Gå direkt till innehållet

Fler grova naturvårdsträd än tidigare sparas vid avverkning – vattenvården behöver fortfarande bli bättre

Pressmeddelande - 17.05.2023 09:07

Naturvårdsträden som sparades på avverkningsytor i fjol var grövre än naturvårdsträden i tidigare avverkningar. Det visar Finlands skogscentrals granskningar. Skogscentralen bedömer årligen hur väl man tagit hänsyn till naturen i avverkningar i privatägd skog. Inom vattenvården upptäcktes mest brister i närmiljöer till bäckar, rännilar och källor.

I fjol granskade Finlands skogscentral naturhänsynen på nästan tusen hektar privatskog och cirka 380 avverkningsområden. Av dem hade 85 områden med betydande naturvärden valts ut för riktade granskningar.

Kvalitén på naturhänsynen i avverkningarna var utmärkt eller bra i 85 procent, nöjaktig i 13 procent och svag i 2 procent av de granskade avverkningarna.

I granskningarna av sådana särskilt viktiga livsmiljöer som nämns i skogslagen hade 97 procent bevarats oförändrade eller nästan oförändrade vid avverkningarna. På 3 procent av de granskade livsmiljöerna hade avverkningen orsakar förändringar. De flesta livsmiljöer som granskades var närmiljöer till småvatten.

– Det finns fortfarande rum för förbättring i hur avverkarna tar hänsyn till livsmiljöer, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

Lika många naturvårdsträd som året innan – grövre än förr

Antalet naturvårdsträd som sparas vid avverkningar i privatskog har ökat sedan 2015. Den totala volymen naturvårdsträd har ökat sedan 2017. Också det totala antalet grova naturvårdsträd har ökat de senaste åren.

– Ungefär en femtedel av de levande naturvårdsträden är ändå fortfarande barrträd med liten diameter. Ofta skulle det ha funnits för mångfalden värdefulla grova barr- eller lövträd att spara, säger Partanen.

I medeltal sparades 20 stammar av levande och döda naturvårdsträd per hektar i privatskog i fjol. Det var samma antal som året innan. Enligt de nya kriterierna för PEFC-certifieringen är det här minimiantalet som måste sparas. PEFC-certifieringens kriterier uppdaterades i början av året.

Volymen av naturvårdsträd som sparades vid kalavverkningar var i medeltal 5,7 kubikmeter per hektar. 79 procent av naturvårdsträden var levande träd.

I norra och södra Finland hade man i medeltal lämnat 20 naturvårdsträd per hektar. I norra Finland var naturvårdsträdens volym 3,7 kubikmeter per hektar, i södra Finland 6,3 kubikmeter per hektar. I södra Finland hade man alltså valt grövre naturvårdsträd. I norra Finland var 76 procent av naturvårdsträden levande träd, jämfört med 81 procent i södra Finland.

Särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden är aspar, sälgar och ädla lövträd, som man gärna bör välja som naturvårdsträd. Det är bra att lämna naturvårdsträden i grupper vid värdefulla naturobjekt och nära vatten. Död ved bör sparas vid avverkningarna alltid när det är möjligt.   

Brister i skyddszonerna vid vatten

Skogscentralen granskade i fjol ungefär 7,5 kilometer skyddszon som lämnats runt vattendrag. Skyddszonerna var i medeltal 14 meter breda. Ungefär 0,7 kilometer skyddszon bedömdes vara bristfällig. Mest brister upptäcktes liksom tidigare år i omedelbara närmiljöer till småvatten som bäckar, rännilar och källor. I många avverkningar hade man avverkat för nära vattnet.

Utgångspunkten för Skogscentralens naturhänsynsgranskningar är lagstadgade skyldigheter, certifieringskriterierna och skogsvårdsrekommendationerna. Vid bedömningarna samlar man information om förekomsten av värdefulla naturobjekt och om hur dessa bevarats vid avverkningarna, hur många och vilken typ av naturvårdsträd som sparats vid avverkningarna och om kvaliteten på vattenvården och landskapsvården. Skogscentralen har mer och mer övergått till digital insamling av information i bedömningen av naturhänsyn.

Bedömningsobjekten väljs varje år både genom slumpmässig sampling och som riktade granskningar. Responsen från bedömningarna ges för kännedom till den som utfört avverkningen, den som planerat den, och till markägaren.

Skogscentralen erbjuder skogsproffs mångsidigt geodatamaterial till stöd i planeringen av naturhänsynen. Materialet finns på Skogscentralens webbplats.

Resultaten av naturhänsynsgranskningarna och en tidsserie  finns på Skogscentralens webbplats.

Mer information ger:  
Jarkko Partanen 
chef för finansiering och granskning 
Finlands skogscentral
050 336 8860 
jarkko.partanenatmetsakeskus.fi (jarkko[dot]partanen[at]metsakeskus[dot]fi) 

Hopsamlingen av klenträd i unga skogar ökade under årets första månader jämfört med fjolåret – även vägstöden ökar Pressmeddelande - 11.05.2023 08:36
Skogsinventeringar inleds på 21 områden runt om i Finland Pressmeddelande - 25.05.2023 08:17