Den biologiska mångfalden kan tryggas inte bara genom skydd, utan också genom naturhänsyn i ekonomiskog. Naturhänsyn är redan ett bekant fenomen i skogsbranschen, men dess verkan kan förbättras ytterligare med hjälp av forskning. I framtiden skulle det kunna bli möjligt att skogsägaren förutom virkesinkomster kunde få inkomster för att producera miljönytta.
En naturlösning där man sparar mer skog än vanligt nära vattendrag, skulle kunna bli en inkomstmöjlighet för skogsägaren i framtiden. Foto: Riitta Raatikainen
Naturhänsynen skulle kunna bli ännu mer verkningsfull, visar en undersökning som Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral genomfört i projektet Luonteva.
De olika naturhänsynsåtgärderna har aktivt tagits i bruk i skogsbranschen. Enligt undersökningen borde de långsiktiga effekterna av naturhänsynen undersökas ytterligare, och det borde göras upp ett system för att mäta de ekologiska, sociala och ekonomiska effekterna.
– På det sättet synliggörs naturhänsynens effekter, säger specialforskaren Minna Räty vid Naturresursinstitutet.
Naturhänsynen i skogsbruket borde koncentreras till områden som är extra viktiga för naturens mångfald. På varje område borde man också välja de naturhänsynsåtgärder som är mest lämpliga. De mest verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärderna är inte samma överallt i landet, liksom inte heller förhållandena.
– Om det finns hotade arter på området, till exempel rovfågelbon, behövs det större grupper av naturvårdsträd eller sparad skog än vanligt. På motsvarande sätt ska de trädbevuxna skyddszonerna vid öringsbäckar vara bredare än vanligt och vattenvårdsåtgärderna på tillrinningsområdet effektivare, säger Riitta Raatikainen, ledande expert på naturvård vid Finlands skogscentral.
Det finns mångsidigt geodatamaterial att använda som hjälp i planeringen av naturhänsynen. Information om olika arters livsmiljöer och deras kopplingar och om övergångszoner skulle kunna användas ännu mer.
Skogsbruket har förändrats betydligt
Utarmningen av naturen och tryggandet av mångfalden är stora aktuella frågor. I ekonomiskog kan man öka mångfalden genom valet av naturvårdsträd, genom att spara tillräckligt många träd som skyddszoner mot vatten och till exempel spara viltbuskage, göra högstubbar eller spara extra mycket död ved.
Inom Monimetsä-projektet har man informerat skogsägare och skogsproffs om naturhänsynsåtgärder. Skogsbruket har verkligen förändrats märkbart under de senaste decennierna. Det lämnas fler naturvårdsträd vid förnyelseavverkningarna, och mängden död ved har ökat. Lagstiftningen och certifieringens har också skärpts.
– Förändringarna är verkligen betydande, om man jämför med till exempel 1980-talets skogsbruk. Man har bland annat slutat använda bekämpningsmedel, och i dag både sparar och ökar man mängden död ved. Också vattenvårdsåtgärderna har effektiverats märkbart. Man bör komma ihåg att en del av effekterna visar sig långsamt i naturen. Skogsvården kan fortfarande utvecklas i en riktning som är bättre för naturen, säger Raatikainen.
Naturhänsyn kan ge inkomstmöjligheter
Skogsägarna bestämmer själva om naturvård i sina skogar. Utredningen som projektet gjort tyder på att naturhänsyn kan bli lönsammare även ekonomiskt i framtiden.
– Det håller på att utvecklas marknader för olika slags miljönytta, och de kan komma att växa betydligt redan inom en snar framtid, säger specialforskaren Esa-Jussi Viitala vid Naturresursinstitutet.
Naturhänsyn och produktion av miljönytta kan bli en ny inkomstmöjlighet för skogsägare parallellt med virkesförsäljning.
Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral undersökte naturhänsynsåtgärder och kostnadseffektivitet i naturhänsynen inom projektet Talousmetsien luonnonhoidon tehostamisen vaihtoehdot. I undersökningen kartlades aktörers och skogsägares kunskaper om och förhållningssätt till naturhänsyn. I undersökningen föreslås också uppdateringar i hur naturhänsynen följs upp.
Läs mer om undersökningen Talousmetsien luonnonhoidon tehostamisen vaihtoehdot