Skogscentralen har undersökt resultaten av förstagallringar i Mellersta Finland. Inget av de gallringsobjekt som ingick i undersökningen levde upp till skogsvårdsrekommendationerna. Trädbeståndet var för glest efter gallringen eller körstråken för breda. Om man gallrar kraftigare än vad som rekommenderas minskar både skogens tillväxt, virkesinkomsterna och kolbindningen.
Den första gallringen är viktig för skogens fortsatta utveckling. En rätt tajmad och utförd gallring gör att skogen kan växa bra och att tillväxten koncentreras till de bästa stammarna. Foto: Erkki Jalkanen.
Skogscentralens undersökning omfattade 86 kontrollmätningar i Mellersta Finland. Inte ett enda av granskningsobjekten motsvarade helt skogsvårdsrekommendationerna. Granskningsresultaten jämfördes med gallringsnivåerna i skogsvårdsrekommendationerna.
Objekten valdes slumpmässigt bland skogar som gallrats första gången under 2019–2020. På objektens figurer mättes över 1 200 systematiskt placerade provytor. Mätningarna utfördes enligt Skogscentralens granskningsinstruktion. Drivningskvaliteten granskades både genom drönarfotografering och genom mätningar i terrängen.
För kraftig gallring är vanligaste felet
Merparten av de granskade figurerna hade flera olika faktorer som gjorde resultatet svagt. Det vanligaste misstaget var att beståndet var för glest efter gallringen. Dessutom var körstråken ofta bredare än vad som rekommenderas. Beståndsskadorna, alltså skador på de kvarvarande träden, var ändå få.
Granskningsresultaten jämfördes mellan olika aktörer, och inga nämnvärda skillnader mellan aktörerna upptäcktes.
Undersökningen tyder på att det finns behov av ett gemensamt utvecklingsprojekt för hela skogsbranschen.
- Företag och andra aktörer i skogsbranschen har varit mycket intresserade av undersökningens resultat. Branschens centrala aktörer vill utveckla förstagallringarnas kvalitet, säger Matti Virkkunen, chef för näringstjänster vid Finlands skogscentral.
Resultaten är likartade på riksnivå
Skogscentralen granskar drivningskvaliteten på riksnivå varje år. Ungefär 300 objekt per år granskas. Resultaten av de riksomfattande granskningarna blir klara under början av 2023.
De preliminära resultaten i de riksomfattande granskningarna 2022 liknar resultaten i undersökningen i Mellersta Finland: av alla förstagallringar som granskades 2022 hade bara 16 procent utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.
Undersökningen gjordes på grund av de senaste årens svaga resultat
Granskningen i Mellersta Finland utfördes som en separat undersökning som finansierades av Jord- och skogsbruksministeriet. Orsaken till undersökningen var tidigare års oroväckande granskningsresultat. År 2020 levde bara 15 procent av objekten upp till rekommendationerna och 2021 fortfarande bara 19 procent.
- Granskningsresultaten är oroväckande. Nu är det dags att alla aktörer i skogsbranschen verkligen anstränger sig att förbättra drivningskvaliteten vid förstagallringar. Vi förbereder ett omfattande utbildnings- och utvecklingsprojekt för att få upp kvaliteten i förstagallringarna till nivån i skogsvårdsrekommendationerna, säger forstrådet Erno Järvinen vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Dåligt drivningsresultat påverkar skogens tillväxt, försäljningsintäkterna och kolbindningen
I undersökningen granskades hur gallringsstyrkan i förstagallringen påverkar trädbeståndets tillväxt, virkesinkomsterna och kolbindningen. Resultatet jämfördes också med åtgärder som utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.
Resultaten tyder på att den andra gallringen kan bli ogjord i en stor del av skogarna eftersom den första gallringen var så kraftig. Då är nästa åtgärd efter förstagallringen slutavverkning.
- En förstagallring som är kännbart kraftigare än rekommenderat sänker skogens virkesproduktionsförmåga, lönsamheten i skogsbruket och skogens förmåga att binda kol på lång sikt, säger Skogscentralens ledande expert på skogsvård Markku Remes.
Uträkningar gjordes som pro gradu-arbete vid Helsingfors universitet
Förutom Skogscentralen arbetade också studenten Tiina Mäkipää vid Helsingfors universitets agrikultur-forstvetenskapliga fakultet med undersökningen. Hon gjorde sitt pro gradu-arbete Ensiharvennuksen laadun vaikutus metsikön puuston kasvuun ja hiilen kiertoon, utifrån resultaten.
Med hjälp av simuleringar som gjordes på basis av Skogscentralens kontrollmätningsdata räknade Mäkipää ut anmärkningsvärda tillväxtförluster jämfört med skogsvårdsrekommendationerna.
Enligt utredningarna producerar skogar som gallras så som de i undersökningen 15 procent mindre stamvirke räknat på hela omloppstiden. I Mellersta Finland går man enligt det här räknesättet miste om flera hundra tusen kubikmeter potentiell tillväxt under hela omloppstiden eftersom man gallrar för kraftigt. På hektarnivå kan bortfallet i inkomsterna vid senare avverkningar vara till och med över 1 000 euro per hektar, enligt det här sättet att räkna.
Skillnaden i kolbindning mellan objekten i undersökningen och objekt som skötts enligt skogsvårdsrekommendationerna var i medeltal 15 procent. Det innebär att skogen i undersökningen binder 38 ton mindre kol per hektar under hela omloppstiden. Enligt det här räknesättet är den outnyttjade kolbindningspotentialen flera hundra ton i Mellersta Finland.