Skogscentralen har utvärderat den statistiska tillförlitligheten i sina resultat i granskningarna av drivningskvaliteten. Som en följd av det börjar Skogscentralen utveckla sin granskningsmetod så att den blir fjärrkarteringsbaserad.
I den nuvarande metoden bedöms det kvarvarande beståndet efter förstagallringar huvudsakligen genom mätningar i terrängen. Bedömningen vid granskningarna bygger på medeltal. Med den här metoden får man i de flesta fall ingen entydig bild av vilken av de tre klasserna på bedömningsskalan (enligt skogsvårdsrekommendationerna, lagenlig, felaktig) det kvarvarande beståndet efter en förstagallring hör till.
- Vi har analyserat exaktheten i resultaten av vår granskningsmetod på enskilda förstagallringsobjekt. Själva mätningarna har utförts rätt och enligt anvisningarna, men vår slutsats är att det är svårt att bedöma drivningskvaliteten på förstagallringar vad gäller mängden träd med den nuvarande metoden, som bygger på ett urval av provytor, säger skogsdirektör Anna Rakemaa vid Finlands skogscentral.
- Metoden ger resultat med en noggrannhet som inte räcker för att man ska kunna bedöma granskningsobjektet till exempel enligt en klassificering lik den nuvarande tregradiga skalan (enligt skogsvårdsrekommendationerna, lagenlig, felaktig), säger Rakemaa.
Skogscentralen utvecklar metoden för granskning av drivningskvaliteten
Skogscentralen börjar nu utveckla granskningsmetoden för drivningskvalitet så att den kommer att bygga på fjärrkartering till alla delar där det går. Planen är att den nya metoden ska tas i bruk 2026.
Under 2023 fortsätter bedömningen av drivningskvalitet enligt Jord- och skogsbruksministeriets granskningsföreskrift på så sätt att antalet provytor som mäts på en figur utökas. I bedömningen 2023 kommer man inte heller att använda drönarbilder, utan granskningen bygger enbart på mätningar i terrängen.
När det gäller de enskilda hyggena blir man också tvungen att överväga hur granskningsresultatet bör anges, eftersom resultatet sällan faller tillräckligt entydigt inom någon av de tre betygskategorierna.
Den nuvarande granskningsmetoden har använts i ungefär 20 år, och den utvecklades i samarbete med aktörerna i branschen. Målet var att skapa en granskningsmetod som är tillräckligt pålitlig och kostnadseffektiv, och som ger jämförbar information. När man mäter i terrängen är det ändå mycket svårt att få statistiskt pålitlig information utan att mäta varje träd.
Skogsindustrin har dessutom sina egna bedömningsmetoder, men någon enhetlig och till resultaten jämförbar metod är inte i användning.
Drivningskvaliteten granskas varje år
Skogscentralen granskar årligen drivningskvaliteten på förstagallringsobjekt efter utfört arbete. Granskningsobjekten väljs bland de avverkningsanmälningar som kommit in föregående år.
Granskningsresultaten för förstagallringar och granskningsmetodernas tillförlitlighet har väckt debatt efter att Skogscentralen offentliggjorde resultaten i en specialundersökning som gjordes i Mellersta Finland i fjol och de årliga resultaten av granskningarna av drivningskvaliteten vid förstagallringar.
I undersökningen av drivningskvalitet i Mellersta Finland gick man inte enligt Skogscentralens vanliga förfarande när det gäller samplingen av granskningsobjekt. I materialet finnsobjekt som är mindre till storleken, och resultaten innehöll mätningar från två år, säger Anna Rakemaa.
Ju större granskningsmängd, desto bättre jämnas kasten i resultaten ut sig, så att resultaten är pålitligare. För att få statistiskt fullständigt pålitliga resultat skulle det krävas en avsevärt stor ökning av granskningsarealerna och en mätning av enskilda träd i en så stor skala att det inte är realistiskt möjligt.
Enligt informationen i riksskogstaxeringen har mängden för kraftiga gallringar ökat de senaste åren. Också Skogscentralens granskningar av drivningskvaliteten tyder på samma sak. I fjol visade granskningarna att ungefär hälften av förstagallringsobjekten hade gallrats för kraftigt.
Skogscentralens rapport om tillförlitligheten i granskningarna av drivningskvalitet (på finska)
Mer information ger:
Anna Rakemaa
skogsdirektör
Finlands skogscentral
040 352 9080
anna.rakemaa
metsakeskus.fi (anna[dot]rakemaa[at]metsakeskus[dot]fi)
Mer information om metoderna i analysen:
Harri Hytönen
utvecklingsexpert
Finlands skogscentral
050 505 4518
harri.hytonenmetsakeskus.fi (harri[dot]hytonen[at]metsakeskus[dot]fi)