Med ägararrangemang avses på vilket sätt ägandet av skogen fortsätter efter att dödsboet har avslutats. En allmän rekommendation är att dödsboet avslutas i ett tidigt skede.
När dödsboets ägararrangemang görs kan delägarna välja mellan flera alternativ. Innan man beslutar om ägararrangemang är det viktigt att höra alla delägare och fundera på hur ägarsituationen förändras i praktiken. Motsvarar ändringen delägarnas önskemål?
Diskussionen om skogsförhållandet är en bra utgångspunkt för övervägande av dödsboets ägararrangemang och för förberedelsen inför avslutandet av dödsboet. Diskutera vilka mål som ställs upp för skogen i framtiden och vilka betydelser olika familjemedlemmar ger den. Samtidigt kan det bli tydligare vem som har intresse och beredskap att fortsätta som skogsägare. En gemensam förståelse för skogens betydelse skapar en grund för lösningar som är godtagbara för olika parter.
Läs mer om diskussionen om skogsförhållandet: Metoder för att inleda ägarbytet
Vad ska beaktas i dödsboets ägararrangemang?
I dödsboets ägararrangemang är det skäl att beakta åtminstone lönsamheten i skogsbruket efter arrangemanget, delägarnas möjligheter att fatta beslut, arrangemangen för annan egendom än skogsegendom samt skattepåföljderna av arrangemanget. Det rekommenderas oftast att man anlitar en yrkesperson för att alla nödvändiga omständigheter ska beaktas. Du kan söka yrkespersoner via Skogscentralens tjänst MinSkog.fi.
Om makarna inte hade något äktenskapsförord, ska avvittring förrättas mellan den efterlevande maken och dödsboet eller båda makarnas dödsbon innan dödsboet skiftas eller skogarna säljs. Avvittringen kan också ha en betydande roll med tanke på skatteplaneringen av arrangemanget.
Läs mer:
Hur ska man gå till väga om man inte kommer överens om ägararrangemangen?
Om delägarna inte kan komma överens om skiftet, kan vem som helst av delägarna hos tingsrätten ansöka om förordnande av en boutredningsman eller skiftesman. Skiftesmannen kan med tillstånd av rätten sälja fastigheten om den inte kan skiftas till delägarna.
Alternativa ägararrangemang
Dödsboets ägararrangemang kan göras på många sätt:
- Att skifta skogsfastigheterna i bråkdelar, det vill säga bilda en skogssammanslutning
- Att skifta skogsfastigheterna så att en eller flera personer har ensam äganderätt
- Att sälja skogen
- Anslutning till en samfälld skog eller bildande av en egen samfälld skog
Att skifta dödsboets skogsfastigheter i bråkdelar
Att skifta fastigheterna i bråkdelar innebär att delägarna äger skogen tillsammans och att var och en har sin egen andel i den. Till exempel äger var och en av de tre delägarna en tredjedel av skogen. Skogsbruket fortsätter gemensamt som en beskattningssammanslutning, som också kallas skogssammanslutning.
Ett skifte i bråkdelar görs genom ett skiftesavtal för dödsboet. Det behövs inget köpvittne för avtalet. Två ojäviga vittnen intygar att delägarnas underskrifter är riktiga.
Delägarna i den sammanslutning som bildats vid skiftet söker lagfart på sina bråkdelar hos Lantmäteriverket.
Läs mer:
Skifte av dödsboet så att egendomen överförs till en eller flera dödsbodelägare med ensam äganderätt
Skiftet görs genom ett skiftesavtal genom vilket en del av egendomen eller all egendom som hör till dödsboet delas mellan delägarna. För att ingå ett skiftesavtal behövs två ojäviga vittnen.
Vid skiftet ska den lagenliga arvsrätten iakttas, det vill säga boets egendom kan delas ut till en delägare utan vederlag och skattepåföljder endast till det aktuella värdet av arvsandelen.
Om man vill dela skogarna så att egendomen överförs till fler än en person med ensam äganderätt förutsätts i allmänhet en förrättning för styckning eller klyvning.
Läs mer:
- Bilda en ny fastighet genom styckning (lantmateriverket.fi)
- Dela en samägd fastighet genom klyvning (lantmateriverket.fi)
Att sälja skogen
Dödsboet kan sälja sin skog till en delägare eller till utomstående. Samtliga delägare ska ge sitt samtycke till försäljningen.
Försäljningsinkomsten är dödsboets inkomst. Dödsboet betalar enligt inkomstskattelagen skatt på den eventuella överlåtelsevinsten.
Om en delägare i dödsboet köper skogarna eller en del av dem, ska man se till att köpet betraktas som köp av fast egendom, inte som köp av en dödsboandel som betraktas som lös egendom. Endast köp av fast skogsegendom kan genomföras som ett sådant köp mellan släktingar som avses i 48 § i inkomstskattelagen och som är befriat från skatt på överlåtelsevinst. Detta förverkligas säkrast när skogsägandet delas upp i bråkdelar före köpet.
Läs mer: Beskattning av överlåtelse av dödsboets tillgångar (vero.fi)
Om man säljer egendom ur dödsboet innan 3–4 år har förflutit från arvlåtarens död, kan man vid behov begära omprövning av arvsbeskattningen. På så sätt ändras arvsbeskattningen och man undviker skatt på överlåtelsevinsten. Tiden för begärande av omprövning är tre år från utgången av arvlåtarens dödsår.
