Ägarbyte på en skogsfastighet sker ofta genom att förra ägaren dör och någon ärver skogen.
När en skogsägare dör har de närstående många ärenden att utreda. I Suomi.fi-tjänstens guide När en närstående avlider finns information om hur man sköter praktiska ärenden.
Arvet beskattas enligt bestämmelserna om arvsskatt och gåvoskatt. Som skattedeklaration fungerar bouppteckningen som ska upprättas inom tre månader från personens död. Vid behov kan man ansöka om förlängning för bouppteckningen.
Bestämmelser om arvsrätt finns i ärvdabalken (finlex.fi). Arvets fördelning kan påverkas av ett äktenskapsförord och testamente som upprättats medan arvlåtaren levde.
De första åtgärderna som dödsbon som ärver skog ska vidta
Fastställande av värdet på skogsegendom för bouppteckning
För bouppteckningen behövs många handlingar som bekräftar ägandet och arvsrätten.
Uppgifterna om skogsfastigheter framgår bäst av lagfartsbevisen i Lantmäteriverkets fastighetsregister, utdragen ur fastighetsregistret, gravationsbevisen och kartutdragen ur fastighetsregistret.
Alla arvingar och den efterlevande maken ska kallas till bouppteckningen. Vid bouppteckningen upprättas en förteckning över boets tillgångar, skulder och lagstadgade arvingar samt uppskattas egendomens gängse värde, dvs. egendomens sannolika köpesumma.
Fastställande av värdet på skogsegendom
Värdet på skogsegendomen bestäms i första hand utifrån en fastighetsvärdering., men även automatiska räknare kan användas för att fastställa värdet.
Det är också viktigt att kontrollera om arvlåtaren utöver sina egna skogar hade andelar i dödsbon, sammanslutningar och samfällda skogar och fastställa ett värde även för dessa äganden. Dessutom har arvlåtaren kunnat ha investeringar eller fordringar i anslutning till medlemskapet eller stamkundsförhållandet i skogsindustriföretag.
Läs mer:
Arvingar och testamentstagare har rätt att avsäga sig rätten till arv, till exempel om man vill undvika ett arvsskatteförfarande. Avsägelsen ska göras skriftligen och senast i samband med bouppteckningen. Avträdaren får inte på något sätt börja använda egendomen eller bestämma till vem egendomen går i hens ställe. Arvet måste avsägas helt och hållet.
Om avträdaren har barn övergår arvet och arvsskatteskyldigheten till dem och avträdaren befrias från arvsskatten. Dessutom kan en uppdelning av kvarlåtenskapen mellan flera barn minska arvsskattepåföljderna, eftersom arvsskatten är progressiv.
Man kan också avstå från skogstillgångar som erhållits genom testamente – oavsett om det är fråga om ett universaltestamente eller ett legat, det vill säga ett särskilt testamente.
Man kan helt eller delvis avstå från egendom som erhållits genom testamente (dvs. en specificerad egendomspost), men den som avstår från den testamenterade egendomen får inte bestämma till vem egendomen ska gå. Avsägelsen ska göras skriftligen och senast i samband med bouppteckningen.
Den efterlevande maken har enligt ärvdabalken rätt att inneha makens kvarlåtenskap. Denna så kallade svaga besittningsrätt sänker inte arvsskatten som fastställs för arvingarna. Den så kallade starka besittningsrätten som erhålls genom testamente sänker å sin sida arvsskatten som fastställs för arvingarna. Den ger också den efterlevande maken rätt till avkastning på egendom som fastställts genom testamente.
Den efterlevande maken kan avstå från båda besittningsrättigheterna genom att helst meddela detta senast vid bouppteckningen. Om den efterlevande maken senare avstår från sin besittningsrätt genom att skänka eller sälja den till skogsägarna bör antingen mottagaren av överlåtelsen betala gåvoskatt eller säljaren betala skatt på överlåtelsevinsten.
Arvsskatt
Arvingar och eventuella testamentstagare som nämns i bouppteckningen är var och en skattskyldiga för sin egen andel. Om testamentet innehåller ett förordnande att åtskilja besittningsrätten till en skog som överförs som arv till någon annan än arvingen, upphäver eller uppskjuter testamentet inte arvingens arvsskatteskyldighet, men sänker värdet på arvet.
