Skip to main content

Skogsvård och gallring

Skogen kan skötas trädskiktsvis som likåldrig skog eller med kontinuerlig beståndsvård som olikåldrig. Valet av skogsvårdsmetod påverkas av skogens struktur och jordmånens egenskaper och av skogsägarens mål och prioriteringar.

Beståndsvård trädskiktsvis

I beståndsvård trädskiktsvis finns det ett tydligt skede då skogen vårdas och växer och ett skede då den förnyas. I skogsvården ligger tyngdpunkten på att vårda det växande beståndet med plantbeståndsvård och gallringsavverkningar, och till sist görs en slutavverkning, det vill säga en förnyelseavverkning. I förnyelseskedet försäkrar man sig om att det blir ett nytt plantbestånd, antingen naturligt eller genom plantering eller sådd, i stället för det som avverkats. Man säkerställer att det finns död ved i olika stadier över trädgenerationerna och att det finns ett inslag av lövträd redan från att plantbeståndet anläggs.

Kontinuerlig beståndsvård

I kontinuerlig beståndsvård förnyas och sköts skogen inte som en likåldrig trädgeneration, utan skogen består av träd i många olika storlekar och åldrar. Vid avverkningarna tar man bort en del av beståndet genom plockhuggning eller luckhuggning. Avverkningsintervallerna är ungefär 15-20 år. Av stamantalet utgör klena träd den största delen. En förutsättning för kontinuerlig beståndsvård är att nya plantor uppstår naturligt och att nya träd utvecklas ur underväxten. Beståndet måste vara friskt. Läs mer om kontinuerlig beståndsvård i Tapios Råd i god skogsvård.

Beståndsvårdande avverkningar

Meningen med beståndsvårdande avverkningar, det vill säga gallringar, är att försnabba det kvarvarande beståndets grovleksutveckling genom att ge träden mer rum att växa och koncentrera tillväxten till ekonomiskt värdefulla träd av god kvalitet. Gallringen påverkar trädslagsförhållandena och håller skogen frisk, minskar den naturliga avgången och ger inkomster. Man kan påverka gallringsavverkningarnas lönsamhet och skogens fortsatta utveckling genom valet av gallringsmetod, till exempel låggallring, höggallring, kvalitetsgallring och korridorgallring. Mer om gallringsmetoderna går att läsa i Tapios Råd i god skogsvård.

Förstagallring

Det är viktigt att utföra första gallringen i tid för att skogen ska hållas livskraftig. Om trädkronorna inte har plats att växa krymper de och tillväxten hämmas. Trädkronan visar när det är dags att gallra. De gröna tallkronorna ska utgöra 40 % av trädets längd hos tall, 60 % hos gran och 50 % hos björk. Skogen har nått skedet för den första gallringen när träden är 10–16 meter höga. Höjden beror på växtplatsen och trädslaget. Läs mer i Tapios skogsvårdsrekommendationer Råd i god skogsvård.

Senare gallringar

Omkring 10–20 år efter den första gallringen utförs vanligtvis nästa gallring, och då får man också virke av timmerdimension. Behovet av gallring bedöms utifrån beståndets tillväxt och täthet.

Gallringsmallarna är trädslagsvisa och uppgjorda enligt ståndort skilt för södra Finland, mellersta Finland och norra Finland. Gran och björk gallras ofta två gånger innan skogen förnyas, medan tall kan gallras till och med tre gånger. I granskogar som infekterats av rotticka rekommenderas bara en gallring före slutavverkningen.

Vid gallringar kan man utöver naturvårdsträden också lämna kvar viltbuskage och gynna lövträd för viltvårdens och den biologiska mångfaldens skull.

I tjänsten MinSkog.fi kan du kontrollera vilka avverkningsmöjligheter som finns i din skog. Innan åtgärderna för gallringen inleds måste en  anmälan om användning av skog lämnas in till Skogscentralen.

Mer information