Ägarbyte på skogsfastighet genom arv

Giftorätt

Enligt äktenskapslagen har maken vid skilsmässa eller efter döden rätt att få hälften av de gemensamma besparingarna från makarnas egendom. Den efterlevande maken har alltså rätt till ena andelen av de sammanräknade egendomsbesparingarna i euro enligt giftorätten, dvs. av värdet efter att skulderna har dragits av. Den efterlevande maken behöver inte betala arvsskatt för egendom som erhållits med stöd av giftorätten.

Den andra andelen av egendomsbesparingarna tillhör den avlidnes arvingar och de är arvsskatteskyldiga för egendomsbesparingarna. En efterlevande make som har giftorätt är delägare i dödsboet och har därmed rätt att delta i bl.a. beslut som dödsboet fattar om skogen. Egendom som omfattas av giftorätten åtskiljs vid avvittringen mellan den efterlevande maken och dödsboet.

Äktenskapsförord

Om makarna så önskar kan de under äktenskapet upprätta ett äktenskapsförord som ensidigt eller helt utesluter makens giftorätt. Om makarna har ett äktenskapsförord betalar arvingarna arvsskatt för det arv som de fått men inte för halvan som hör till makarnas gemensamma egendom.

När den efterlevande maken inte är delägare i dödsboet blir hen inte delägare i dödsboets skogsägande. Den efterlevande maken äger och förvaltar dock fortsättningsvis skogar som hen har i sitt namn.

Testamente

Man kan också bestämma om den kommande arvsfördelningen genom att upprätta ett testamente medan man lever. Testamentet får vara fritt formulerat, men det ska vara entydigt och det ska alltid innehålla två ojäviga vittnens utlåtande och underskrifter. Man kan testamentera egendomen till vem man vill, men eventuella bröstarvingar har rätt att kräva sin laglott trots testamentet. Laglotten utgör hälften av den lagstadgade arvsandelen.

Det lönar sig att upprätta testamentet tillsammans med en expert.

Det finns två slags testamenten.

1. Mottagaren av universaltestamentet blir delaktig i hela arvet och därmed delägare i dödsboet.
2. Mottagaren av ett särskilt testamente får ett visst föremål, en penningsumma eller annan specificerad egendom som fastställts i testamentet och som kan avskiljas från dödsboet. Detta kallas också för legat. Till exempel kan man till exempel föreskriva en skogsfastighet åt barnbarnen med ett specialtestamente. Den som får ett legat blir inte delägare i dödsboet.

Det är ganska vanligt med inbördes besittningsrättstestamenten mellan makarna. Dessa rekommenderas dock inte när det gäller skogsegendom. Även om åtskiljandet av besittningsrätten minskar arvingarnas arvsskatt hindrar det samtidigt ägarna från att vara verksamma i skogen. Endast innehavare av besittningsrätt har rätt att sälja virke.

Bouppteckning

Alla arvingar och den efterlevande maken ska kallas till bouppteckningen. Vid bouppteckningen upprättas en förteckning över boets tillgångar, skulder och lagstadgade arvingar samt uppskattas egendomens gängse värde, dvs. egendomens sannolika köpesumma.

För bouppteckningen behövs många handlingar som bekräftar ägandet och arvsrätten. Uppgifterna om skogsfastigheter framgår bäst av lagfartsbevisen i Lantmäteriverkets fastighetsregister, utdragen ur fastighetsregistret, gravationsbevisen och kartutdragen ur fastighetsregistret.

Fastställande av värdet på skogsegendom

Värdet på skogsegendomen bestäms i första hand utifrån en fastighetsvärdering. Det är också viktigt att kontrollera om arvlåtaren utöver sina egna skogar hade andelar i dödsbon, sammanslutningar och samfällda skogar och fastställa ett värde även för dessa äganden. Därtill har arvlåtaren kunnat ha investeringar eller fordringar i anslutning till medlemskapet eller stamkundsförhållandet i skogsindustriföretag, till exempel Metsäliitto, Stora Enso eller UPM. 

I frågor som gäller värdering av egendom lönar det sig att bekanta sig med Skatteförvaltningens anvisning "Värdering av gårdsbruk i arvs- och gåvobeskattningen". Anvisningen finns på Skatteförvaltningens webbplats.

Arvsavsägelse

Arvingar och testamentstagare har rätt att avsäga sig rätten till arv, till exempel om man vill undvika ett arvsskatteförfarande. Avsägelsen ska göras skriftligen och senast i samband med bouppteckningen. Avträdaren får inte på något sätt börja använda egendomen eller bestämma till vem egendomen går i hens ställe. Arvet måste avsägas helt och hållet.

Om avträdaren har barn övergår arvet och arvsskatteskyldigheten till dem och avträdaren befrias från arvsskatten. Dessutom kan en uppdelning av kvarlåtenskapen mellan flera barn minska arvsskattepåföljderna, eftersom arvsskatten är progressiv.

Avsägelse från det som erhållits genom testamente

Man kan också avstå från skogstillgångar som erhållits genom testamente – oavsett om det är fråga om ett universaltestamente eller ett legat. Anvisningar för arvsavsägelse finns på Skatteförvaltningens webbplats.

Man kan helt eller delvis avstå från egendom som erhållits genom testamente (dvs. en specificerad egendomspost), men den som avstår från den testamenterade egendomen får inte bestämma till vem egendomen ska gå. Avsägelsen ska göras skriftligen och senast i samband med bouppteckningen.

Den efterlevande makens besittningsrätt och avstående från den

Den efterlevande maken har enligt ärvdabalken rätt att inneha makens kvarlåtenskap. Denna så kallade svaga besittningsrätt sänker inte arvsskatten som fastställs för arvingarna. Den så kallade starka besittningsrätten som erhålls genom testamente sänker å sin sida arvsskatten som fastställs för arvingarna. Den ger också den efterlevande maken rätt till avkastning på egendom som fastställts genom testamente.