Skatt ska betalas på en arvsandel på minst 30 000 euro när ett eventuellt makeavdrag eller minderårighetsavdrag först har dragits av från arvsandelen. Maken får göra ett avdrag på 90 000 euro för arvsandelen och en arvinge under 18 år får göra ett direkt minderårighetsavdrag på 60 000 euro.
Vid beskattningen av arv läggs till kvarlåtenskapens värde gåvor som betraktas som förskott på arv, värderade enligt deras gängse värde vid tidpunkten för överlåtelsen. Från arvsskatten drar man av den gåvoskatt som betalats för en gåva som getts som förskott på arv. Vid arvsbeskattningen beaktas dessutom gåvor som getts bröstarvingarna under tre år före arvlåtarens död, oberoende av om de gavs som förskottsarv eller inte.
Vid arvsbeskattningen används två olika skatteklasser.
- Till den första skatteklassen hör arvlåtarens närmaste släktingar, dvs. make/maka, barn, makes/makas barn, adoptivbarn, far, mor, adoptivföräldrar, barnets eller adoptivbarnets bröstarvinge och begränsat arvlåtarens trolovade.
- Till den andra skatteklassen hör andra än de närmaste släktingarna.
Läs mer:
Dödsboets åtgärder efter bouppteckningen
Gemensamt inledande möte för dödsboet och ordnande av förvaltningen
Efter bouppteckningen är det bra att ordna skötseln av dödsboets skogsärenden. Bäst lyckas det genom att bjuda in alla dödsbodelägare till ett gemensamt inledande möte. Det rekommenderas att man på mötet diskuterar och kommer överens om åtminstone följande saker:
- Skogar som hör till dödsboet
- Ibruktagande av tjänsten MinSkog.fi och en eventuell skogsbruksplan
- Pågående virkeshandels-, skogsvårds- och skatteärenden samt andra skogsärenden som kvarstår hos dödsboet
- Avtal om uppgörande av skatteanteckningar
- Avtal om dödsboets bankkonto och nyttjanderätt
- Avtal om sökande av förtydligande lagfart
- Avtal om ärendehanteringsansvar och fullmakter för att uträtta ärenden
Dödsboet och användningen av tjänsten MinSkog.fi
MinSkog.fi är Skogscentralens avgiftsfria tjänst där skogsägaren kan se de grundläggande uppgifterna om sin skog. I tjänsten MinSkog.fi kan man också till exempel göra en anmälan om användning av skog eller söka en skogsproffs som utför skogsvårdsarbeten.
Även dödsbodelägare kan använda tjänsten MinSkog.fi. Delägarna bör skapa rättigheter till systemet MinSkog.fi, eftersom inloggningen sker med personliga bankkoder.
- Om förtydligande lagfart har sökts uppdateras delägarnas gemensamma uppgifter i skogscentralens kundregister.
- Om förtydligande lagfart saknas kan rättigheterna skapas på basis av bouppteckningen. Då ska delägarna skicka en kopia till Skogscentralens kundtjänst av sidan där arvlåtaren och arvingarna framgår i bouppteckningen.
Läs mer om uträttandet av dödsboets ärenden i MinSkog.fi.
Skattedeklarationen för skogsbruket och momsdeklarationen för dödsåret
För att underlätta skötseln av dödsboets skatteärenden lönar det sig att ansöka om användarrättigheter till tjänsten MinSkatt hos Skatteförvaltningen. Beskattningen av dödsåret genomförs som om personen hade levt fram till årets slut.
För skattedeklarationen för skogsbruket lönar det sig för dödsboet att utreda eventuella rättigheter till skogsavdrag, skogsgåvoavdrag och avskrivningar samt eventuella utgifts- och skadereserveringar för den ärvda skogen. Dessutom är det skäl att utreda om arvlåtaren var momsskyldig. Dessa saker framgår bäst av arvlåtarens skatteanteckningar, verifikat och den senaste inlämnade skattedeklarationen.
