Från och med nästa år genomförs resultatbaserade stödförsök inom skogsbruket. Stöden som ska omfattas av försöken är stöd för restaurering av myrar, naturvård av lundar, lämnande av skyddszoner samt lämnande av en större andel lövträd vid vårdarbete som gäller plantbestånd och ungskog. Regeringen föreslår att stödförsöken fortsätter fram till slutet av år 2029.
Skötsel av en lund på vintern. Bild: Jukka Ruutiainen
Först inleds försöken med stöd för naturvård av lundar och restaurering av myrar. Enligt regeringens proposition inleds försöken den 1 juli 2026.
Stödet för lämnande av en större andel lövträd vid vårdarbete som gäller plantbestånd och ungskog omfattas av ett eget försök i början av år 2027. Enligt den nuvarande propositionen ersätter stödet det nuvarande stödet för vård av plantbestånd och ungskog.
Stödet för lämnande av skyddszoner är ett helt nytt stöd som från och med början av 2027 skulle omfattas av försöket i Egentliga Finland, Norra Karelen och Kajanaland. Övriga resultatbaserade stöd kan sökas i hela landet.
– I dessa nya försök betalas stödet för utförandet av arbetena och för uppnåendet av ett visst resultat, medan det nuvarande skogsbruksstödet betalas främst på basis av genomförda åtgärder och kostnader, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Stöd på basis av anbudsförfaranden och poängsättning
I försöken med stöd för naturvård av lundar, restaurering av myrar och lämnande av skyddszoner öppnar Skogscentralen två gånger om året ett anbudsförfarande.
Den stödsökande ska meddela Skogscentralen vilka faktorer som påverkar poängsättningen i det objekt som hen har att erbjuda. Dessutom ska hen uppge det totala stödbeloppet som hen har ansökt om.
Skogscentralen poängsätter och jämför de ansökningar som lämnats in till anbudsförfarandet. Av det totala antalet stödeuro som sökts för respektive arbetsslag under ansökningsomgången godkänns högst 80 procent av projekten för genomförande.
Stödansökan för restaurering av myrar poängsätts till exempel utifrån hur omfattande restaureringsåtgädernas inverkan är på myren och avrinningsområdet och hur väl det restaurerade området anknyter till den övriga myrnaturen.
Urvalskriterierna i ansökningarna om stöd för naturvård av lundar är den ekologiska kvaliteten på skötselarbetet och behovet av vårdåtgärder, till exempel hur stor andelen lövträd är samt hur många olika trädslag det finns i lunden. I äldre lundar fäster man också uppmärksamhet vid till exempel mängden ädla lövträd och död ved.
I stödförsöken betalas stödet i två rater. Den första raten på 80 procent betalas ut efter att arbetet har utförts och den resterande raten på 20 procent betalas ut efter att man har konstaterat resultatet. Stödet för lämnande av skyddszoner betalas dock i en rat efter att arbetet har utförts.
Iståndsatt brunmossa. Bild: Ville Koukkari
Stöden som omfattas av försöket uppmuntrar till att öka den biologiska mångfalden
Med de nya stöden vill man uppmuntra markägarna att stärka den biologiska mångfalden. Samtidigt får man också erfarenheter av miljörelaterade anbudsförfaranden.
– På så sätt kan man till exempel förbereda sig på genomförandet av förordningen om restaurering av natur under de kommande åren. Erfarenheterna av de nya resultatbaserade stöden är också värdefulla i utvecklingen av skogsbrukets incitamentssystem, säger Niina Riissanen, forstråd vid jord- och skogsbruksministeriet.
Riksdagen behandlar som bäst regeringens proposition om resultatbaserade stöd samt ändringar i skogsbrukets incitamentsystem. Uppgifterna om stöden som omfattas av försöket kan ännu ändras.
Skogscentralen ordnar de första utbildningarna om stödförsöken i början av år 2026. Information om stödförsök finns på Skogscentralens webbplats.
Regeringens proposition (på finska)