Gå direkt till innehållet

Särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen

Lagstadgade naturobjekt ska bevaras när man genomför skogsbruksåtgärder. Objekten lämnas utanför stämplingsposten till exempel när man planerar avverkningar. Skogsägaren, avverkaren och planeraren av avverkningen ansvarar för att de lagstadgade objekten beaktas. Aktörer i skogsbranschen ska i planeringen av skogsbruksåtgärder ta reda på eventuella livsmiljöer, och innehavaren av avverkningsrätten ska göra det i verkställningsskedet.

Skogsbrukets miljöstöd kan betalas som ersättning för att man sparar objekt som är skyddade i skogslagen, och även som ersättning för kostnaderna för att spara andra naturobjekt.

Särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen

Följande särskilt viktiga livsmiljöer och deras särdrag har fredats med stöd av 10 § i skogslagen:

  1. Omedelbara närmiljöer för källor, bäckar, sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande vatten och tjärnar på högst 0,5 hektar, när de kännetecknas av särskilda vegetationsförhållanden och mikroklimat som beror på närheten till vatten och träd- och buskskiktet.
  2. Torvmarksmiljöer när de gemensamt kännetecknas av vattenhushållning i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta:
    a) lund- och örtkärr som kännetecknas av frodig och krävande vegetation, varierande trädbestånd och buskvegetation,
    b) sammanhängande skogsfräken- och hjortrongrankärr som kännetecknas av varierande trädbestånd och förhärskande enhetlig skogsfräken- eller hjortronvegetation,
    c) brunmossar som kännetecknas av att de har näringsrik jordmån, är trädfattiga och har krävande vegetation,
    d) trädfattiga myrar på impediment eller tvinmark,
    e) madkärr som kännetecknas av varierande lövträdsbestånd eller buskvegetation och av att ytvattnet där har bestående påverkan. 
  3. Bördiga mindre lundområden som kännetecknas av mull, krävande vegetation samt trädbestånd och buskvegetation i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta.
  4. Skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker eller torvmarker där den naturliga vattenhushållningen huvudsakligen finns bevarad i oförändrat skick. 
  5. Huvudsakligen minst tio meter djupa klyftor och raviner med branta väggar i berggrunden eller mineraljordar, när de kännetecknas av en från omgivningen avvikande vegetation. 
  6. Huvudsakligen minst tio meter höga stup och skogsbestånd vid stupens nedre del. 
  7. Sandfält, berg i dagen, stenbunden mark och blockfält som i virkesproduktionshänseende avkastar mindre än lavmoar, när de kännetecknas av ett tämligen glest trädbestånd. 

Skogslagsobjekten är i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om naturtillstånd. De framträder tydligt i omgivningen. De är små till ytan och av ringa betydelse för skogsbruket. Vegetationen, terrängformerna eller till exempel trädbeståndet avviker från den omgivande skogen. Grova, gamla träd eller större mängder död ved vittnar om naturtillstånd. Skogslagsobjekt finns vanligtvis nära bäckar och på myrar och klippor som ligger utanför avverkade områden. I livsmiljöerna lever krävande och ställvis hotade arter.

Information om skogslagsobjekt i den egna skogen fås i tjänsten MinSkog.fi  eller hos Skogscentralen. Det kan också finnas naturobjekt på fastigheten som inte upptäckts vid kartläggningarna. Tolkningsrekommendationen för skogslagens 10 § preciserar hur skogslagen tolkas vid livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsbranschens aktörer kan använda rekommendationen till exempel när de planerar avverkningar och ger skogsägare råd. Rekommendationen gör det lättare att avgränsa skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer utanför avverkningarna och att spara tillräckligt mycket av omgivningen kring lagobjekten.

Mer information