Kontaktinformation
  2. Äga och använda skog
  3. Skogsvård och avverkningar
  4. Klimatsmart skogsvård

Klimatsmart skogsvård

På den här sidan

Vad betyder klimatsmart skogsvård?

Klimatförändringen påverkar skogarna och skogsbruket i Finland. Med klimatsmart skogsvård kan man säkerställa skogarnas förmåga att anpassa sig till föränderliga klimatförhållanden samt bekämpa klimatförändringen. Klimatsmarta val kan främjas på många sätt.

Skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter kan säkerställas genom åtgärder som utförs i rätt tid och i enlighet med rekommendationerna för skogsvård. Friska, livskraftiga och mångformiga skogar kan återhämta sig väl från naturliga störningar och samtidigt erbjuda livsmiljöer för ett mångsidigt artbestånd.

Klimatförändringen kan bekämpas genom att binda och lagra koldioxid i atmosfären samt genom att undvika nya utsläpp i atmosfären och vattendragen. Växande skogar binder kol från atmosfären och spelar därför en viktig roll i att bekämpa klimatförändringen. Det är också viktigt att fästa uppmärksamhet vid jordmånens kolförråd och minimering av utsläpp, särskilt i myrskogar.

Kolförråden kan utökas i skogar eller i träprodukter. Med träbaserade produkter kan man också ersätta fossila råvaror och bränslen. I Finland är ersättningseffekten klart större än mängden kol som årligen binds till träprodukter.

Klimatförändringens påverkan på skogarna

Klimatet i Finland förutspås förändras bland annat så att

  • medeltemperaturerna stiger särskilt på vintern och stränga köldperioder blir mer sällsynta
  • värmeböljor under sommaren blir vanligare och längre
  • nederbördsmängderna ökar särskilt på vintern och sommarens störtregn blir kraftigare
  • molnigheten på vintrarna ökar
  • perioden med ett snötäcke förkortas och snötäcket blir tunnare.

Klimatförändringen ökar trädens tillväxt eftersom växtperioden förlängs och det finns mer koldioxid i luften som träden kan använda. Trädbeståndets tillväxt torde öka särskilt i norra Finland.

De ökande skogsskadorna kan delvis upphäva den utveckling som ökar trädbeståndets tillväxt under klimatförändringen. Riskerna är i synnerhet torka, insekt- och svampskador, snöskador samt skador på trädbeståndet som beror på variationer i väderleksförhållandena och deras följdskador.

Jordmånens torka ökar när höjningen av medeltemperaturen ökar avdunstningen av vatten. Torra perioder försvårar särskilt granskogarnas tillväxt i södra Finland. Torka försämrar trädens livskraft och tillväxt samt ökar risken för följdskador.

Långvarig torka ökar också risken för terrängbränder.

De flesta organismer som orsakar insekt- och svampskador gynnas av att klimatet blir varmare. Detta ökar skaderiskerna särskilt i södra och mellersta Finland.

I och med klimatförändringen förutspås också att fler nya arter och främmande invasiva arter kommer till Finland.

Ökad nederbörd vintertid ökar risken för snöskador i norra och östra Finland om det samlas rikligt med snö i träden. Tjälfriheten och fuktigheten i marken ökar dessutom riskerna för vindskador samt försvårar virkesdrivningen på vinterdrivningsobjekt särskilt i södra och mellersta Finland.

En kortare snötäckt period och ett tunnare snötäcke försvårar dessutom de arktiska växt- och djurarternas situation.

Metoder för att säkerställa skogarnas anpassning

Varje skogsägare kan påverka skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen.

Anpassningsmetoderna inom skogsvården stärker skogarna i ett föränderligt klimat och förbättrar deras hållbarhet mot extrema väderfenomen och olika skador. Detta är viktigt eftersom anpassningen säkerställer skogarnas förmåga att producera välfärd även i framtiden.

Läs nedan om metoder för anpassning från olika delområden.

Kännedom om de egna skogarna

För att få kännedom om de egna skogarna kan du utnyttja Skogscentralens öppna skogs- och naturinformation samt tjänsten MinSkog.fi. Geodatamaterial hjälper till att identifiera riskobjekt samt genomföra skogsvård som sker i rätt tid och som beaktar riskerna.

