Gå direkt till innehållet

 Resultaten från undersökning om gallringskvalitet i Mellersta Finland är bristfälliga – Skogscentralen utvecklar ny granskningsmetod

Nyhet - 05.06.2023 13:08

Skogscentralen har utvärderat materialet och metoderna som användes i dess specialundersökning av drivningskvalitet i Mellersta Finland och funnit brister. Samtidigt har Skogscentralen utvärderat den statistiska pålitligheten i resultaten när det gäller dess rikstäckande granskningar av drivningskvaliteten. Som en följd börjar Skogscentralen utveckla den nuvarande granskningsmetoden, som bygger på ett urval av provytor, till en metod som bygger på fjärrkartering. 

Temabild på gallringsavverkning.

Granskningen av förstagallringar och Skogscentralens granskningsmetoder har väckt debatt efter att Skogscentralen presenterade resultatet från en separat undersökning av förstagallringar i landskapet Mellersta Finland och de riksomfattande sedvanliga granskningsresultaten. 

Skogscentralen har bedömt urvalet och metoderna som användes i undersökningen i Mellersta Finland och konstaterat att de inte till alla delar motsvarar Skogscentralens normala granskningspraxis. Materialet innehöll till exempel till storleken mindre objekt, och mätningarna var från två olika år. 

En viktig iakttagelse är att över hälften av objekten i specialundersökningen hade bedömts utifrån drönarfotograferat material. I de sedvanliga årliga granskningarna har andelen drönargranskningar varit kring 20 procent. 

Berättigad kritik av resultaten 

Resultaten i Mellersta Finland har väckt debatt, och det har ifrågasatts om de stämmer. 

- Kritiken har varit berättigad, för Skogscentralen har inte i sina egna utredningar kunnat specificera exakt vad i bedömningen som gett det dåliga resultatet. Aktörerna har inte heller i sina egna kontrollmätningar fått motsvarande resultat som de som presenterades i undersökningen i Mellersta Finland, säger skogsdirektör Anna Rakemaa vid Finlands skogscentral. 

- När det gäller specialundersökningen i Mellersta Finland borde man redan i planeringen av projektet ha gjort en omsorgsfull bedömning av hur urvalet, som avvek från urvalet i de årliga drivningsgranskningarna, och den osedvanligt stora andelen drönargranskningar skulle påverka resultatet. Då skulle utgångsläget ännu ha kunnat preciseras, eller så skulle man åtminstone ha kunnat beskriva alla risker med den planerade handlingsmodellen. Då skulle man vid offentliggörandet av resultaten klart och tydligt ha kunnat avgränsa hur och till vad resultatet kan användas, säger Rakemaa. 

- Det är välkommet att det förs en kritisk diskussion om verksamheten hos den som utövar lagtillsyn. För Skogscentralen är det centralt att granskningsverksamheten är pålitlig, genomskinlig och förutsebar. När det gäller undersökningen i Mellersta Finland har Skogscentralen inte lyckats med detta. Fallet har orsakat förvirring och även harm på olika håll. Vi är uppriktigt ledsna, säger Skogscentralens direktör Ari Eini

Den rikstäckande granskningsmetoden ändras och ska bygga på fjärrkartering 

I offentligheten har resultatet i undersökningen i Mellersta Finland i några sammanhang felaktigt använts för att illustrera kvaliteten på förstagallringar i hela landet. 

Samtidigt som Skogscentralen analyserat resultaten i Mellersta Finland har den också synat den statistiska tillförlitligheten i sina rikstäckande granskningar av drivningskvaliteten. 

- Vi har analyserat exaktheten i resultaten av vår granskningsmetod. Vår slutsats är att det är svårt att bedöma drivningskvaliteten på första gallringar vad gäller beståndsuppgifter med den nuvarande metoden, som bygger på ett sampel av provytor. Metoden ger inte tillräckligt exakta resultat för att man ska kunna bedöma granskningsobjektet enligt en klassificering lik den nuvarande tregradiga skalan (enligt skogsvårdsrekommendationerna, lagenlig, felaktig), säger Rakemaa. 

Som ett resultat av bedömningen börjar man stöpa om den nuvarande granskningsmetoden, som bygger på ett sampel av provytor i skogen där man utför mätningar, till en metod som bygger på fjärrkartering. Planen är att den nya metoden ska tas i bruk 2026. 

Under 2023 fortsätter bedömningen av drivningskvalitet enligt Jord- och skogsbruksministeriets granskningsföreskrift på så sätt att antalet provytor som granskas på en figur utökas. I bedömningen 2023 kommer man inte heller att använda material som producerats av drönarbilder, utan granskningen bygger enbart på mätningar i terrängen. 

Den nuvarande granskningsmetoden har använts i ungefär 20 år, och den har utvecklats i samarbete med aktörerna i branschen. Skogsägaren eller en representant för skogsägaren kan vara med vid granskningarna, och efteråt får de en rapport om granskningsresultatet. Resultaten diskuteras också årligen på möten med aktörer. 

Enligt informationen i riksskogstaxeringen har mängden alltför kraftiga gallringar ökat de senaste åren. Också Skogscentralens granskningar av drivningskvaliteten tyder på samma sak. I fjol visade granskningarna att ungefär hälften av förstagallringsobjekten hade gallrats för kraftigt. 

Skogscentralens analys av tillförlitligheten i granskningsmetoden 

 

Skicket på privatvägsbroar kartläggs Nyhet - 02.06.2023 10:40
Obarkat barrvirke ska transporteras bort från skogen före högsommaren Nyhet - 14.06.2023 08:33