av tio figurer.
Uppgiften om beståndets höjd är den exaktaste, medeldiametern stämmer oftast bra, och grundytan är oftast inom det ovan nämnda intervallet. För stamantalet, som granskas i plantbestånd, finns inga egentliga kvalitetskriterier, men den viktigaste uppgiften frö plantbestånd är skötselbehov.

Beståndets ålder är den svåraste siffran, eftersom laserinventering huvudsakligen bygger på beståndets synliga egenskaper, och skogar av samma storlek kan skilja tiotals år i ålder. Ofta är åldern ändå jämförbar med storleken, så uppgiften om beståndets ålder är vanligtvis ändå åt rätt håll. Å andra sidan har beståndets ålder fått mindre betydelse i skogsbruket än förr.
Målet är i allmänhet ett felen i siffrorna ska vara inom ett så begränsat variationsintervall att de inte orsakar några större avvikelser i åtgärdsförslagen. 

Sämre noggrannhet i plantskog och på ojämna figurer

Av resursskäl samlas skogsdata inte längre in som fältarbete på figurnivå. Fjärrkartering är en bra metod i grövre skog men ju klenare beståndet är, desto osäkrare är den. Laserinventering kan göras med hyfsat god noggrannhet med tanke på skötselbehovet i grövre plantbestånd, men metoden lämpar sig inte alls i klena plantbestånd. I dessa behövs andra informationskällor till exempel om förnyelse eller skötselarbete.

Mängden fel i laserinventeringen ökar om figuren är ojämn eller avvikande på annat sätt. Också manuellt i terrängen är det svårt att bedöma ojämna figurer eller små trädslagsandelar. Det som är viktigast för skogsbruket, alltså åtgärden som ska vidtas i skogen, bestäms ändå i allmänhet enligt det dominerande trädslaget.

Naturdatakvalitet

Täckande och uppdaterad information om de särskilt viktiga livsmiljöerna som skyddas i skogslagens 10 § är viktig för övervakningen av skogslagen. Skogsdatalagen, som gäller skogscentralens skogliga information, kräver att informationen om skogslagsobjekten, liksom andra skogsdata, uppdateras regelbundet. Skogscentralen strävar efter att det ska finnas så täckande och uppdaterad information som möjligt, och arbetar ständigt med att förbättra kvaliteten och göra informationen täckande.  

Utmaning att beskriva särskilt viktiga livsmiljöer

Informationen om särskilt viktiga livsmiljöerna i skogslagens tionde paragraf kan innehålla inexaktheter bland annat för att deras åtgärdshistorik avviker väsentligt från ekonomiskog som sköts på vanligt sätt. Dessa objekt har fått utvecklas i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om naturtillstånd under en lång tid, och därför kan trädbeståndet vara så varierande till ålder och grovlek att det är svårt att avgöra, speciellt i frodiga livsmiljötyper. Livsmiljötyperna definieras huvudsakligen utifrån vegetationen.

Vegetationen och graden av naturtillstånd avgörs med ögonmått. Också inom samma livsmiljötyp finns det naturliga variationer mellan olika objekt. Objektens särdrag avviker till viss del från varandra bland annat beroende på växtplats och klimat.

Skogscentralens nuvarande geodatamaterial omfattar inte alla existerande 10 §-objekt, utan största delen har ännu inte hittats. Det bör man ha i åtanke när man bedömer kvaliteten på informationen om de särskilt viktiga livsmiljöerna.

Kvaliteten på information som kommer till Skogscentralen granskas mot geodata och vid behov med fältbesök

Skogs- och naturinformationen uppdateras med information som kommer in till Skogscentralen i samband med förvaltningsärenden som ansökningar och anmälningar. Dessutom kan informationen uppdateras med hjälp av andra uppgifter som kommer in till Skogscentralen, om de inte innehåller väsentliga brister, fel eller feltolkningar.

Skogscentralen ansvarar inte för att dessa uppgifter eller uppgifter som kommit från myndigheter är felfria. Skogscentralen ansvarar för att informationen stämmer till den del som personal på Skogscentralen har granskat uppgifterna i terrängen.

I kontrollen av naturinformation som kommit in från andra källor används i första hand geodatamaterial. Objektet granskas i terrängen om granskningen inte har kunnat utföras tillräckligt tillförlitligt med hjälp av tillgängliga geodata, eller om möjligheten att utföra skogsbruksåtgärder eventuellt begränsas av skogslagens tionde paragraf.

Om objektets uppgifter inte kan kontrolleras tillförlitligt med hjälp av tillgängliga geodata och objektet måste beaktas i skogsbruket eller materialet inverkar på användningen av skogen, ber Skogscentralen den organisation som levererat materialet om tilläggsinformation om objektet. Om materialets kvalitet efter det fortfarande inte kan bekräftas, klassar Skogscentralen objektets status som osäkert naturobjekt, och vid behov sätts objektet i kö för fältgranskning.