Genom att sköta plantskogen i rätt tid och enligt skogsvårdsrekommendationerna kan man trygga sina framtida virkesinkomster, göra skogen motståndskraftigare mot klimatförändringarna, binda kol för en lång tid framöver och hjälpa den biologiska mångfalden att utvecklas i en god riktning.
Plantskogsvården gör att träden snabbare kan växa i grovlek och kvalitet, vilket gör ditt skogsbruk lönsammare. När du väljer flera lämpliga trädslag och lämnar viltbuskage utanför skogsbruksåtgärderna får du artrik blandskog att växa på lämpliga växtplatser.
Slyröjning
Genom att röja bort konkurrerande lövsly från plantbeståndet upprätthåller man beståndets förutsättningar att växa. Behov av slyröjning förekommer på näringsrika objekt. Slyröjning, tidig vård av plantbestånd, utförs i planterade granbestånd när plantorna är 1-2 meter höga. Tallplantskog som såtts och objekt som förnyats naturligt röjs på sly när plantorna är 0,5-1 meter höga. I tallplantskog behövs slyröjning bara om där uppkommer mycket lövträdsplantor.
Röjning
Att gallra plantbeståndet är att investera i framtiden. Genom att reglera plantbeståndets täthet och trädslagsförhållanden förbättrar man det kvarvarande beståndets möjligheter att växa. När man väljer vilka träd som ska stå kvar fäster man uppmärksamhet vid vilka trädslag som lämpar sig på ståndorten och vilka träd som är av bäst kvalitet. Ett inslag av lövträd och viltbuskage gynnar den biologiska mångfalden. Att bevara olika trädslag i plantskogsvården är extra viktigt på karga växtplatser, där det bildas färre lövträd än på bördiga platser.
I tallskogar är det mest kostnadseffektivt att röja plantbeståndet när det nått en höjd av cirka 3–7 meter. Särskilt i tallskog som förnyats genom sådd växer plantorna ofta i grupper. Såddruggar ska glesas ut redan när beståndet är 2–3 meter högt genom att lämna en eller vi behov två plantor per såddrugg. I granskogar görs plantskogsskötseln när beståndet nått 2–4 meter, i björkdominerade plantskogar när beståndet nått 4–7 meter. Den täthet som eftersträvas är 1600 till 2500 stammar per hektar beroende på trädslag och ståndort. Skogsägaren kan själv röja planbeståndet med en röjningssåg eller låta en utomstående utföra arbetet.
Vård av ungskog
Om plantskogsvården försenas eller försummas helt växer skogen dåligt och trädens kronor blir små. I ett bestånd som vuxit till långa och tunna slanor ska man, i stället för första gallring, göra en iståndsättning av den unga skogen i syfte att bereda plats för träden att växa till säljbara förstagallringsobjekt. Iståndsättningen av ungskog kan göras maskinellt och de stammar som avlägsnas kan säljas som energived. Mer om drivning av energived finns att läsa på vår webbsida om skogsenergi.
Förmånligare och bättre för skogens tillväxt är det att sköta plantskogen i tid. Plantskogsvård i rätt tid gör dessutom att skogen kan anpassa sig bättre till klimatförändringen. Mer om att bekämpa klimatförändringen och hur man anpassar skogarna till det förändrade klimatet finns att läsa på vår webbsida om klimatsmart skogsbruk.