Finlands skogscentral deltar i sex nya Fånga kolet-projekt. Projekten undersöker bland annat hur återföring av vatten och förlängda omloppstider inverkar på skogens kolbindning. Ny kunskap om kalhyggesfritt skogsbruk och askgödslingens effekter tas också fram. Projekten finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.
Fånga kolet-programmet strävar efter märkbara utsläppsminskningar och klimatgärningar i skogarna och i jordbruket fram till år 2035.
Finlands skogscentral deltar i sex nya projekt i Fånga kolet-helheten för maranvändningssektorn. Projekten genomförs under åren 2022–2024. På ett mångsidigt sätt ska de ta sig an skogsbrukets inverkan på kolbindningen och klimatutsläppen.
I ett av projekten, Pikma , undersöker man hur mycket man kan öka kolbindningen genom att förlänga skogens omloppstid och i vilken sorts skog det ger bäst effekt. I projektet HIILI-VESPA tar man reda på hur trädbeståndets tillväxt och kolbindning påverkas när vatten leds tillbaka från ekonomiskog till en skyddad myr. Samtidigt följer man med hur kolet som lagrats i den skyddade myrens torv beter sig när det blir vattnigare.
Kontinuerlig beståndsvård, det vill säga kalhyggesfritt skogsbruk, har diskuterats mycket på senare år, och allt fler skogsägare är intresserade. I Jatko-Jatka-projektet produceras prognosinformation om hur snabbt skogen växer i kontinuerlig beståndsvård och i vilken typ av skog kontinuerlig beståndsvård lönar sig. Man får också kunskap om hur kontinuerlig beståndsvård kan minska utsläppen av växthusgaser.
Information om askgödsling och modell för att bekämpa skogsskador
Att gödsla torvmarksskog med aska har setts som ett sätt att få skogen att växa snabbare och binda mer kol. Ett av projekten ska undersöka hur askgödslingen påverkar markens utsläpp av växthusgaser och belastningen på vatten på lång sikt. Forskningsresultaten från projektet kommer att föras in i skogsvårdsrekommendationerna och göras tillgängligt för skogsägare och aktörer.
Skogens förmåga att binda kol kan stärkas genom att man tar hand om dess hälsa och växtkraft, till exempel genom att gardera sig mot ökade skogsskador och förebygga dem. Projektet Metsätuhot kuriin Kakkois-Suomessa utvecklar en samarbetsmodell för hur rotröta och barkborreskador kan bekämpas och förebyggas i sydöstra Finland. Det sker i samarbete med aktörer i skogsbranschen, skogsägare, myndigheter och andra intressegrupper.
I Matki-projektet görs en färdplan med klimatåtgärder för Kiminge älvs torvmarksdominerade tillrinningsområde. Man samlar också information om vad skogsägarna tänker om skogsbruksåtgärder i torvmarksskog, och vilka förväntningar de har kring det.
Fånga kolet-programmet strävar efter märkbara utsläppsminskningar och klimatgärningar i skogarna och i jordbruket fram till år 2035.
- I alla projekten sker samarbete mellan forskning och det praktiska skogsbruket. Flera av projekten främjar också vattenvård och stöder naturens mångfald, säger Leena Leskinen, chef för projektverksamheten vid Finlands skogscentral.
Mer information om de nya Fånga kolet-projekten publiceras på Skogscentralens webbplats när de inleds.