Skip to main content
Nyhet - 09.06.2021 09:04

Bästa lösningarna för att planera vård av torvmarksskog söks

En fjärdedel av trädbestånden i Finland är torvmarksskog. Torvmarksskog i skogsbruksanvändning kommer att få en allt större betydelse i framtiden, när en allt större del av bestånden i de dikade områdena når förnyelsemogen ålder. En landsomfattande handlingsmodell för hur man ska planera vård av torvmarksskog förbereds. I planeringen ska man höra skogsägarna och samarbeta över fastighetsgränserna. Redan i planeringen ska man söka lösningar för att minska påverkan på klimatet, vattendragen och den biologiska mångfalden.

I förgrunden syns getpors och i bakgrunden skog på torvmark.

En rikstäckande modell för att planera vård av torvmarksskog är under utveckling. Foto: Maria Mäki-Hakola

Över 60 procent av skogarna i Finland är i privat ägo, och det finns över 600 000 skogsägare. För den finländska samhällsekonomin är det viktigt att torvmarksskogen kan utnyttjas aktivt också i fortsättningen, dock så att skadeverkningarna minimeras.

- Ur skogsägarnas synvinkel är det viktigt att det också i fortsättningen finns efterfrågan på virke som växer på torvmark. Det förutsätter att skadeverkningarna av avverkningar och skogsvårdsarbete kan förhindras effektivt. Då förblir torvmarksskogarna godtagbara virkeskällor också i framtiden, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Skogsvårdsåtgärderna har stor inverkan på torvmarksskogens kolbalans. När man i fortsättningen väljer skogsbruksmetoder måste man mer än i dag tänka på att kolbindningen är så effektiv som möjligt och att kollagret i torven bevaras. Å andra sidan kan produkter från skogen till exempel ersätta fossila bränslen och byggmaterial.   

Mer fokus på vattenvården   

Iståndsättning av diken, avverkningar och markberedning på förnyelseytor står för största delen av torvmarksskogsbrukets belastning på vattendragen. Genom en effektiv hantering av belastningen kan man hålla vattendragen rena och garantera att de andra vattenvårdsåtgärderna har effekt.

– Det är viktigt att man iståndsätter diken bara på ställen där dräneringen klart ökar virkesproduktionen. Mängden iståndsättningsdikning har minskat de senaste åren, men mängderna förnyelseavverkning och markberedning ökar, säger Remes.

Förnyelse kan belasta vattendragen lika mycket som iståndsättningsdikning då man utöver dräneringen också markbereder området och blottar den erosionskänsliga jorden. Målet är att vattenvården i fortsättningen ska ges större vikt när man planerar förnyelse. 

Planering minskar skadeverkningar 

Hållbart skogsbruk på torvmark kräver särskilda satsningar på planeringen, så att negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och vattendragen kan förebyggas.

Det bästa resultatet för vattenskyddet, mångfalden och klimatet får man om man planerar vård och användning av ett större område på en gång. De mest hållbara lösningarna kräver ofta samarbete mellan flera markägare, i synnerhet vattenvårdsprojekt, men också virkesproduktion och speciellt kontinuerlig beståndsvård.

– Det här kan också ge skogsägarna en ekonomisk nytta. Större planeringshelheter gör att man kan planera och rikta olika skogsvårdsåtgärder effektivare. Med aktiv och rätt tajmad skogs- och naturvård kan man påverka torvmarksskogars skick i framtiden, säger ledande experten på naturinformation Miia Saarimaa vid Finlands skogscentral.

Också i det kommande incitamentsystemet för skogsbruket har man beaktat att planering över fastighetsgränserna har betydelse när skadeverkningarna ska minskas. Det har föreslagits att stöd för vård av torvmarksskog ska beviljas för helhetsmässig planering och för byggande av vattenvårdskonstruktioner och vägar på dikesrenar. För verkställande av iståndsättningsdikning skulle det enligt planerna inte längre betalas stöd.   

Aktörer och lämpliga torvmarksskog söks till pilotförsök

Skogscentralen har inlett ett projekt där man planerar vård av torvmarksskog över fastighetsgränserna.

– Till projektet söker vi nu aktörer som producerar planer för vård av torvmarksskog enligt förslaget till incitamentsystem och gör noggrannare åtgärdsplaner för vissa arbetsslag. Markägarna har en unik chans att delta i ett pilotprojekt för planering av vård av torvmarksskog. Det lönar sig att kontakta sin egen aktör om man vet att man kommer att behöva vård av torvmarksskog under de närmaste åren, säger utvecklingsexperten Juuso Ojanen. 

Erfarenheterna i projektet kommer att tas i beaktande när det nya incitamentsystemet görs upp. Målet är att systemet ska vara nyttigt för skogsägarna och uppmuntra till naturhänsyn.

Modellen för planering av vård av torvmarksskog utvecklas i Naturresursinstitutets och Skogscentralens projekt SUO. I projektet deltar också Tapio Oy, Östra Finlands universitet och Geologiska forskningscentralen.

PM om incitamentsystemet för skogsbruket