Läs mer: Dödsboets skatteärenden (vero.fi)
Samförvaltningsavtal och fullmakter
Om dödsbodelägarna vill fortsätta skogsägandet tillsammans, kan de upprätta ett samförvaltningsavtal som binder delägarna. I avtalet avtalas om odelbarhet och gemensamma verksamhetsprinciper. I ärvdabalken listas formkraven i samförvaltningsavtalet. Vid upprättandet av avtalet kan man använda professionell hjälp eller mallar som finns i litteraturen.
För att sköta ärenden för utomstående behövs fullmakter. Av dem ska framgå vem och vilka ärenden fullmakten gäller samt hur länge fullmakten är i kraft.
Förtydligande lagfart
Av dödsboets förtydligande lagfart framgår alla dödsbodelägare som äger fastigheten. Förtydligande lagfart förtydligar skötseln av dödsboets ärenden och gör det lättare att till exempel avtala om virkesförsäljning och att sälja skogsfastigheten vidare. Förtydligande lagfart söks hos Lantmäteriverket.
Läs mer: Ansök om förtydligande av ägandet, dvs. förtydligande lagfart (lantmateriverket.fi)
Det lönar sig att avsluta dödsboet
En allmän rekommendation är att dödsboet avslutas i ett tidigt skede. Det lönar sig för delägarna att i god tid diskutera avslutandet av dödsboet. Med tiden uppstår nya dödsbon inom ett odelat dödsbo, vilket gör det svårare att göra ägararrangemangen.
Läs mer: Ägararrangemang för dödsbon med skog
Viktiga termer i arvsrätten
Enligt äktenskapslagen har maken vid skilsmässa eller efter döden rätt att få hälften av de gemensamma besparingarna från makarnas egendom. Den efterlevande maken har alltså rätt till ena andelen av de sammanräknade egendomsbesparingarna i euro enligt giftorätten, dvs. av värdet efter att skulderna har dragits av. Den efterlevande maken behöver inte betala arvsskatt för egendom som erhållits med stöd av giftorätten.
Den andra andelen av egendomsbesparingarna tillhör den avlidnes arvingar och de är arvsskatteskyldiga för egendomsbesparingarna. En efterlevande make som har giftorätt är delägare i dödsboet och har därmed rätt att delta i bl.a. beslut som dödsboet fattar om skogen. Egendom som omfattas av giftorätten åtskiljs vid avvittringen mellan den efterlevande maken och dödsboet.
Om makarna så önskar kan de under äktenskapet upprätta ett äktenskapsförord som ensidigt eller helt utesluter makens giftorätt. Om makarna har ett äktenskapsförord betalar arvingarna arvsskatt för det arv som de fått men inte för halvan som hör till makarnas gemensamma egendom.
När den efterlevande maken inte är delägare i dödsboet blir hen inte delägare i dödsboets skogsägande. Den efterlevande maken äger och förvaltar dock fortsättningsvis skogar som hen har i sitt namn.
Man kan också bestämma om den kommande arvsfördelningen genom att upprätta ett testamente medan man lever. Testamentet får vara fritt formulerat, men det ska vara entydigt och det ska alltid innehålla två ojäviga vittnens utlåtande och underskrifter. Man kan testamentera egendomen till vem man vill, men eventuella bröstarvingar har rätt att kräva sin laglott trots testamentet. Laglotten utgör hälften av den lagstadgade arvsandelen.
Det lönar sig att upprätta testamentet tillsammans med en yrkesperson.
Det finns två slags testamenten.
- Mottagaren av universaltestamentet blir delaktig i hela arvet och därmed delägare i dödsboet.
- Mottagaren av ett särskilt testamente får ett visst föremål, en penningsumma eller annan specificerad egendom som fastställts i testamentet och som kan avskiljas från dödsboet. Detta kallas också för legat. Till exempel kan man till exempel föreskriva en skogsfastighet åt barnbarnen med ett specialtestamente. Den som får ett legat blir inte delägare i dödsboet.
Det är ganska vanligt med inbördes besittningsrättstestamenten mellan makarna. Dessa rekommenderas dock inte när det gäller skogsegendom. Även om åtskiljandet av besittningsrätten minskar arvingarnas arvsskatt hindrar det samtidigt ägarna från att vara verksamma i skogen. Endast innehavare av besittningsrätt har rätt att sälja virke.