Ägarbyte på skogsfastighet genom arv

• till skatteklass I hör gåvogivarens make/maka, barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar, adoptivföräldrar, makes eller makas barn eller barnbarn. 

• om arvtagaren är make/maka, görs ett makeavdrag på 90 000 euro i tillägg till den skattefria summan på 20 000 euro. Det betyder att man måste betala arvsskatt först om arvet är eller överskrider 110 000 euro. Om den direkta arvtagaren är ett minderårigt barn så görs ett minderårighetsavdrag på 60 000 euro i tillägg till den skattefria summan på 20 000 euro. Det betyder att man måste betala arvsskatt först om arvet är eller överskrider 80 000 euro.  

• till skatteklass II hör gåvogivarens andra släktingar och främlingar. 

Den förre ägarens oanvända skogsavdragsrätt övergår till dödsboet eller arvingarna i samband med arvet. Också ogjorda avskrivningar för iståndsättningsdikning och byggande av skogsväg flyttas till dödsboet i samband arvsfånget.  

Med Arvsskatteräknaren kan du på förhand räkna ut storleken på arvsskatt i olika lägen.

Ett oskiftat dödsbo är separat skatteskyldigt. I ett oskiftat dödsbo är det inte tvång att göra några ägararrangemang, men ofta lönar det sig både med tanke på beskattningen och för att få till stånd aktivare virkeshandel och skogsvård. 

Alternativ för ägararrangemang 

• Dödsboet upplöses (= ändras) och man bildar istället en sammanslutning som kan idka skogsbruk eller någon köper andelar av de andra delägarna som vidare åtgärd. 
• Dödsboets egendom fördelas så att en eller flera arvingar får skogen och de andra någon annan egendom. 
• Dödsboet säljer fastigheten på den fria marknaden, om det inte finns intresse för att idka skogsbruk. 
• Dödsboets skogar ansluts till en fungerande samfälld skog eller så grundas en egen samfälld skog (om skogsarealen räcker till, alltså hundratals hektar). 
• Dödsboet delas upp i olika fastigheter – problemet är att skogsfastighetsstrukturen splittras och fastigheterna blir allt mindre. 

En sammanslutning är ett mer fördelaktigt sätt att äga skog än i form av ett dödsbo eftersom sammanslutningens förluster redan samma år fördelas till delägarnas personliga beskattning. Det betyder att skogsbrukets förluster kan utnyttjas i delägarnas övriga kapital- eller inkomstbeskattning. I ett dödsbo kan förluster enbart dras av från dödsboets kommande beskattningsårs vinstgivande resultat. Om dödsboet inte har inkomster och gör vinst under följande tio års tid, förfaller den fastställda förlusten helt och hållet för ett år i taget.  

Dessutom börjar det genast gå högre kapitalinkomstskatt (34%) från dödsboet när dödsboets kapitalinkomster överskrider 30 000 euro. I skattesammanslutningar har varje delägare en personlig gräns på 30 000 euros lägre kapitalskattesats (30%).  

Alternativa åtgärder 

Ett oskiftat dödsbo omvandlas till en sammanslutning i samband med avsskiftet eller bodelning/arvsskifte (ifall änkan/änklingen fortfarande lever). Arvsskiftet kan innebära antingen endast förvaltningsmässig delning, då dödsboet ombildas till en sammanslutning eller också fastighetstekniska delningar (egendomen klyvs upp i olika fastigheter). Ordet delning kan alltså betyda två olika saker. 

Om avsikten är att göra affärer mellan delägarna ska arvsskiftet alltid genomföras först. Det samma gäller om avsikten är att grunda en samfälld skog. 

Som grund för arvsskiftet används bouppteckningen eller -teckningarna om båda föräldrarnas dödsbon skiftas samtidigt. Ofta görs så i och med att intressenterna är de samma. Ibland har arvet efter en död make eller maka redan skiftats och då skiftas bara arvet efter den som avlidit senare. Väsentligt är även att beakta eventuellt äktenskapsförord, testamente och eventuella förskott på arv. 

Medel som används inom och utom dödsboet utgör en brytningspunkt. Om dödsboets medel fördelas så att alla får egendom motsvarande sin andel (i euro) – det här kan innebära olika egendomstyper som skog, pengar, byggnader, bostäder – betalar delägarna inte någon mer skatt på basen av arrangemangen. Arvsskatt betalas i vilket fall som helst och den är vanligen redan betald. 

