Finlands skogscentral gör varje år utvärderingar av hur väl naturvärdena har beaktats i planering och genomförande av avverkningar i privatägda skogar. Antalet naturvårdsträd som lämnas på avverkningsytorna är klart högre än vad PEFC-skogscertifieringen kräver. Skyddszonerna vid vattendrag blir däremot ofta för smala. Nya metoder har tagits i bruk vid bedömningen av naturhänsynens kvalitet. Utöver de traditionella fältutvärderingarna samlar Skogscentralen in information om naturvårdsträd, skyddszoner och vattenvårdsåtgärder med drönare.
Finlands skogscentral bedömde naturhänsynen på drygt 1 400 hektar och cirka 350 stämplingsposter i privatskog i fjol. 80 av dessa var riktade granskningar på stämplingsposter där man visste att det finns stora naturvärden.
Naturhänsynen var utmärkt eller bra vid 88 procent av avverkningarna de figurer som granskades, nöjaktig på 10 procent och svag på 2 procent.
Av de särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen som bedömdes hade 96 procent bevarats oförändrade eller nästan oförändrade. Avverkarna behöver alltså fortfarande bli bättre på att ta hänsyn till de här livsmiljöerna. Avverkningarna hade orsakat förändringar på 8 procent av de granskade livsmiljöerna.
Fler grova naturvårdsträd behövs
Mängden naturvårdsträd som sparas vid avverkningar i privatskog har ökat allt sedan 2015. Också antalet grova naturvårdsträd har ökat de senaste åren. Naturen gynnas bäst när man sparar grova barr- och lövträd med en brösthöjdsdiameter på mer än 20 centimeter.
- Det har skett framsteg i fråga om naturvårdsträden de senaste åren, men fortfarande lämnar man ofta klena barrträd som naturvårsträd trots att det också finns grova barr- och lövträd på avverkningsytan, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Under 2020 lämnades i medeltal 19 naturvårdsträd per hektar, klart fler än vad PEFC-certifieringen kräver. Antalet ska vara minst 10 per hektar. 79 procent av naturvårdsträden var levande träd.
Till naturvårdsträd borde man välja de trädslag som är viktigast för den biologiska mångfalden, till exempel asp, sälg eller ädla lövträd. Naturvårdsträden kan gärna lämnas i grupper intill värdefulla naturobjekt eller nära vatten.
Skyddszonerna är ofta för smala
Skogscentralen granskade sammanlagt cirka 16 kilometer skyddszon vid vattendrag. På ungefär en kilometer var zonen för smal. Mest brister upptäcktes liksom under tidigare år i omedelbara närmiljöer till småvatten, som bäckar, rännilar och källor. På många ställen hade man avverkat för nära småvatten.
- Skyddszonen är nyttig på många sätt. Träd som lämnas kvar i vattnets omedelbara närhet reglerar ljus, skugga och vattnets temperatur. Skyddszonen fångar upp näringsämnen och fasta partiklar som sköljs från avverkningsområdet. Och så har skyddszonen förstås också betydelse för landskapet, säger skogsdataexperten Miia Saarimaa vid Finlands skogscentral.
Drönare används för att samla data
Finlands skogscentral har mer och mer övergått till digital datainsamling i naturhänsynsgranskningarna. Information om naturvårdsträd, skyddszoner och vattenvårdsåtgärder samlas in i terrängen med drönare. När granskningsverksamheten digitaliseras kan Skogscentralen producera bättre och mångsidigare information till skogsägarna och aktörerna.
- Det är en ny metod som användes för första gången i fjol. Tidigare har informationen huvudsakligen samlats in i terrängen på stämplingspostens alla figurer. Med drönare samlas information från enskilda figurer som bestämts på förhand, säger Lauri Haataja, expert på granskning vid Finlands skogscentral.
Skogscentralens naturhänsynsgranskningar utgår från de lagstadgade skyldigheterna, certifieringskriterierna och skogsvårdsrekommendationerna. Information samlas in om förekomsten av värdefulla naturobjekt och i vilken mån de har bevarats och om naturvårdsträdens antal och kvalitet. Även vattenvård och landskapsvård bedöms. Varje år görs både riktade granskningar och granskningar av ett slumpmässigt sampel. Rapporten skickas för kännedom till avverkaren, planeraren och skogsägaren.
Mer om resultaten av naturhänsynsbedömningarna finns i Skogscentralens mediematerial.
Mer information ger
Jarkko Partanen
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 050 336 8860
jarkko.partanen
metsakeskus.fi (jarkko[dot]partanen[at]metsakeskus[dot]fi)
Miia Saarimaa
ledande expert på naturdata
Finlands skogscentral
050 410 8559
miia.saarimaametsakeskus.fi (miia[dot]saarimaa[at]metsakeskus[dot]fi)
Lauri Haataja
expert på granskning
Finlands skogscentral
050 565 8364
lauri.haatajametsakeskus.fi (lauri[dot]haataja[at]metsakeskus[dot]fi)