Den efterlevande maken kan avstå från båda besittningsrättigheterna genom att helst meddela detta senast vid bouppteckningen. Om den efterlevande maken senare avstår från sin besittningsrätt genom att skänka eller sälja den till skogsägarna bör antingen mottagaren av överlåtelsen betala gåvoskatt eller säljaren betala skatt på överlåtelsevinsten.

Arvsbeskattning

Arvingar och eventuella testamentstagare som nämns i bouppteckningen är var och en skattskyldiga för sin egen andel. Om testamentet innehåller ett förordnande att åtskilja besittningsrätten till en skog som överförs som arv till någon annan än arvingen, upphäver eller uppskjuter testamentet inte arvingens arvsskatteskyldighet, men sänker värdet på arvet.

Skatt ska betalas på en arvsandel på minst 20 000 euro när ett eventuellt makeavdrag eller minderårighetsavdrag först har dragits av från arvsandelen. Maken får göra ett avdrag på 90 000 euro för arvsandelen och en arvinge under 18 år får göra ett direkt avdrag på 60 000 euro.

Vid beskattningen av arv läggs till kvarlåtenskapens värde gåvor som betraktas som förskott på arv, värderade enligt deras gängse värde vid tidpunkten för överlåtelsen. Från arvsskatten drar man av den gåvoskatt som betalats för en gåva som getts som förskott på arv. Vid arvsbeskattningen beaktas dessutom gåvor som getts bröstarvingarna under tre år före arvlåtarens död, oberoende av om de gavs som förskottsarv eller inte.

Vid arvsbeskattningen används två olika skatteklasser.

1. Till den första skatteklassen hör arvlåtarens närmaste släktingar, dvs. make/maka, barn, makes/makas barn, adoptivbarn, far, mor, adoptivföräldrar, barnets eller adoptivbarnets bröstarvinge och begränsat arvlåtarens trolovade.
2. Till den andra skatteklassen hör andra än de närmaste släktingarna.

Du hittar arvsskatteräknaren på Skatteförvaltningens webbplats.

Gemensamt inledande möte för dödsboet och ordnande av förvaltningen

Efter bouppteckningen är det bra att ordna skötseln av dödsboets skogsärenden. Bäst lyckas det genom att bjuda in alla dödsbodelägare till ett gemensamt inledande möte. Det rekommenderas att man på mötet diskuterar och kommer överens om åtminstone följande saker:

• Skogar som hör till dödsboet
• Ibruktagande av tjänsten MinSkog.fi och en eventuell skogsbruksplan
• Pågående virkeshandels-, skogsvårds- och skatteärenden samt andra skogsärenden som kvarstår hos dödsboet
• Avtal om uppgörande av skatteanteckningar
• Avtal om dödsboets bankkonto och nyttjanderätt
• Avtal om sökande av förtydligande lagfart
• Avtal om ärendehanteringsansvar och fullmakter för att uträtta ärenden

Dödsboet och användningen av systemet MinSkog.fi

För dödsbodelägarna ska man skapa rättigheter till systemet MinSkog.fi, eftersom inloggningen sker med personliga bankkoder. Om förtydligande lagfart har sökts uppdateras delägarnas gemensamma uppgifter i skogscentralens kundregister. Om förtydligande lagfart saknas kan rättigheterna skapas på basis av bouppteckningen. Då skickas en kopia av sidan där arvlåtaren och arvingarna framgår till Skogscentralens kundtjänst. Läs mer om ärendehanteringen i MinSkog.fi. 

Skattedeklarationen för skogsbruket och mervärdesskattedeklarationen för dödsåret

För att underlätta skötseln av dödsboets skatteärenden lönar det sig att ansöka om användarrättigheter till tjänsten MinSkatt hos Skatteförvaltningen. Beskattningen av dödsåret genomförs som om personen hade levt fram till årets slut.

För skattedeklarationen för skogsbruket lönar det sig för dödsboet att utreda eventuella rättigheter till skogsavdrag, skogsgåvoavdrag och avskrivningar samt eventuella utgifts- och skadereserveringar för den ärvda skogen. Dessutom är det skäl att utreda om arvlåtaren var momsskyldig. Dessa saker framgår bäst av arvlåtarens skatteanteckningar, verifikat och den senaste inlämnade skattedeklarationen.

Samförvaltningsavtal och fullmakter

Om dödsbodelägarna vill fortsätta skogsägandet tillsammans, kan de upprätta ett samförvaltningsavtal som binder delägarna. I avtalet avtalas om odelbarhet och gemensamma verksamhetsprinciper. I ärvdabalken listas formkraven i samförvaltningsavtalet. Vid upprättandet av avtalet kan man använda professionell hjälp eller mallar som finns i litteraturen.

För att sköta ärenden för utomstående behövs fullmakter. Av dem ska framgå vem och vilka ärenden fullmakten gäller samt hur länge fullmakten är i kraft.

Förtydligande lagfart

Av dödsboets förtydligande lagfart framgår alla dödsbodelägare som äger fastigheten. Förtydligande lagfart förtydligar skötseln av dödsboets ärenden och gör det lättare att till exempel avtala om virkesförsäljning och att sälja skogsfastigheten vidare. Förtydligande lagfart söks hos Lantmäteriverket. 

Ska vi fortsätta tillsammans?

Det lönar sig för dödsbodelägarna att i god tid diskutera om det är ändamålsenligt att fortsätta skogsägandet som dödsbo eller om det vore förnuftigt att göra ägararrangemang. Med tiden uppstår nya dödsbon inom ett odelat dödsbo, vilket gör det svårare att göra ägararrangemang.