Vid förstagallringar är det vanligt att det återstående beståndet blir för glest. Att plantskogsvården har fördröjts och beståndet blivit för tätt kan leda till att man gallrar för kraftigt. Gallringarna bör också göras vid rätt tidpunkt. Vid senare gallringar brukar drivningsresultatet vara bättre.
Vid förstagallringar är det vanligt att det återstående beståndet blir för glest. Att plantskogsvården har fördröjts och beståndet blivit för tätt kan leda till att man gallrar för kraftigt. Gallringarna bör också göras vid rätt tidpunkt. Vid senare gallringar brukar drivningsresultatet vara bättre.
Vid förstagallringar är det vanligt att det återstående beståndet blir för glest. Att plantskogsvården har fördröjts och beståndet blivit för tätt kan leda till att man gallrar för kraftigt. Gallringarna bör också göras vid rätt tidpunkt. Vid senare gallringar brukar drivningsresultatet vara bättre.
Skyldigheten att bekämpa rottickan mildras 6.5.2022 i och med en förordningsändring från Jord- och skogsbruksministeriet. Ändringen motiveras med att kriget mot Ukraina och sanktionerna mot Ryssland vållat problem i tillgången till urea, som används som bekämpningsmedel mot rottickan. Genom att ändra förordningen vill man förhindra att avverkningarna skulle upphöra om bekämpningsmedlet tog slut.
Skyldigheten att bekämpa rottickan mildras 6.5.2022 i och med en förordningsändring från Jord- och skogsbruksministeriet. Ändringen motiveras med att kriget mot Ukraina och sanktionerna mot Ryssland vållat problem i tillgången till urea, som används som bekämpningsmedel mot rottickan. Genom att ändra förordningen vill man förhindra att avverkningarna skulle upphöra om bekämpningsmedlet tog slut.
Skogsodlingssäsongen håller på att starta, om än något senare än i fjol. Enligt de anmälningar om användning av skog som kommit in till Skogscentralen planteras eller besås över hälften av skogarna alltjämt med gran. Grantrenden har emellertid nått sin kulmen och förnyelsemetoderna blir småningom allt mångsidigare.
Skogsodlingssäsongen håller på att starta, om än något senare än i fjol. Enligt de anmälningar om användning av skog som kommit in till Skogscentralen planteras eller besås över hälften av skogarna alltjämt med gran. Grantrenden har emellertid nått sin kulmen och förnyelsemetoderna blir småningom allt mångsidigare.
Finlands skogscentral deltar i sex nya Fånga kolet-projekt. Projekten undersöker bland annat hur återföring av vatten och förlängda omloppstider inverkar på skogens kolbindning. Ny kunskap om kalhyggesfritt skogsbruk och askgödslingens effekter tas också fram. Projekten finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.
Finlands skogscentral börjar producera en ny service, nämligen framtidsrapporter. Den första av dem fokuserar på skogsenergi. Virkesströmmen från Ryssland har sinat på grund av kriget i Ukraina och sanktionerna. Företagare som arbetar med energived vill ha information om hur de bör agera i en snabbt förändrad omvärld. Framtidsrapporten ger svar på det. Skogscentralen planerar att publicera fem framtidsrapporter för företagare i olika branscher i år.
Finlands skogscentral börjar producera en ny service, nämligen framtidsrapporter. Den första av dem fokuserar på skogsenergi. Virkesströmmen från Ryssland har sinat på grund av kriget i Ukraina och sanktionerna. Företagare som arbetar med energived vill ha information om hur de bör agera i en snabbt förändrad omvärld. Framtidsrapporten ger svar på det. Skogscentralen planerar att publicera fem framtidsrapporter för företagare i olika branscher i år.