Sökresultat

I början av 2010-talet började man i skogsbranschen oroa sig för huruvida åtgärder för tryggandet av mångfalden kommer att räcka till i privata ekonomiskogar. År 2016 inleddes skogsbranschens gemensamma projekt Monimetsä, som syftat till att ge tusentals skogsägare och hundratals skogsproffs råd och utbildning i naturhänsyn. Satsningar på ämnet mångfald och metoder för naturhänsyn i möten mellan skogsägare och skogsproffs har lett till bättre naturvårdsresultat i ekonomiskogarna.

Skogscentralens nya karttjänst gör det lättare att ansluta sig till samfällda skogar. Med hjälp av karttjänsten kan skogsägare hitta samfällda skogar som är intresserade av att ta in nya delägare. Uppgifter om samfällda skogar och tjänster som anknyter till dem finns också i den förnyade portalen om samfällda skogar.

Miljöstödet är en ersättning som skogsägaren får för tidsbundet skydd av skog. Under de senaste åren har allt fler avtal om miljöstöd ingåtts. Avtalen har ökat eftersom anslagen för miljöstöd har utökats och aktörerna i skogsbranschen har berett ansökningar aktivare än tidigare. I regeringens budgetproposition föreslås en betydande ökning av miljöstödsanslagen för nästa år.

Finlands skogscentral har sedan i september skickat ett brev till nya dödsbon som äger skog med information om hur skogsärenden kan ordnas före och efter bouppteckningen. I brevet beskrivs varför det är bra att avsluta dödsboet och vilka tjänster som erbjuds för att arrangera ägandet.

Största delen (över 80 %) av skogsägarna samlar in naturprodukter för eget bruk och nästan 40 % vore intresserade av att sälja produkter som faller utanför allemansrätten, såsom sprängticka, sav och granskott. Genom att producera naturprodukter kan man jämna ut och diversifiera inkomsterna från skogen. Skogsägarna är intresserade av att låta certifiera ekouppsamlingsområdena i sina skogar, men vill inte att certifieringen ska medför extra arbete eller kostnader.

Mer än en tredjedel av skogen i Finland förnyas tidigare än vad som sägs i skogsvårdsrekommendationerna. Efter att skogslagen ändrades 2014 blev trädens diameter vid förnyelseavverkningen mindre. Under de tre senaste åren har det skett en vändning, och träden som fälls i förnyelseavverkningar är nu grövre igen. Uppgifterna kommer från de avverkningsanmälningar som kommit in till Skogscentralen och på Skogscentralens skogsdata.

Skogsindustrins råvara och energiveden som behövs i värmeproduktionen börjar sin resa från skogen längs privata vägar. Bara ett fungerande vägnät möjliggör investeringar i skogsbioekonomi i Finland i även i framtiden. Finlands skogscentrals färskaste framtidsrapport konstaterar att det snabbt behövs fler professionella service- och maskinföretagare för att producera tjänster för privata vägar.

Jakt är inte det enda sättet att minska hjortdjursskadorna i plantskog. Nya metoder testas för att öka blandskogarna och minska skadorna i tall- och björkplantskog i områden med mycket hjortdjur.

Granens rotticka orsakar kännbara förluster för skogsägarna, men ofta är det svårt att upptäcka skadan innan man avverkar. Ett träd av timmermått förvandlas till mindre värdefull massa- eller energived om det visar sig vara skadat av rotröta i basen. Rötskadade träd måste kapas på ett annat sätt än vanligt vid avverkningen. I projektet Tyvituho undersöker man nu möjligheterna att använda information om förekomsten av röta i bekämpningen av rottickan. Möjligheterna presenterades vid en träff med intressegrupper i september.

Landskapens skogsråd prisbelönade under våren och sommaren personer, företag och samfund som gjort viktiga insatser för skogsbranschen. Sammanlagt delades 19 Pro skog-priser ut i olika delar av landet.