Den skogsinventeringsrunda som inleddes i fjol är i full gång. Under sommaren har laserskanningar och flygfotograferingar utförts framgångsrikt på 22 områden. Också provytemätningarna i terrängen har framskridit bra. Under nästa år utlovas färska skogsdata i olika delar av Finland.
Finlands skogscentral upprätthåller registret över samfällda skogar, som nu publicerats även i elektronisk form. I registret kan man söka samfällda skogar i Finland på namnet och landskapsvis.
Mängden skog som ägs av privatpersoner, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar har minskat med 141 000 hektar i hela landet under de två senaste åren. De privata skogsägarna är även till antalet färre än för två år sedan, och medelåldern bland dem har stigit.
På årets längsta dag, den 22 juni, slog stormen Paula till och fällde större mängder skog i Koillismaa i Norra Österbotten. Ungefär en miljon kubikmeter virke skadades. Det skadade virkets värde är av storleksklassen 40 miljoner euro. Av det kan den skada som skogsägarna lider uppskattas till mellan sex och åtta miljoner euro.
Under de kommande åren kommer klimatförändringen att öka risken för brand i våra skogar. Finlands skogscentral håller som bäst på att ta fram skogsbrandkartor över hela Finland i samarbete med räddningsväsendet, Räddningsinstitutet och Arbonaut Oy. Skogsbrandkartorna ger räddningspersonalen information om känsligheten för antändning i skogen, lämpliga bekämpningslinjer, bästa tillgängligheten för utryckningsfordon samt släckvattenreservoarer.
En fjärdedel av trädbestånden i Finland är torvmarksskog. Torvmarksskog i skogsbruksanvändning kommer att få en allt större betydelse i framtiden, när en allt större del av bestånden i de dikade områdena når förnyelsemogen ålder. En landsomfattande handlingsmodell för hur man ska planera vård av torvmarksskog förbereds. I planeringen ska man höra skogsägarna och samarbeta över fastighetsgränserna. Redan i planeringen ska man söka lösningar för att minska påverkan på klimatet, vattendragen och den biologiska mångfalden.
I Finland finns det cirka 350 000 kilometer enskilda vägar. Att nätverket av enskilda vägar är i skick är ett livsvillkor för dem som bor och idkar näringsverksamhet i landsbygden. Särskilt skogsbruket är helt beroende av skicket på vägarna. Enligt en grov uppskattning startar över 90 procent av drivet virke sin färd mot förädling från enskilda vägar. I år finns ett rekordartat belopp, närmare 40 miljoner euro, att söka för grundliga förbättringar av enskilda vägar och broprojekt.
I sommar fortsätter Finlands skogscentral med inventeringsrundan som inleddes 2020 i olika delar av landet. Inventering görs nu på 22 nya områden på sammanlagt 4,3 miljoner hektar skog. Den nya informationen publiceras nästa år.
Finlands skogscentral gör varje år utvärderingar av hur väl naturvärdena har beaktats i planering och genomförande av avverkningar i privatägda skogar. Antalet naturvårdsträd som lämnas på avverkningsytorna är klart högre än vad PEFC-skogscertifieringen kräver. Skyddszonerna vid vattendrag blir däremot ofta för smala. Nya metoder har tagits i bruk vid bedömningen av naturhänsynens kvalitet. Utöver de traditionella fältutvärderingarna samlar Skogscentralen in information om naturvårdsträd, skyddszoner och vattenvårdsåtgärder med drönare.
Markägarna har sökt beskogningsstöd hos Skogscentralen mycket flitigt i vår. Bara en liten del av ansökningarna kommer hinna behandlas och sökandena få beslut under våren. För största delen av de sökande skjuts starten på beskogningsarbetet upp till våren 2022. Arbetet får inte påbörjas förrän man fått stödbeslutet.