Delägarna i ett dödsbo som äger skog har flera alternativ att välja mellan när de funderar på att avveckla dödsboägandet. Innan man beslutar om ägararrangemangen är det viktigt att lyssna på alla delägare och begrunda hur ägarsituationen skulle förändras i praktiken. Svarar förändringen på delägarnas önskemål?
När man arrangerar ägandet bör man beakta åtminstone lönsamheten i skogsbruket efter ägararrangemangen, delägarnas förmåga att fatta beslut, andra arrangemang än de som gäller skogsegendomen och skattepåföljderna. Oftast är det bäst att ta hjälp av en expert för att alla nödvändiga aspekter ska beaktas.
Om makarna inte har haft äktenskapsförord ska man innan man delar dödsboet eller säljer skogen göra en avvittring mellan änkan/änklingen och dödsboet eller mellan båda makarnas dödsbon. Avvittringen kan spela en viktig roll också med tanke på beskattningen.
Olika alternativ att välja mellan
Att skifta dödsboets skogsfastigheter i bråkdelar
Efter skifte i bråkdelar äger delägarna skogen tillsammans i bråkdelar. Till exempel kan tre delägare äga varsin tredjedel (1/3) av skogen. Skogsbruket fortsätter gemensamt som en beskattningssammanslutning, en så kallad skogssammanslutning.
Delning i bråkdelar görs genom ett skiftesavtal. Till det behövs inget köpvittne. Två ojäviga vittnen ska bevittna delägarnas undertecknanden. Delägarna i sammanslutningen som bildas vid skiftet söker lagfart av Lantmäteriverket för sina andelar. Läs mer om att äga skog som sammanslutning och om ägararrangemang för sammanslutningar.
Skifta dödsboet mellan delägarna på en eller flera personer
Skiftet sker med ett skiftesavtal, med vilket en del eller hela dödsboets egendom delas upp mellan delägarna. Också för det avtalet behövs två ojäviga vittnen. Vid skiftet tillämpas lagenlig arvsrätt, och egendom från boet kan skiftas till delägarna utan vederlag och utan skattepåföljder bara till ett värde som motsvarar andelen av arvet. Att skifta skog till ensamt ägande eller till fler än en kräver vanligtvis en klyvnings- eller styckningsförrättning.
Sälja skogen
Dödsboet kan sälja sin skog till en av delägarna eller till någon utomstående. Till det behövs alla delägares samtycke. Försäljningsinkomsten är dödsboets inkomst. Dödsboet betalar skatt på eventuell överlåtelsevinst. Läs mer i Skatteförvaltningens instruktioner om skatt på överlåtelsevinst.
Om man säljer egendom ur dödsboet innan det gått 3-4 år från arvlåtarens död kan man vid behov söka ändring i arvsbeskattningen. Då ändras arvsbeskattningen och man undviker skatt på överlåtelsevinst. Rättelse kan sökas inom tre år efter slutet på året då arvlåtaren avled.
Om en delägare i dödsboet köper skogen eller en del av den ska man försäkra sig om att affären klassas som en affär med fast egendom, inte som ett köp av en dödsboandel med lös egendom. Bara köp av fast skogsegendom kan genomföras så som 48 § i inkomstskattelagen föreskriver, mellan släktingar och utan skatt på överlåtelsevinst. Det görs säkrast om skogsägandet skiftas till bråkdelsform före köpet.
Ansluta skogen till en samfälld skog mot andelar
För att kunna ansluta skogen till en samfälld skog behövs ett avtal mellan den önskade samfällda skogen och dödsboet samt en ansökan till Lantmäteriverket om en förrättning. Anslutningsförrättningen är avgiftsfri. Vid anslutningen får dödsboet så många andelar i den samfällda skogen som motsvarar den anslutna skogens värde, och dödsboet blir en delägare med rösträtt i den samfällda skogen.
Om dödsboets delägare vill ha varsin egen andel i den samfällda skogen kan delningen göras efter anslutningen. Det rekommenderas ändå att man först gör ett avtal om skifte i bråkdelar och först efter det går med i den samfällda skogen. I bägge fallen behöver man kontrollera att det inte uppstår mindre andelar i den samfällda skogen än vad den samfällda skogens reglemente tillåter. Bekanta dig med samfällda skogar och deras verksamhet.
Dödsboets delägare grundar en egen samfälld skog
Att grunda en egen samfälld skog kan vara en bra lösning om man har tillräckligt mycket skog för att kunna bedriva lönsamt skogsbruk, till exempel att man kan sälja virke varje år. För att grunda en samfälld skog behöver man ett grundningsavtal och en förrättning som man ansöker om hos Lantmäteriverket. Innan man grundar en samfälld skog rekommenderas det att man delar dödsboet i bråkdelar.
Dokument som behövs
Bouppteckningen med bilagor
Bouppteckningen behövs alltid när man ändrar på ägandet i dödsboet. Om det i dödsboet ingår ett annat dödsbo eller om det inte gjorts en avvittring mellan makarnas dödsbon behövs bouppteckningar för dem alla.
En viktig del av bouppteckningen är släktutredningarna, som ingår som bilagor. Av bouppteckningen ska det framgå vilka som är arvlåtarens arvingar och huruvida det finns ett testamente.
Av bouppteckningen framgår vilken egendom som ingått i personens dödsbo. Dödsboet har senare kunnat inskaffa också annan egendom med medel ur dödsboet, vilket också ska beaktas när dödsboet arrangerar ägandet. På motsvarande sätt kan dödsboet redan ha kunnat avyttra egendom.
Det är också viktigt att beakta eventuell förskottsarv och giftorätt mellan makar. Man bör också notera att man i ägararrangemangen använder vid tidpunkten rådande gängse värde, inte de värden som står i bouppteckningen.
Förtydligande lagfart
Dödsboet kan ansöka om förtydligande lagfart hos Lantmäteriverket. Den förtydligande lagfarten är en uppdaterad, tillförlitlig utredning över alla delägare i dödsboet som äger fastigheten. Den gör det lättare att gestalta ägarförhållandena, speciellt i situationer där det har bildats dödsbon inom dödsboet.
Den förtydligande lagfarten ersätter bouppteckningen med tillhörande släktutredning i situationer där dödsboet sköter ärenden, till exempel när man säljer en skogsfastighet. Den öppnar också tjänsten MinSkog.fi för delägarna i dödsboet, så att delägarna kan logga in med sina personliga bankkoder.
Utdrag ur fastighetsregistret
Utöver den förtydligande lagfarten lönar det sig att från Lantmäteriverket skaffa ett utdrag ur fastighetsregistret, ett gravationsbevis och ett kartutdrag från fastighetsregistret. Med hjälp av dem får man aktuell information om fastighetens egenskaper.
Utlåtanden om egendomens värde
När man ordnar ägandet är det viktigt att ta reda på gängse värde för all egendom som ska delas. Det kan man göra till exempel med hjälp av experter som ger utlåtanden om värdet. En fastighetsvärdering där man räknar ut skogens värde behövs också om man vill ansluta skogen till en samfälld skog i utbyte mot andelar i den samfällda skogen.
Konflikter
Om delägarna inte kan komma överens om uppdelningen kan vem som helst av delägarna ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman eller skiftesman ska tillsättas. Skiftesmannen kan med tillstånd av domstolen sälja fastigheten om det inte går att dela upp den mellan delägarna.