Som skogsägare är det viktigt att regelbundet följa upp situationen i de egna skogarna även i terrängen. När du har kännedom om dina egna skogar kan du bedöma hur tillväxtförhållanden kommer att förändras i fortsättningen och förbereda dig för skador i förväg.

Läs mer:

Skogsförnyelse

Du kan beakta anpassningen till klimatförändringen i förnyelsen genom att

  • välja de trädslag som odlas enligt växtplats och jordart
  • undvika granodling på en för karg plats
  • utnyttja förädlat odlingsmaterial enligt det geografiska området
  • genom att utnyttja naturligt plantmaterial i trädslagsblandning samt prognoser för fröskörden vid naturlig förnyelse.

Långsiktiga väderprognoser är bra att följa till exempel när man planerar tidpunkten för sådd och plantering. Vid förnyelseavverkning kan du vid behov byta det huvudträdslag som odlas till exempel i en skog med rottickor.

Läs mer: Förnyelseavverkning och förnyelse

Plantskogsvård och gallringar 

Du kan upprätthålla skogens motståndskraft mot skador genom plantskogsvård och gallring i rätt tid. I samband med vården och gallringar kan du välja skogens beståndstäthet, trädslagsfördelning och trädslagsblandning, vilket minskar skaderiskerna för trädbeståndet.

Plantskogsvård

Genom plantskogsvård i rätt tid bevarar trädbeståndet livskraften och blir grövre snabbare, varvid träden i fortsättningen är mindre utsatta för snö- och vindskador.

Resultaten av plantskogsvården är långverkande: god skötsel påverkar i hög grad även trädets framtida möjligheter till vidareförädling.

Eftersom risken för rotticka ökar i och med klimatförändringen lönar det sig att beakta bekämpningen av den i barrträdsdominerade plantskogar.

Gallring

Om gallringarna skjuts upp kan riskerna för skogsskador öka. Genom att göra den första gallringen i rätt tid kan du undvika att unga träd växer för tätt och utvecklas till en störskog.

Utvecklingen till en störskog ökar risken för i synnerhet snöskador i klenare gallringsbestånd och i grövre bestånd ökar risken för vindskador.

Läs mer: 

Virkesdrivning och lagring

Ett tunnare snötäcke och kortare tjälperioder försvårar virkesdrivningen särskilt på torvmarker och i områden dit man endast kan ta sig när marken är frusen.

Geodatamaterial som berättar om markens bärighet och fuktighet samt långsiktiga väderprognoser hjälper till att planera virkesdrivningen. Uppkomsten av stam- och rotskador i trädbeståndet kan undvikas genom omsorgsfull planering och genomförande av virkesdrivningen.

Genom att följa skyldigheterna i skogsskadelagen kan du minska risken för att insekt- och svampskador sprids till det växande trädbeståndet.

Läs mer: Lagar som gäller skogen

Vitaliseringsgödsling

Med vitaliseringsgödsling kan du se till att trädbeståndet hålls livskraftigt genom att förebygga eller korrigera tillväxtstörningar som beror på obalansen mellan näringsämnen i marken. I praktiken innebär vitaliseringsgödsling av skog askgödsling av torvmarksskog eller borgödsling av mineraljordar.

Läs mer: Skogsgödsling

Förvaltning av vattenhushållning och vård av torvmarksskog

Genom att ordna vattenskyddet och vattenhushållningen kan du sörja för vattenhanteringen under torrperioder, vid störtregn och översvämningar samt minimera skogsvårdens inverkan på vattendragen. 

Det väsentliga är att undvika att gräva onödiga och för djupa diken, att utnyttja trädbeståndet i regleringen av grundvattennivån samt utnyttja effektiva vattenskyddslösningar. Skogsbehandlingens belastning på vattendragen kan minskas väsentligt genom omsorgsfull planering på avrinningsområdesnivå samt genom att dimensionera tillräckliga vattenskyddskonstruktioner.

Läs mer: Vård av torvmarksskog

Tryggande av mångfalden

Tryggandet av mångfalden underlättar ekosystemets anpassning till klimatförändringen. Naturvården i ekonomiskogar är central för att trygga skogsnaturens mångfald, eftersom största delen av våra skogar är ekonomiskogar. Ju mångsidigare våra skogar är, desto bättre kan de anpassa sig till klimatförändringen.