Om en delägare i ett dödsbo köper skogarna eller en del av dem, ska man se till att köpet betraktas som köp av fast egendom, inte som köp av en dödsboandel som betraktas som lös egendom. Endast köp av fast skogsegendom kan genomföras som ett sådant köp mellan släktingar som avses i 48 § i inkomstskattelagen och som är befriat från skatt på överlåtelsevinst. Detta förverkligas säkrast när skogsägandet delas upp i bråkdelar före köpet.
Anslutning till en samfälld skog eller grundande av en samfälld skog
Dödsboet ansluter sin skog till en samfälld skog mot andelar
När ett dödsbo ansluter sig till en samfälld skog får dödsboet andelar i den samfällda skogen som motsvarar värdet av dödsboets skogar och dödsboet blir röstberättigad delägare i den samfällda skogen.
Anslutningen förutsätter ett avtal mellan den samfällda skogen och dödsboet samt att man ansöker om förrättning för anslutning av ett område till en samfälld skoganslutning hos Lantmäteriverket. Kostnaderna för en lantmäteriförrättning för anslutning av en fastighet till en samfälld skog är avgiftsfri.
Om var och en av dödsbodelägarna vill ensam äga sin andel i den samfällda skogen, kan man efter anslutningen förrätta ett skifte för delägarfastigheten. Det rekommenderas dock att man först ingår ett skiftesavtal om skiftet som ägs i bråkdelar och först därefter ansluter sig till den samfällda skogen. I båda dessa situationer måste man kontrollera att det inte bildas mindre andelar i den samfällda skogen än vad som bestäms i reglementet för den samfällda skogen.
Dödsboets delägare bildar en egen samfälld skog
Att bilda en egen samfälld skog kan vara en bra lösning om skogsarealen är tillräckligt stor för att bedriva lönsamt skogsbruk, till exempel man kan genomföra virkesförsäljning varje år. Bildandet av en samfälld skog förutsätter ett avtal om bildande av samfälld skog och ansökan om förrättning för att grunda en samfälld skog hos Lantmäteriverket.
Innan en samfälld skog bildas rekommenderas det att dödsboet skiftas i bråkdelar. Ägandet av bråkdelar kan i samband med bildandet av den samfällda skogen smidigt ändras till ensamägande av delägarfastigheterna i den samfällda skogen på basis av det skiftesavtal som ingåtts i samband med avtalet om bildandet av den samfällda skogen.
Läs mer: Bekanta dig med samfällda skogar och deras verksamhet
Handlingar som behövs för dödsboets ägararrangemang
Se till att dödsboet har tillgång till alla nödvändiga handlingar när ni börjar avtala om ägararrangemanget.
En bouppteckning behövs alltid när man gör ägandearrangemang i dödsboet. Om dödsboet omfattar ett annat dödsbo (ett så kallat nytt dödsbo inom dödsboet) eller om ingen avvittring har gjorts mellan makarnas dödsbon, behövs alla parters bouppteckningar.
De bifogade släktutredningarna är en väsentlig del av bouppteckningen. Av bouppteckningen ska arvlåtarens arvingar och eventuella testamente framgå.
Bouppteckningen anger vilken egendom som har hört till dödsboet för personen i fråga. Dödsboet har även i ett senare skede kunnat skaffa annan egendom i sitt namn med dödsboets medel, vilket naturligtvis måste beaktas i dödsboets ägararrangemang. På motsvarande sätt kan man redan ha avstått från en del av dödsboets egendom.
Det är också viktigt att beakta eventuella förskott på arv samt giftorätten mellan makarna. Man bör också observera att det är egendomens aktuella gängse värden som används i ägararrangemangen, inte de värden som antecknats i bouppteckningen.
Dödsboet kan söka förtydligande lagfart på sin fastighet hos Lantmäteriverket. Den förtydligande lagfarten är en aktuell, tillförlitlig utredning om alla dödsbodelägare som äger fastigheten i fråga. Det gör det lättare att gestalta de rätta ägarförhållandena särskilt i situationer där det redan har bildats nya dödsbon inom dödsboet.
Den förtydligande lagfarten ersätter bouppteckningen jämte släktutredningar när dödsboet uträttar ärenden, till exempel när skogsfastigheten säljs.
Delägarna har också tillgång till tjänsten MinSkog.fi med sina personliga bankkoder om dödsboet har förtydligande lagfart.
Utöver förtydligande lagfart lönar det sig också att hos Lantmäteriverket skaffa ett fastighetsregisterutdrag, ett gravationsbevis och ett kartutdrag ur fastighetsregistret för dödsboets fastighet. Med hjälp av dem får man aktuell information om fastighetens egenskaper.
I ägararrangemangen är det viktigt att utreda det verkliga värdet på all egendom som ska delas vid tidpunkten för skiftet till exempel med hjälp av expertutlåtanden. Beräkningen av skogens värde kallas fastighetsvärdering. En fastighetsvärdering behövs också om man vill ansluta skogen till en samfälld skogen mot andelar.