Gallring

Med gallring styr man trädbeståndets utveckling genom att avlägsna en del av trädbeståndet, varvid det odlade trädbeståndets livsrum och övriga resurser för tillväxt förbättras. En lämplig täthet upprätthåller trädbeståndets livskraft och säkerställer att en tillräcklig andel av trädets höjd är en levande trädkrona.

Den första gallringen och senare gallringar är beståndsvårdande avverkning.

• Den första gallringen är den första beståndsvårdande avverkningen som producerar försäljningsduglig fiber- och energived.
• Senare gallringar som följer efter den första gallringen är gallringar som utförs i grövre gallringsskogar. Senare gallringar görs i allmänhet 1–2 gånger under omloppstiden, det vill säga före förnyelseavverkningen.

Genomförandet av gallringen varierar enligt objekt

Rätt tidpunkt, gallringsmetod och omfattning väljs flexibelt enligt både skogens egenskaper och skogsägarens mål.

Många av skogens egenskaper påverkar hur gallringen genomförs, så det lönar sig att planera gallringen tillsammans med en skogsfackman. Huvudträdslaget, ståndorten och skogens utgångsläge är faktorer som påverkar genomförandesättet.

Gallring som utförs i rätt tid och med lämpliga metoder

• påskyndar diametertillväxten hos det kvarvarande beståndet
• förbättrar kvaliteten på de träd som odlas
• producerar avverkningsintäkter
• ger möjlighet att påverka trädslagsförhållandena
• upprätthåller skogens hälsa och livskraft
• stärker skogsbeståndets klimathållbarhet.

Trädkronans andel vittnar om trädbeståndets livskraft

Konkurrensen om resurserna för tillväxt, det vill säga ljus, vatten och näringsämnen, försämrar tillväxtmöjligheterna för enskilda träd.

Om skogen är för tät förkortas den levande trädkronans andel i förhållande till trädets höjd vilket gör att träden blir smala och höga. Detta beror på att träden koncentrerar sig på längdtillväxten när de tävlar om ljus vilket resulterar i en smalare trädstomme.

I klenare gallringsskogar är den levande trädkronans andel av trädets höjd, det vill säga kronförhållandet, en god indikator på trädbeståndets livskraft:

• i tallbestånd minst 40 %
• i björkbestånd minst 50 %
• i granbestånd minst 60 %

Med gallringsmetod avses den princip enligt vilken de träd som ska avverkas väljs ut.

• Vid låggallring avverkas mindre träd av sämre kvalitet och de största och ekonomiskt mest värdefulla träden lämnas kvar för att växa.
• Vid höggallring avverkas utöver små träd även de största och ekonomiskt mest värdefulla träden.
• Vid kvalitetsgallring avlägsnas grovkvistiga härskande träd i samband med den första gallringen av tallbeståndet och man skapar utrymme för medhärskande träd med klenare kvistar, vilket leder till att man kan öka produktionen av högklassiga stockar. 
• Gallringsmallen för förlängd omloppstid lämpar sig för skötta barrträdsdominerade skogar. Gallringsmallen styr till att utföra lättare gallringar som görs lite senare, varvid trädbeståndets diametertillväxt blir långsammare.
• I gallringsmallen för blandbestånd ger man lämpligt med växtutrymme för olika trädslag. Mallarna har utarbetats enligt ståndort för tre olika blandbestånd som består av gran och lövträd, tall och lövträd samt gran och tall.

Skogsägaren kan från gallringsmetoderna välja den behandlingsmetod som bäst lämpar sig för de egna målen och utgångsläget för den skog som ska gallras. 

Olika rekommendationer för gallring har utarbetats för både skötta och oskötta skogar i enlighet med skogsbeståndets läge, huvudträdslag, ståndort, jordmån samt skogsägarens mål. 

Läs mer:

• Mer information om olika typer av gallringsmallar (Rekommendationer för skogsvård)
• Mer information om låg- och höggallring (Rekommendationer för skogsvård)
• Skillnader mellan gallringsmallar för förlängd omloppstid och utgångsmallarna (Rekommendationer för skogsvård)
• Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring (Rekommendationer för skogsvård)
• Sök och jämför lämpliga gallringsmallar för objektet (Rekommendationer för skogsvård, på finska)

Den första gallringen är efter plantskogsvården den första gallringen i klenare gallringsskogar där man tar tillvara försäljningsduglig fiber- och energived. 

Det viktigaste målet med den första gallringen är att förbättra kvaliteten på det trädbestånd som odlas och trygga deras diametertillväxt. Den första gallringen har en betydande inverkan på trädbeståndets framtida tillväxt och utveckling. Träden växer bra när de får tillräckligt med växtutrymme, ljus, näringsämnen och vatten.

Det är viktigt att utföra den första gallringen i tid så att skogens växtskick inte försämras. Beroende på ståndort och trädslag görs den första gallringen när trädbeståndet är 10–16 meter högt.