Läs mer: Metoder för naturhänsyn i ekonomiskog

Underhåll av skogsvägar

Skogsvägar som är i gott skick är en förutsättning för att skogsvårdsåtgärderna ska kunna genomföras och för virkestransporter året runt. Skogsvägnätet förbättrar också skogarnas tillgänglighet till exempel vid släckning av terrängbränder. 

Klimatförändringen orsakar ytterligare problem för vägnätet, eftersom kortare tjälperioder under vintrarna och rikligare nederbörd under senhösten och början av vintern bildar en allt värre och långvarigare tjällossning särskilt på skogsvägar som är i dåligt skick. För att skogsvägarna ska hållas i skick är det viktigt att sörja för underhållet och grundliga förbättringar av vägar, trummor och broar, särskilt med beaktande av deras bärighet.

Läs mer: Enskilda vägar

Bekämpning av klimatförändringen med hjälp av skogar

Skogarna spelar en viktig roll i att bekämpa klimatförändringen. Skogsägaren har tillgång till flera skogsvårdsmetoder för att dämpa klimatförändringen. Urvalet av metoder gör det möjligt att använda skogar som fyller flera olika syften och uppnå målen på ett mångsidigt sätt, i enlighet med objektets egenskaper och skogsägarens mål.

Klimatförändringen kan bekämpas genom att

  • upprätthålla och öka kolbindningen i skogarna
  • binda och lagra kol i trädbeståndet och marken
  • undvika nya utsläpp i atmosfären och i vattendragen 
  • producera förnybara råvaror.

Man kan fortsätta kollagringen både i skogarna och i träbaserade produkter. Med träbaserade produkter kan man också ersätta fossila råvaror. I Finland är ersättningseffekten klart större än mängden kol som årligen binds till träprodukter. Till exempel har man i Finland ersatt fossila bränslen och torv med träbaserade bränslen.

Bekämpningsmetoder för olika tidsintervall

Skogsvårdsmetoder som bekämpar klimatförändringen påverkar på olika sikt, en del på kort sikt och andra på lång sikt.

På kort sikt kan man bekämpa klimatförändringen genom att göra gallringarna lindrigare, förlänga omloppstiderna måttligt och undvika nya utsläpp.

Kolbindningen kan ökas genom att göra gallringarna lindrigare i klenare och grövre gallringsbestånd samt delvis även senare. Förlängningen av omloppstiden är bra att beakta i behandlingen av beståndet redan före förnyelsemognaden och den kan utnyttjas kontrollerat i vårdade och friska barrträdsskogar. Nya växthusgasutsläpp kan minimeras genom att fästa uppmärksamhet vid kolförråden i jordmånen särskilt i dikade torvmarksskogar som har ett stort kolförråd i jordmånen. Det väsentliga är att undvika att gräva onödiga och för djupa diken, att utnyttja trädbeståndet i regleringen av grundvattennivån samt utnyttja effektiva vattenskyddslösningar.

Klimatförändringen kan bekämpas på kort och lång sikt genom att stärka skogarnas motståndskraft mot skador samt genom att utnyttja gallringsprogram och omloppstider som maximerar virkesproduktionen.

Snabba förnyelseåtgärder efter förnyelseavverkning främjar en effektiv kolbindning i trädbeståndet och genom att utnyttja förädlat odlingsmaterial kan man öka virkesproduktionen och kolbindningen samt stärka skadebeständigheten jämfört med naturplantor.

Genom vitaliseringsgödsling kan man upprätthålla och återställa trädbeståndets livskraft och genom odlingsgödsling kan man öka trädbeståndets tillväxt och kolbindning i mogna skogar.

I skötseln av torvmarksskogar kan man minimera växthusgasutsläpp genom att undvika att gräva onödiga och för djupa diken samt genom att utnyttja trädbestånd och kontinuerlig beståndsvård i lämpliga objekt för att reglera grundvattennivån.

Genom att lämna kvar död ved och naturvårdsträd som en del av naturvården i ekonomiskogar kan man främja att kol lagras i jordmånen.

