Gödsling är det snabbaste sättet att öka skogens tillväxt, göra skogsbruket lönsammare och öka skogens kolsänka. Gödslingen bör riktas in på de områden där den har störst verkan men där dess miljöpåverkan kan minimeras.
När man planerar att gödsla skog måste man tänka på flera saker, bland annat vattenvården, vilket gödslingsmedel som ska användas och hur mycket. Därför är det bra att anlita en expert i planeringen. Mer om skogsgödsling finns att läsa i skogsvårdsrekommendationerna.
Beståndsvårdande skogsgödsling
Beståndsvårdande gödsling på mineralmark görs huvudsakligen i vårdad tallskog och granskog på torr och frisk mo av utvecklingsklassen grövre gallringsskog eller skog som närmar sig förnyelseavverkning. Kväve är det huvudsakliga gödningsämnet i gödslingsmedlet. Kvävebrist begränsar beståndets tillväxt på mineralmark. Om det behövs används gödslingsmedel som innehåller fosfor och/eller bor.
Med en omgång kvävegödsel får man på en lämplig plats i södra Finland en ökning på cirka 12–20 kubikmeter per hektar på mindre än tio år. I norra Finland är tillväxtökningen 60-80 procent av vad den är i södra Finland.
Gödslingen utförs vanligtvis med helikopter eller med lasttraktor på marken. Man använder 500–800 kilogram gödsel per hektar beroende på gödseltyp och skog. Skogsägaren kan också gödsla själv till exempel med hjälp av fyrhjuling och plantkorg.
Vitaliseringsgödsling av skog
Med vitaliseringsgödsling förebygger eller korrigerar man tillväxtstörningar som beror på näringsobalans. I praktiken innebär vitaliseringsgödsling av skog av man askgödslar eller borgödslar torvmarker med borbrist i jorden.
Näringsobalans orsakar i typiska fall tillväxtstörningar i trädets krona eller kvistar. Mer om hur man känner igen näringsbrist kan du läsa i skogsvårdsrekommendationerna.
Det går att få Metka-stöd för vitaliseringsgödsling från och med 2024.
Askgödsling av torvmarksskog
Askgödsling gagnar i synnerhet medelbördig och bördig dikad torvmark med tjockt torvlager. I sådan mark finns oftast tillräckligt med kväve men för lite fosfor och kalium. Näringsobalansen orsakar typiskt tillväxtstörningar i trädens kronor och grenar. Om ståndorten är för karg är nyttan av askgödsling mycket liten och investeringen oftast inte ekonomiskt lönsam.
På rätt platser är askgödsling ett långsiktigt och effektivt sätt att bättra på trädbeståndets tillväxt. Näringseffekten av träaska varar beroende på ståndort och aska i över 30 år och ger i medeltal en extra tillväxt på 2–4 kubikmeter per hektar och år.
Askan sprids Beroende på kvalitet och ståndort sprids i medeltal 3 000–5 000 kilogram aska per hektar. Spridningen sker vintertid vid tjäle med skogstraktor eller helikopter.
Skogscentralen tillhandahåller en öppen karttjänst som visar möjliga askgödslingsobjekt.
Borgödsling av skog
Man gödslar med bor för att förebygga eller avhjälpa borbrist, som stör skogens tillväxt. Borbrist är vanlig på tidigare åkermark, och drabbar alla trädslag. Speciellt vanlig är borbrist i granskogar på de tidigare svedjemarkerna i östra Finland.
Brist på bor kan orsaka avsevärda förluster i kvalitet och tillväxt. Borgödslingens lönsamhet ligger i att den ökar mängden värdefullt stockvirke när det blir dags för avverkning. Gödslingen ger skogen växtkraften tillbaka och ökar därmed också kolbindningen.
Gorgödseln sprids huvudsakligen i flytande form, antingen av skogsarbetare eller från luften med drönare. Bor kan även spridas i samband med kväve- eller askgödsling. Då använder man ett gödslingsämne med färdigt tillsatt bor.