Om någon däremot använder sina egna medel, det vill säga medel utom dödsboet för att skaffa sig mer egendom, till exempel hela skogsfastigheten, så granskas alltid skatten på överlåtelsevinst, överlåtelseskatten och skogsavdraget. 

Skogsavdrag och skatt på överlåtelsevinst 

Att köpa en andel i ett dödsbo är handel med lös egendom och ger inte rätt till skogsavdrag. Att köpa en andel i en skattesammanslutning är däremot handel med fast egendom och ger rätt till skogsavdrag. 

Man kan bli tvungen att betala skatt på överlåtelsevinst (om överlåtelsevinst uppstår) för försäljning av andel i dödsbo, även om befrielsen från skatt på överlåtelsevinst vid försäljning till nära släkting i övriga fall skulle uppfyllas, eftersom försäljning av dödsboandel är handel med lös egendom. 

Försäljning av en andel i en skattesammanslutning är däremot befriad från skatt på överlåtelsevinst om villkoren för befrielse från skatt på överlåtelsevinst i övrigt uppfylls. Därför lönar det sig att först göra arvsskiftet. Delägaren förväntas ändå idka skogsbruk antingen via dödsboet eller som delägare i en sammanslutning innan överlåtelsen. Det betyder i minimi ett beskattningsår, alltså att skogsskattedeklaration för ett år lämnas in. 

Försäljning av dödsboet på fria marknaden 

Om det i oskiftat dödsbo inte finns intresse att äga skog bör delägarna på allvar överväga att sälja skogen till någon utomstående. Det råder stor efterfrågan på skogsskiften och marknadspriserna har ur säljarnas synpunkt nått en rätt bra nivå. 

Om arvingarna säljer skogen eller sin egen andel inom 3-4 år från att ägaren avlidit kan man i efterhand korrigera arvsskatten till att motsvara skogsområdets försäljningspris. Det betyder att det inte blir några påföljder beträffande skatt på överlåtelsevinst, vilken oftast är mycket strängare. Tidsfristen för rättelse av arvsskatten är tre år efter slutet på det år då arvlåtaren avlidit.   

Om skogsområdet säljs senare än inom den ovan nämnda tidsfristen (3-4 år efter att personen avlidit) kan man som anskaffningsutgift dra av skogsfastighetens fastställda värde vid arvsbeskattningen, eller presumtiv anskaffningsutgift. Presumtiv anskaffningsutgift är 40% av försäljningspriset för fastigheter som ägts i över 10 år och 20% av försäljningspriset för sådana som ägts under 10 år. Om arvsskatten används som anskaffningsutgift så kan även utgifterna som uppkommit för anskaffningen och försäljningen av skogsfastigheten dras av i samma beräkning. Om den presumtiva anskaffningsutgiften däremot används som anskaffningsutgift kan man inte dra av de här utgifterna. 

Överlåtelseförlust kan även uppkomma i samband med försäljning av ärvd skog. Det här kan hända i synnerhet om en skogsfastighet som har ärvts avverkas kraftigt och säljs strax efter avverkningen till en utomstående part för ett pris som är lägre än arvsbeskattningsvärdet. Överlåtelseförlusten kan dras av under samma skatteårs eller under de fem följande skatteårens alla kapitalinkomster av den skatteskyldige. 

Försäljning till offentligt samfund eller som naturskyddsområde 

Om dödsboet säljer ett skogsskifte till en kommun, kommunsammanslutning eller staten, kan i beräkningen av skatten på överlåtelsevinst alternativt användas en antagen anskaffningsutgift på 80 procent istället för den verkliga anskaffningsutgiften. Det här gäller däremot inte om fastigheten säljs till Forststyrelsen.  

Om dödsboet säljer skogsskiftet som naturskyddsområde (NTM-centralen) är försäljningen helt och hållet befriad från skatt på överlåtelsevinst.  

Ansökan om förtydligande lagfart i dödsbo 

Dödsboet kan ansöka om förtydligande lagfart av Lantmäteriverket. Förtydligande lagfarten öppnar många elektroniska skogstjänster (exempelvis Finlands skogscentrals MinSkog.fi) för delägarna i dödsboet. Samtidigt får aktörer i skogbranschen (köpare av virke, skogsvårdsföreningar, skogstjänstföretagare) information om vilka personer som hör till vilket dödsbo.