På lång sikt kan man bekämpa klimatförändringen genom att beskoga trädlösa områden som lämpar sig för att odla trädbestånd och genom att restaurera lämpliga torvmarksobjekt.

Vid beskogning får man den största effekten genom beskogning av trädlösa torvmarker, som är en utsläppskälla för kol i trädlöst tillstånd.

Restaurering av torvmark bekämpar klimatförändringen på lång sikt eftersom jordmånen omvandlas till en kolsänka. Att binda och lagra koldioxid i atmosfären på lång sikt är viktigt för att klimatförändringen ska kunna dämpas. På kort sikt har restaurering av torvmarker också påskyndande effekter på klimatförändringen, eftersom restaureringen ökar metanutsläpp från torvmarken. Restaureringen försämrar också trädbeståndets tillväxtförhållanden och kolbindningen.

Olika verksamhetsmodeller för skogsägare på gårdsnivå

Den totala effekten av skogarna och virkesanvändningen på växthusgashalterna i atmosfären beror på hur skogarna sköts och används samt hur man utnyttjar den skördade råvaran.

Skogsägaren kan betona olika verksamhetsmodeller inom skogsvården:

  • Effektiv virkesproduktion och kolbindning (produktbaserad kollagring).
  • Lagring av kol i trädbeståndet och marken med beaktande av skaderiskerna (skogsbaserad kollagring).
  • Balans, där inget mål följer ytterligheterna (målavvägd verksamhetsmodell).

Målet med verksamhetsmodellen är att satsa på att öka trädbeståndets tillväxt och kolbindning samt på effektiv produktion av förädlingsbar träråvara.

Du kan maximera virkesavkastningen och kolbindningen på skogsfastigheten genom att se till att trädbeståndet är livskraftigt och växer sig grövre, genom att styra trädbeståndets tillväxt och kolbindningen till träd som producerar förädlingsbara råvaror samt sörja för förnyelsen när skogsägarens avkastningsmål för sin skog uppfylls.

Inom skogsvård som följer verksamhetsmodellen maximeras virkesavkastningen och kolbindningen i skogarna på skogsfastigheten samtidigt som man fäster uppmärksamhet vid en kvalitets- och grovhetsutveckling som ökar trädbeståndets ekonomiska värde samt vid kolförråden i marken och hanteringen av skaderiskerna.

Målet är att satsa på att öka kolförråden i trädbeståndet och jordmånen särskilt på kort sikt (under 25 år). Då ökar man skogens kolförråd på bekostnad av avverkningsintäkterna.

Kolförrådet i skogen kan ökas till exempel genom att vårda ett tätare trädbestånd, förlänga beståndets omloppstider på ett kontrollerat sätt, skogsgödsling, beskogning av impediment, undvika markberedning och iståndsättning av diken, skogsskydd samt genom att endast genomföra avverkningar som upprätthåller skogens hälsa.

Verksamhetsmodellen förutsätter att trädbeståndets skaderisk hålls under kontroll när skogarna åldras och klimatet blir varmare. På grund av de ökade skaderiskerna är det bra att följa upp trädbestånd som sköts en längre tid mer aktivt än normalt, även i terrängen.

Verksamhetsmodellen baserar sig på en samtidig avvägning av mål som berör ekonomisk lönsamhet, tryggande av mångfalden, rekreationsbruk och bekämpning av klimatförändringen utan att gå till ytterligheten inom ett enda delområde.

Mer information

Mer information på Skogscentralens webbplats

Rekommendationer för skogsvård

Webbutbildningsserien Skogarnas klimathållbarhet

Blev du intresserad av klimatsmart skogsvård? Webbutbildningsserien Skogarnas klimathållbarhet erbjuder skogsägarna mer information om skogarnas klimathållbarhet. I webbutbildningsserien berättas om olika åtgärder med vilka man kan förbättra skogarnas anpassning till de risker som klimatförändringen orsakar. Dessutom berättar kursen om bekämpning av klimatförändringen med skogsvårdsmetoder.

Webbutbildningsserien Skogarnas klimathållbarhet

Infokortsserien Klimatsmart skogsvård

Kontaktuppgifter

Juha Tuononen

klimatexpert
050 329 0352
juha.tuononen@metsakeskus.fi