Många skogar är för glesa efter att de gallrats. Det visar Skogscentralens årliga granskningar av drivningskvaliteten vid gallringsavverkningar. Om man gallrar för kraftigt minskar trädbeståndets tillväxt, kolbindningen och skogsägarnas framtida virkesinkomster. Till skillnad från vad en specialundersökning i Mellersta Finland visade i fjol hade en femtedel av avverkningarna på riksnivå utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.
Finlands skogscentral granskade drivningskvaliteten på uppemot 300 avverkningsplatser i olika delar av landet i fjol. Merparten av granskningarna utfördes i skog där man hade genomfört den första gallringsavverkningen.
På 22 procent av den granskade arealen levde drivningskvaliteten upp till skogsvårdsrekommendationerna. På 64 procent av arealen fanns det brister att anmärka på och på 14 procent var drivningsresultatet felaktigt.
- Andelen avverkningar som utförts felaktigt minskade en aning, och andelen bra utförda avverkningar ökade jämfört med året innan, säger Ari Nikkola, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Att en avverkning får betyget felaktig betyder att kvaliteten inte når upp till skogslagens minimikrav. Oftast beror det på att man gallrat för kraftigt. Däremot upptäcktes få drivnings- eller terrängskador. Om man tar bort för många träd vid gallringen minskar beståndets tillväxt, skogens kolbindning och skogsägarens framtida virkesinkomster.
Över en femtedel av förstagallringarna sker för tidigt
Granskningarna visade att granskog gallrades för kraftigt oftare än tallskog. Vissa granskogar hade gallrats speciellt mycket, så att långt över hälften av trädbeståndet tagits bort. Vid de förstagallringar som fick betyget felaktig var också skogsmaskinernas körstråk nästan utan undantag för breda.
Tallskogar som var för glesa efter gallringen var ofta glesare än rekommenderat redan före gallringen. Det kan till exempel bero på älgskador i plantstadiet.
- Granskningsresultaten skvallrar om att man vid förstagallringarna strävar efter att få ut en viss mängd virke oberoende av hur glest trädbeståndet är före avverkningen. Redan tidigare har vi bedömt att 20–30 procent av förstagallringarna sker för tidigt. Situationen skulle förbättras mycket redan av att förstagallringarna skulle göras i rätt tid, säger Nikkola.
Drivningskvaliteten skilde sig inte mycket mellan sommaravverkningar och vinteravverkningar. Ungefär hälften av förstagallringarna som granskades hade utförts under den tjälfria tiden och hälften på frusen mark. På vintern när det är tjäle lämnar maskinerna inga djupa körspår i marken, och det blir även färre beståndsskador. Däremot är för kraftiga gallringar vanligare vid avverkning på vintern än på sommaren.
- I olika diskussioner har det sagts att man med mindre maskiner skulle få bättre drivningsresultat och kunna undvika att gallra för kraftigt. Men det går att nå bra drivningskvalitet också med de vanliga maskinerna som används i dag, säger Nikkola.
Ingen uppenbar orsak till resultat i Mellersta Finland
I fjol gjorde Skogscentralen en specialundersökning av drivningskvaliteten i Mellersta Finland. Resultaten i undersökningen var klart svagare än i de riksomfattande granskningarna.
- Någon entydig orsak till skillnaden i resultaten hittades inte i den kvalitetsbedömning som Skogscentralen gjorde. Om man vill ta reda på mer om orsakerna borde man undersöka förhållandena i Jyväskylätrakten närmare.
Graf: Resultat av Skogscentralens granskning av drivningskvaliteten i hela landet.
Mer information ger:
Ari Nikkola
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
040 062 6492
ari.nikkola
metsakeskus.fi (ari[dot]nikkola[at]metsakeskus[dot]fi)
Aki Hostikka
servicechef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
050 406 8987
aki.hostikkametsakeskus.fi (aki[dot]hostikka[at]metsakeskus[dot]fi)