Vid valet av lämplig tidpunkt för den första gallringen är det bra att beakta balansen mellan avverkningsuttaget, drivningskostnaderna och bevarandet av trädkronornas livskraft. 

Läs mer: Första gallring (Rekommendationer för skogsvård)

Första gallring i en oskött skog

Med oskött skog avses ung skog som inte har skötts i rätt tid i plantskogsstadiet och som därför inte är av lika god kvalitet som en skog som har blivit skött.  Målet med den första gallringen som iståndsätter oskött skog är att förbättra skogsvårdssituationen.

Gallring av oskött skog är dyrare än gallring av skog som har blivit skött på grund av det större antalet stammar som ska avlägsnas och på grund av att beståndet har mindre volym. Gallring är dock en viktig åtgärd med tanke på skogsvården, eftersom den främjar den framtida utvecklingen av trädbeståndet som lämnats kvar för att växa.

Det finns också flera olika sätt att gallra en oskött skog beroende på trädbeståndets utgångsläge och skogsägarens mål. 

Läs mer:

• Vård av oskött ungskog – planering och alternativ (Rekommendationer för skogsvård)
• Anvisningar för plantskogsvård i rätt tid

 Energivedsgallring

Energived tas vanligtvis ut vid objekt för första gallring och objekt för vård av ungskog. Energivedsgallring lämpar sig för såväl skötta som oskötta skogar.

Uttag av energived från gallringsskogar som en del av gallringarna ger oftast skogsägaren inkomster som kan täcka kostnaderna för drivningen.  Odling av enbart energived är i allmänhet inte ekonomiskt lönsam.

Beroende på utgångsläget och skogsägarens mål finns det också olika sätt att genomföra uttaget av energived från gallringsskogar:

• Helträdsavverkning lämpar sig för iståndsättningsobjekt i ungskog där det finns många smala och höga träd med liten diametertillväxt. Det utförs vanligen ingen förröjning på objekten och träden avverkas utan kvistning.
• Drivning av kvistade slanor lämpar sig väl för alla gallringsobjekt som innehåller klenträd. Objekten är i allmänhet grövre än objekt för uttag av helträd.
• Vid integrerad avverkning tar man tillvara klenträd för både gagnvirke och energived från samma objekt. För att drivningen ska vara lönsam krävs tillräckliga mängder enligt virkessortiment.

Läs mer:

• Energivedsgallring (Rekommendationer för skogsvård)
• Broschyr om metoder för drivning av klenträd (på finska)

Gallringsavverkningar är gallringar som görs efter den första gallringen.  De kallas också för senare gallringar.

Gallringen görs ofta cirka 10–20 år efter den första gallringen, varvid man också får stockar från skogen. Behovet av gallring bedöms utifrån trädbeståndets höjd och täthet.  

Granar och björkar gallras ofta två gånger innan skogsförnyelsen, tallar kan till och med gallras tre gånger. I granbestånd som har drabbats av rotticka rekommenderas endast en gallring före slutavverkningen. 

Målet med gallringsavverkningen är att påskynda diametertillväxten hos det kvarvarande beståndet genom att öka trädens växtutrymme och fokusera på att lämna kvar ekonomiskt värdefulla och högklassiga trädindivider för att växa. 

Genom gallringsavverkning påverkar man trädslagsförhållandena samt upprätthåller beståndets hälsotillstånd, minskar den naturliga avgången och får avverkningsintäkter. Lönsamheten vid gallringsavverkning och den fortsatta utvecklingen av skogen kan påverkas med hjälp av gallringsmetoder, såsom låggallring och höggallring samt gallringsmallar för förlängd omloppstid och blandbestånd. 

Skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter kan säkerställas genom åtgärder som utförs i rätt tid och i enlighet med rekommendationerna för skogsvård. Friska, livskraftiga och mångformiga skogar kan återhämta sig väl från naturliga störningar och samtidigt erbjuda livsmiljöer för ett mångsidigt artbestånd.

Största delen av våra skogar är ekonomiskogar. Därför är det viktigt att främja den biologiska mångfalden och viltvården även vid gallring med hjälp metoder för naturhänsyn i ekonomiskogar. Detta kan man göra bland annat genom att spara död ved, lämna kvar naturvårdsträd och viltbuskage och gynna lövträd.   

Läs mer: 

• Senare gallringar (Rekommendationer för skogsvård)
• Klimatsmart skogsvård
• Metoder för naturhänsyn i ekonomiskog

I tjänsten MinSkog.fi kan skogsägaren se basuppgifterna om sin egen skog och till exempel förslag på skogsvård och avverkningar samt uppgifter om naturobjekt som ska beaktas i skogsvården. I tjänsten kan du söka en person som utför skogsarbeten och dela information om skogen med skogsfackmän.

Kom ihåg att göra en anmälan om användning av skog för beståndsvårdande avverkning innan du inleder gallringen.