Skogsdata samlas in med hjälp av fjärrkartering, som är en kombination av provytemätningar, laserskanning och flygfotografering. År 2020 inleddes en ny inventeringsrunda och den framskrider enligt det nationella laserskanning- och flygfotograferingsprogrammet. Laserskanning utförs med sex års mellanrum och nya skogsdata tas fram enligt det. Flygfotografier tas med tre års mellanrum, alltså samma år som laserskanningen utförs och en andra gång i mitten av laserskanningscykeln.
Skogsdata uppdateras utifrån olika informationskällor
Skogsdata uppdateras kontinuerligt mellan inventeringarna med hjälp av information från olika källor och beståndets tillväxt simuleras med hjälp av tillväxtmodeller. På det sättet finns det alltid uppdaterad och exakt skoglig information tillgänglig, oberoende av inventeringstidpunkt.
I uppdateringen beaktas skogens tillväxt, skogsvårdens och avverkningarnas inverkan på beståndet, ändringar i fastighetsgränserna och skogens användingsändamål. Genom uppdateringen kompletteras i första hand information om skogsfigurernas egenskaper, till exempel beståndets mängd. Figurgränserna uppdateras om de ingår i den information som fås och om de utifrån informationskällan kan fastställas med tillräcklig exakthet.
Också rasterformade skogsdata uppdateras med tillväxtmodeller och att information från uppdaterade figurer förs över på motsvarande rasterrutor.
Viktiga informationskällor i uppdateringen av skoglig information och naturinformation är
- anmälningar om användning av skog och kemera- och metka-information
- information från avverkningsmaskiner
- information om verkställande av skogsförnyelse och skogsvård
- begäranden om uppdateringar i MinSkog.fi
- ändringar i fastighetsgränserna
- miljöstöds- och naturskyddsmaterial
- flygfotografier och satellitbilder.
Kvaliteten på den skogliga informationen påverkas av noggrannheten i de uppgifter som används vid uppdateringen. Till exempel uppdateras informationen om de avverkningar som utförts i skogarna i första hand utgående från information från den avverkningsmaskin som gör avverkningen. Om avverkningsmaskinsinformation inte finns kan den planerade avverkningen markeras som genomförd utgående från anmälan om användning av skog när giltighetstiden för anmälan går ut tre år efter att den skickats. Uppdateringen kan dock ofta också göras baserat på flyg- eller satellitbilder som visar om avverkningen har utförts.
Uppdaterad information från avverkningsmaskinen och skogsarbetaren
Avsikten är att utnyttja allt mer information från avverkningsmaskinerna och information om verkställandet av skogsvårdsarbeten i uppdateringen av informationen. Att få in den här informationen som en del av uppdateringen av skogsdata förutsätter att skogsbranschen samarbetar, så att alla som använder information kan ta del av uppdaterade skogsdata.
Från avverkningsmaskinerna får Skogscentralen information om avverkningstidpunkt, avverkningssätt och avgränsningen av avverkningsområdet utgående från avverkningsmaskinen GPS. Skogscentralen får inte information om hur mycket som avverkas.
Om avverkningssättet är gallring så utnyttjas skogsvårdsrekommendationernas gallrinsgmallar för att fastställa beståndets täthet efter gallringen. Det här ger inte helt korrekt information om det kvarvarande beståndet, men centralt är att gallringen finns noterad och att att informationen kan utnyttjas så snabbt som möjligt till exempel i planeringen av virkesköp. Det är sannolikt att det efter gallringen hinner göras en ny laserskanning och man får noggrannare information om beståndet före följande gallring.
Med information om verkställande av skogsvårdsarbeten avses så kallad egenkontrollsinformation som skogsarbetare samlar in till exempel om plantskogsvård. Målet är att få också den här informationen med i uppdateringen av skogsdata.