Skip to main content
Meddelanden till aktörer - 22.04.2021 10:40

Nytt verktyg gör det lättare att välja naturvårdsträd

Ett nytt tekniskt verktyg har utvecklats för att göra det lättare att planera och lämna naturvårdsträd där det bäst lönar sig. Finlands skogscentral har byggt verktyget tillsammans med Östra Finlands universitet och Helsingfors universitet. 

Valet av naturvårdsträd påverkar den biologiska mångfalden i decennier framåt. Naturvårdsträden är levande träd som skogsägaren sparar permanent. De får växa, dö och murkna i skogen, där de så småningom utvecklas till grov död ved. Utan naturvårdsträd skulle naturen snabbt utarmas i ekonomiskogen. 

Med det nya hjälpmedlet kan man i förväg kostnadseffektivt planera var naturvårdsträd ska lämnas på ett sätt som beaktar stämplingspostens och näromgivningens ekologiska värden. Med verktyget kan man ta fram olika alternativ för placeringen av naturvårdsträd, jämföra alternativen och välja naturvårdsträd enligt skogsägarens mål. 

- Med valet av naturvårdsträd kan man minimera mängden fasta partiklar som sköljs ut i vattendrag på grund av avverkning och markberedning, och samtidigt bevara den biologiska mångfalden och landskapsvärdena. Enbart planering i terrängen garanterar inte att de bästa träden med tanke på alla målsättningar sparas, säger Antti Leinonen, projektchef för Freshabit IP vid Finlands skogscentral. 

Effektivitetskraven är hårda, och planeringen av stämplingsposter på plats i skogen före avverkningen har minskat. Att välja vilka träd som ska sparas har i praktiken varit maskinförarnas ansvar redan länge. Det nya hjälpmedlet underlättar valet och den förutseende planeringen. Men resultatet som hjälpmedlet ger är bara ett förslag, och beslutet är avverkningsrättens innehavares. 

Förslagen bygger på öppen geografisk information och kalkyler 

Naturvårdsträdsverktyget utnyttjar Skogscentralens öppna skogs- och naturinformation och annat öppet geodatamaterial. Exakt geodata och effektiva räknemetoder möjliggör en vetenskapsbaserad och detaljerad planering av naturhänsynen som en del av skogsbruket. 

- Att bedöma enskilda naturvårdsträd är relativt lätt, men att identifiera de bästa grupperna av naturvårdsträd är beräkningsmässigt svårare. Där behövs en kombination av skogsdata, simuleringsmodeller och optimeringsmetoder, säger biträdande professorn Ari Laurén vid Östra Finlands universitet. 

Det nya verktyget har publicerats som en lättanvänd karttjänst, och utöver det kan verktyget också kopplas till aktörernas egna system. 

- Verktyget kan fortfarande utvecklas utifrån respons från användarna. Och vi hoppas därför att skogsproffsen ger respons på det, säger Mikko Kesälä, expert på geografisk information vid Finlands skogscentral. 

Bättre naturdata 

Det finns allt mer geografisk information av hög kvalitet att tillgå om skogarna, och skogsbranschen har aktivt börjat använda den. I sin nya inventeringsrunda får Skogscentralen mer exakta beståndsuppgifter än tidigare, vilket också gör det lättare att producera mer täckande naturinformation till skogsproffsens och skogsägarnas förfogande. 

- I fortsättningen borde också naturvårdsträden som sparats vid avverkningarna sparas som geografisk information i Skogscentralens skogs- och naturdata. På så sätt sparas träden som död ved till kommande generationer och man undviker att informationsgången brister till exempel vid ägarbyten, säger Miia Saarimaa, ledande expert på naturdata vid Finlands skogscentral. 

Verktyget för naturvårdsträd finns på Skogscentralens webbplats.    

Mer information:   

Miia Saarimaa
ledande expert på naturdata
Finlands skogscentral
tfn 050 410 8559
miia.saarimaa(at)metsakeskus.fi  

Mikko Kesälä
expert på geografisk information
Finlands skogscentral
tfn 050 470 3381 
mikko.kesala(at)metsakeskus.fi