Under de kommande åren kommer klimatförändringen att öka risken för brand i våra skogar. Finlands skogscentral håller som bäst på att ta fram skogsbrandkartor över hela Finland i samarbete med räddningsväsendet, Räddningsinstitutet och Arbonaut Oy. Skogsbrandkartorna ger räddningspersonalen information om känsligheten för antändning i skogen, lämpliga bekämpningslinjer, bästa tillgängligheten för utryckningsfordon samt släckvattenreservoarer.
Det har bedömts att risken för skogsbränder som omfattar över 10 hektar kommer att öka trefaldigt under detta århundrade. Den snabba förskjutningen mot grandominans och biomassatillväxten överlag ökar risken för skogsbränder.
Sättet att behandla skogarna i Finland dämpar spridningen av skogsbränder. I Finland har vi ett mycket tätt nätverk av skogsbilvägar som gör att släckningsfordon snabbt kan ta sig fram i terrängen. Skogsbilvägar och skogsdiken bromsar också upp eldspridningen.
En markbrand bränner fältskiktet och humusen. Särskilt i granskogar kan elden emellertid utvecklas till en toppbrand som avancerar snabbt och vållar mer skador på beståndet jämfört med en markbrand. Små figurer, det vill säga variationer mellan plantbestånd och grövre träd, minskar risken för toppbränder. Byte av bränsletyp byts gör ofta att elden sprider sig långsammare och brandområdet kan avgränsas.
– En storbrand medför betydande skador för skogsägaren eftersom brandskadat och förkolnat trä inte längre kan användas som råvara för skogsindustrin. Brandskadade granar är gynnsamma miljöer för skadeinsekter och därför kan nya skador uppkomma även under de följande åren efter en skogsbrand. Den ökande andelen gran medför en större risk för skogsbränder och för följdskador efter bränder, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
Aktuella skogsbrandkartor över hela Finland
Uppgifter om de finländska skogarna samlas in vart sjätte år med hjälp av laserskanning. De uppgifter som fås vid inventeringarna kan också utnyttjas vid bekämpningen av skogsbränder. Finlands skogscentral och samarbetsparterna kommer att ta fram aktuella skogsbrandkartor som beskriver risken för skogsbrand i hela Finland.
Med stöd av skoglig information som samlats in med fjärrkarteringsmetoder kan man bland annat räkna ut brandbelastningen i skogarna. Brandbelastningen anger den totala mängden värme som frigörs när biomassan brinner upp. Genom att kombinera olika datamängder kan man erbjuda räddningsmyndigheterna information om känsligheten för antändning i skogen, lämpliga bekämpningslinjer, bästa tillgängligheten för utryckningsfordon samt släckvattenreservoarer.
Exempelvis i Kanada används en modell som kallas Prometheus för att skapa en lägesbild för räddningsmyndigheterna vid skogsbränder. Modellen förutser hur elden kommer att sprida sig med hjälp av uppgifter om skogens struktur och väderförhållandena.
Flera organisationer samarbetar kring beredskapen inför klimatförändringen. Skogsbrandkartor och en modell som ska ge lägesbilder har tagits fram gemensamt av Skogscentralen, räddningsverken, Räddningsinstitutet, Meteorologiska institutet och Arbonaut Oy. År 2022 kommer skogsbrandkartor som stöder släckningsarbetet att publiceras över hela landet med finansiering från Jord- och skogsbruksministeriet. Syftet med utvecklingsarbetet är att få klarhet i hurdana tjänster som ger brandbekämpningen det bästa stödet till rimliga kostnader.
Arbetet stöds av NTM-centralen i Norra Karelen och Norra Karelens landskapsförbund (ur Europeiska regionala utvecklingsfonden) samt Brandskyddsfonden. Det rikstäckande projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet åren 2021–2022.
Mer information om MAST-projektet och Mariska-projektet på Skogscentralens webbplats.
Mer information:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044548 8 380
markku.remes
metsakeskus.fi (markku[dot]remes[at]metsakeskus[dot]fi)
Leena Leskinen
chef för näringstjänster
Finlands skogscentral
tfn 050308 4 696
leena.leskinenmetsakeskus.fi (leena[dot]leskinen[at]metsakeskus[dot]fi)
Mariska-projektet ingår i forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet, som Jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020 för att främja markanvändningssektorns klimatåtgärder. Programmet ska ge lösningar som minskar koldioxidutsläppen från skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kollagren.
Skogscentralen har till uppgift att främja hållbart skogsbruk och branschnäringarna och ge skogsägarna råd i frågor som gäller vården och utnyttjandet av skogarna och skogsnaturen. Skogscentralen samlar in och distribuerar information om skogarna i Finland samt övervakar efterföljandet av skogslagstiftningen. Jord- och skogsbruksministeriet styr och utövar tillsyn över verksamheten.