Gå direkt till innehållet

Förnyelseavverkning och förnyelse

Förnyelse på naturlig väg

Vid naturlig förnyelse börjar plantorna av tall eller vårtbjörk växa från frön från fröträd som lämnats kvar i det avverkade området eller från frön i det omgivande beståndet. Naturlig förnyelse av tall lämpar sig på karga och torra växtplatser där markvegetationen inte stör plantornas utveckling. Speciellt i norra Finland lönar det sig att förlägga naturlig förnyelse till bra fröår.

Naturlig förnyelse av granbestånd förutsätter att det har uppkommit livskraftiga plantor i skogen före den egentliga förnyelseavverkningen överallt i landet. Naturlig förnyelse är oftast långsammare och resultatet inte lika jämnt som vid odling. Markberedning påskyndar oftast förnyelsen. Läs mer om markberedning i skogsvårdsrekommendationerna.

Förnyelse genom odling

Skogen förnyas antingen genom sådd eller plantering. Plantering lämpar sig för alla trädslag. Före planteringen bearbetas marken. Markberedningsmetoden väljs utifrån ståndorten, trädslaget och jordarten, med hänsyn till vattenskydd och landskapsvärden (Rekommendationer för skogsvård). Den rekommenderade planteringstätheten är olika för olika trädslag. I allmänhet är rekommendationen cirka 1 600–2 500 plantor per hektar. Sådd sker vanligen maskinellt i samband med harvningen eller högläggningen så att den är kostnadseffektiv. Tall och vårtbjörk kan förnyas genom sådd. Lövträdsplantor som växer upp från frön på naturlig väg kompletterar beståndet så att det blir tillräckligt tätt och bidrar till en artrik och frisk skog.

Vid odling kan man använda frön och plantor av förädlat ursprung och på så sätt dra nytta av förädlingsfördelarna. Odling är också en bra metod ifall det förekommer rotticka eller törskate i skogen, eftersom man beroende på ståndort antingen kan byta huvudträdslag eller påverka plantantalet. I granbestånd som lider av granens rotröta är det ekonomiskt mest lönsamt att byta trädslag till i första hand vårtbjörk. Om det förekommer rikligt med rotticka rekommenderas det inte att man utnyttjar den naturligt uppkomna underväxten eftersom den sannolikt redan har infekterats via de större träden. På tallens växtplatser bör man anlägga det nya tallplantbeståndet så tätt som möjligt.

Trygga plantbeståndet

Efter förnyelsen är det bra att följa med hur det nya plantbeståndet börjar växa. På bördiga områden, alltså frisk mo och bördigare, behöver man ofta röja gräs. Också näringsrik torvmo och på bördiga kärr blir lätt gräsbevuxna. Gräsbekämpningen sker vanligen mekaniskt så att man trampar eller slår den konkurrerande vegetationen runt plantorna. Bekämpningen kan också genomföras med olika kemiska medel.

Tidpunkten för förnyelse

Tidpunkten för förnyelsen beror på flera olika faktorer. Ofta är den en kompromiss mellan ekonomiska och biologiska faktorer och skogsägarens mål. Det är ekonomiskt lönsamt att förnya beståndet när värdetillväxten är mindre än produktionskravet. Förnyelseavverkningen är den avverkning som ger mest inkomster.

Avverkningssätt vid förnyelsen

I en likåldrig skog beror avverkningssättet på om man avser att förnya skogen naturligt eller genom odling. Kalhuggning görs när man tänker odla, alltså så eller plantera. Kalhuggning är oberoende av trädslag och ståndort. Vid kalhuggning avverkas det gamla beståndet på nästan hela området. Kvar lämnas vanligtvis endast grupper av naturvårdsträd som främjar mångfalden i skogen och uppkomsten av död ved. När förnyelseytan röjs lämnar man kvar all underväxt i grupperna av naturvårdsträd, och dessutom kan man spara viltbuskage.

Genom avverkning i fröträdsställning kan man förnya tall- och björkdominerade skogar på naturlig väg. Friska härskande träd som är av bra kvalitet och har fina kronor lämnas kvar på avverkningsytan, 20-100 träd per hektar. Det lönar sig att planera avverkningarna till år med bra fröskörd. När det börjat växa plantor avlägsnas fröträden för att plantbeståndet ska kunna utvecklas jämnt. Avverkningen av fröträd lyckas bäst när den utförs på vintern när plantorna är täckta av snö. En del av fröträden lämnas kvar som naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd.

Kant- och teghuggning är en avverkningsmetod som tar sikte på naturlig förnyelse av barrskog. Skogen avverkas i 25 meter breda tegar. Denna avverkningsmetod tillämpas främst på momarker i norra Finland och på bördiga torvmarker i södra Finland, till exempel i kärrsvackor. Också vid teghuggning är det bra att lämna naturvårdsträd för att trygga förekomsten av olika stadier av död ved.

Avverkning i skärmställning är en naturlig metod att förnya granskogar. Metoden består av flera faser och många risker. Metoden lyckas närmast på torvmarker. Förnyelsen påbörjas redan tio år före slutavverkningen genom att man gallrar beståndet mycket glest. Om det uppkommer livskraftiga och utvecklingsdugliga granplantor på området kan den egentliga avverkningen i skärmställning utföras. På området kvarlämnas 100–300 tallar och tallar och björkar per hektar av bra kvalitet för att skydda granplantorna mot kölden och konkurrerande gräsvegetation. Också granar lämnas kvar för att säkra uppkomsten av plantor. Den granplantskog som uppkommit under skärmträden skadas alltid när skärmträden tas bort. Därför bör det finnas rikligt med plantor.

Avverkningar på specialområden

Enligt skogslagen har skogsägaren rätt att vårda och använda sin skog genom sådana avverkningssätt som beaktar skogens mångfald, landskapet och mångbruket av skogen. Specialavverkningar görs oftast i områden med särskild betydelse för landskapet eller mångfalden, såsom på kala och soliga sluttningar, eller i områden som är betydande med hänsyn till mångbruket av skogarna, såsom friluftsområden och längs frilufts- och rekreationsleder.

Specialavverkningar kan utföras även på platser där det förekommer sällsynta växt- eller djurarter. Skog som används till forskning, undervisning eller något annat särskilt ändamål får behandlas på det sätt som användningsändamålet förutsätter. Ett avvikande avverkningssätt med motiveringar ska anges på anmälan om användning av skog. Anmälan ska lämnas in till Skogscentralen senast 10 dagar innan åtgärderna inleds.

I MinSkog.fi  kan du se om du har lämpliga förnyelseobjekt i din skog. Åtgärdsförslagen följer skogsvårdsrekommendationerna. Innan några åtgärder inleds ska förnyelseavverkningen anmälas till Skogscentralen med en anmälan om användning av skog.