Gödsling är det snabbaste sättet att öka skogens tillväxt, göra skogsbruket lönsammare och öka skogens kolsänka. Gödslingen bör riktas in på de områden där den har störst verkan men där dess miljöpåverkan kan minimeras.
När man planerar att gödsla skog måste man tänka på flera saker, bland annat vattenvården, vilket gödslingsmedel som ska användas och hur mycket. Därför är det bra att anlita en expert i planeringen.
Skogsgödsling omfattas av beståndsvårdande skogsgödsling och vitaliseringsgödsling.
Beståndsvårdande skogsgödsling
Beståndsvårdande gödsling på mineralmark görs huvudsakligen i vårdad tallskog och granskog på torr och frisk mo av utvecklingsklassen grövre gallringsskog eller skog som närmar sig förnyelseavverkning. Kväve är det huvudsakliga gödningsämnet i gödslingsmedlet. Kvävebrist begränsar beståndets tillväxt på mineralmark. Om det behövs används gödslingsmedel som innehåller fosfor och/eller bor.
Med en omgång kvävegödsel får man på en lämplig plats i södra Finland en ökning på cirka 12–20 kubikmeter per hektar på mindre än tio år. I norra Finland är tillväxtökningen 60-80 procent av vad den är i södra Finland.
Gödslingen utförs vanligtvis med helikopter eller med lasttraktor på marken. Man använder 500–800 kilogram gödsel per hektar beroende på gödseltyp och skog. Skogsägaren kan också gödsla själv till exempel med hjälp av fyrhjuling och plantkorg.
Med vitaliseringsgödsling av skog kan man förebygga och korrigera tillväxtstörningar
Med vitaliseringsgödsling förebygger eller korrigerar man tillväxtstörningar som beror på näringsobalans. I praktiken innebär vitaliseringsgödsling av skog av man askgödslar eller borgödslar torvmarker med borbrist i jorden.
Näringsobalans orsakar i typiska fall tillväxtstörningar i trädets krona eller kvistar. Mer om hur man känner igen näringsbrist kan du läsa i skogsvårdsrekommendationerna.
Man kan få stöd för vitaliseringsgödsling.
Askgödsling av torvmarksskog
Askgödsling gagnar i synnerhet medelbördig och bördig dikad torvmark med tjockt torvlager. I sådan mark finns oftast tillräckligt med kväve men för lite fosfor och kalium.
Näringsobalansen orsakar typiskt tillväxtstörningar i trädens kronor och grenar. Om ståndorten är för karg är nyttan av askgödsling mycket liten och investeringen oftast inte ekonomiskt lönsam.
På rätt platser är askgödsling ett långsiktigt och effektivt sätt att bättra på trädbeståndets tillväxt. Ett trädbestånd med bättre tillväxt ökar avdunstningen av grundvattnet, vilket i sin tur minskar behovet av ny- och iståndsättningsdikningar på den trädbevuxna arealen.
Träaskans närande effekt börjar redan året efter gödslingen och den varar i över 30 år beroende på ståndort och aska.
I genomsnitt uppnår man genom askgödsling en tillväxt på 2–4 kubikmeter per hektar under ett år. Effekterna blir synliga inom 2–8 år.
Askan sprids beroende på kvalitet och ståndort sprids i medeltal 3 000–5 000 kilogram aska per hektar. Spridningen sker vintertid vid tjäle med skogstraktor eller helikopter. Objektets terrängkartläggning ger en korrekt bild av vad som bör beaktas vid gödslingen och var det lönar sig att gödsla.
Se eventuella askgödslingsobjekt via karttjänsten (kartan finns på finska).
Träaska är en ekologisk och effektiv råvara som skogsgödsel på torvmarker.
Av trä produceras energi genom förbränning. När träet brinner frigör det kol som bundits i det men förbränningen av träet ökar inte koldioxidhalten i jordens atmosfär permanent. Detta grundar sig på att kolet cirkulerar upprepade gånger mellan atmosfären och den kolbindande, brännbara biomassan. Kolet som frigjorts från det förbrunna träet binds till det nya trädbeståndet som odlas i stället för det brända trädbeståndet.
Som förbränningsrester uppstår aska som innehåller rikligt med bland annat fosfor, kalium, kalcium och andra grundämnen som växter behöver. Det finns inget kväve i askan, eftersom det frigörs i luften som fri gas i förbränningsprocessen. Aska är ett mycket basiskt ämne (pH över 9) som neutraliserar sur jordmån och frigör näringsämnen som är bundna till den. Dessa kan då kan användas av träden och växtligheten. Vid askgödsling återförs näringsämnena som finns i askan till torvmarkernas näringskretslopp.
När träden växer binder de kol och solenergi från atmosfären samt vatten och olika grundämnen från jordmånen. Träden bildar biomassa genom att assimilera socker från atmosfärens koldioxid, solenergin och vattnet som finns i jordmånen med sina blad och barr. Trädens celler vidareförädlar sockerarterna och bildar av kol (C) syre (O) och väte (H) byggmaterial för träden, dvs. cellulosa, hemicellulosa och lignin samt olika extrakt. Mängden och kvaliteten på trädets byggmaterial varierar mellan olika trädslag och trädindivider och utgör 40–50 procent av trädets torrsubstansmassa. Det finns mer cellulosa i lövträd än det finns i barrträd. Askan som uppstår från trä innehåller i allmänhet rikligt med näringsämnen.
Förutom trä förbränns även torv inom energiproduktionen. Man håller gradvis på att avstå från torvförbränningen på grund av dess skadliga klimatkonsekvenser.
Torv bildas långsamt genom avlagring i fuktiga, syrefria förhållanden och huvudsakligen av ofullständigt nedbruten biomassa som producerats av torvmarksväxter. Torven lagrar effektivt kol och andra beståndsdelar som finns i biomassan.
Det organiska materialet i torvlager som befinner sig under vattnet bryts ned långsamt, eftersom det finns lite syre under vattnet och nedbrytningsprocessen kräver syre. Askan som uppstår från sur torv innehåller mindre näringsämnen och mer tungmetaller än träaska.
Att övergå från fossila råvaror till biobaserade råvaror är ett centralt sätt att bromsa upp klimatförändringen. Trä är en snabbt förnybar biobaserad råvara som stöder vår nationella självförsörjning. Att utnyttja askan från energiproduktionen som skogsgödsel är ett smart sätt att använda resurserna.
Borgödsling av skog
Man gödslar med bor för att förebygga eller avhjälpa borbrist, som stör skogens tillväxt. Borbrist är vanlig på tidigare åkermark, och drabbar alla trädslag. Speciellt vanlig är borbrist i granskogar på de tidigare svedjemarkerna i östra Finland.
Brist på bor kan orsaka avsevärda förluster i kvalitet och tillväxt. Borgödslingens lönsamhet ligger i att den ökar mängden värdefullt stockvirke när det blir dags för avverkning. Gödslingen ger skogen växtkraften tillbaka och ökar därmed också kolbindningen.
Gorgödseln sprids huvudsakligen i flytande form, antingen av skogsarbetare eller från luften med drönare. Bor kan även spridas i samband med kväve- eller askgödsling. Då använder man ett gödslingsämne med färdigt tillsatt bor.