Skip to main content
Nyhet - 06.08.2021 09:00

Skicket på skogen bör kontrolleras efter en skogsbrand

Skogsbranden i Kalajoki har förstört cirka 300 hektar skog. Släckningsarbetena har pågått i nästan två veckor. Enligt en preliminär uppskattning uppgår skadorna på bestånden till cirka 750 000 euro. Efter en skogsbrand kan skogsägarna ansöka om ersättningar för skador på försäkrade skogar. Skogsägaren ansvarar för efterbevakningen av en skogsbrand och även senare bör skogsägaren kontrollera om skogen behöver förnyas.

Branden har spridit sig till grantopparna och bildat en kronbrand. På bilden syns också mycket rök kring branden.

Bildtext: Elden sprider sig farligt snabbt om den når trädkronorna. Bild: Benjam Pöntinen

Skogsbranden i Kalajoki har orsakat stora skador. Det brandskadade området utgör cirka 300 hektar. Trädbeståndet varierar från plantskogar till avverkningsmogna skogar och en del skog är belägen på torvmark.

- En storbrand medför betydande förluster för skogsägaren eftersom brandskadat och förkolnat trä inte längre duger som råvara för skogsindustrin. Träet kan endast användas som energived. Därtill kan det hända att granbarkborren börjar sprida sig följande sommar, om rikligt med grova, skadade men oförkolnade granar blir kvar i området, säger ledande expert på skogsvård Markku Remes vid Finlands skogscentral.  

Enligt Remes är det sannolikt att skogsbränderna ökar i Finland i framtiden allteftersom långa perioder av torka blir vanligare i och med klimatförändringen. Därför är det värt att försäkra skogsegendomen. Efter en skogsbrand kan skogsägarna ansöka om ersättning för det skadade beståndet från sitt eget försäkringsbolag.

Skador som vanligen uppkommer på trädbeståndet, avverkat virke och planterade träd och plantskog omfattas av skogsförsäkringen. Däremot ersätter skogsförsäkringen inte skador på sågat virke eller virke som vidareförädlats på annat sätt. Vissa försäkringar ersätter också kostnaderna för efterbevakningen. Detaljerad information om försäkringsvillkoren kan kontrolleras hos det egna försäkringsbolaget eller i villkoren för en gällande försäkring.  

Skogsägaren ansvarar för efterbevakningen av en skogsbrand 

När en skogsbrand inte längre kräver räddningsverkets insatser ska skogsägaren ta över efterbevakningen. Det kan hända att elden pyr i terrängen en lång tid framöver. Läget måste följas upp och räddningsverket larmas om elden börjar sprida sig på nytt. 

- Även efter att brandhärdarna har släckts bör man röra sig försiktigt i terrängen. Det finns risk för att trampa i gropar som dolts av aska och att snava på rötter som kommit fram när råhumus och torv brunnit ner. Efter en kronbrand kan skador uppkomma när stående träd tappar grenar, påminner Remes.  

Senare efter en skogsbrand är det bra att skogsägaren kontrollerar skicket på skogen och säkerställer att det finns ett tillräckligt utvecklingsdugligt trädbestånd som avses i skogslagen. Om det finns minst så mycket utvecklingsdugliga träd jämnt fördelade i området som krävs i skogslagen behöver inga nya träd planteras. Om träd avverkas i ett brandskadat område och det uppkommer ett över 0,3 hektar stort öppet område eller om den i lagen fastställda gränsen underskrids efter beståndsvårdande avverkning uppkommer samtidigt också en skyldighet att förnya skogen.   

Skogsägaren kan också erbjuda en brunnen skog för frivilligt skydd. Ett skogsbrandsområde erbjuder en livsmiljö för arter som är beroende av brunnet och förkolnat trä. Mängden brunnet trä har minskat i ekonomiskogarna och därför bör brandskadade stammar och stubbar bevaras i samband med skogsbruksåtgärder.  

Omfattande skogsbränder är sällsynta i Finland 

På 2000-talet har antalet skogsbränder varit cirka 1 300 per år och den totala brandskadade arealen i medeltal 550 hektar. År 2018 var ett klart undantag: då brann 1 200 hektar skog.  

På 2000-talet har en enskild skogsbrand i medeltal bara omfattat ungefär en halv hektar.  

- Skogsbranden i Kalajoki var exceptionellt stor sett som en enskild brand. I allmänhet får skogsbränder ingen stor utbredning tack vare att observations- och släckningsverksamheten är så effektiv, folk brukar hantera eld varsamt, skogsstrukturen är splittrad, skogarna är lättframkomliga och nätverket av skogsbilvägar är tätt, säger beredskapschef Yrjö Niskanen vid Finlands skogscentral.  

En skogsbrand sprider sig snabbt och är svår att stoppa om elden når trädkronorna. Ett likåldrigt bestånd i skogarna förhindrar att elden utvecklas snabbt till en kronbrand. I likåldriga skogar finns det i allmänhet mycket knappt om sådan undervegetation som får elden att stiga från marken till kronorna på stora träd. De lägsta grenarna har vanligtvis också gallrats bort, vilket gör det svårare för elden att resa sig mot kronorna.