Mängden skogsvård långt från målet i fjol

Största delen av kemera-stöden, 34 miljoner euro, betalades för vård av ungskog. Det var 6,3 miljoner euro mindre än året innan. 

Mängden tidig vård av plantbestånd, det vill säga slyröjning, som utfördes med kemera-stöd var klart mindre än året innan. Arealen minskade med femton procent till 35 600 hektar. I samband med vården av ungskog samlades det ihop klenträd för energianvändning på 34 000 hektar. Arealen för arbetsslaget hopsamling av klenträd minskade med sju procent från året innan. 

För vård av torvmarksskog användes 2,2 miljoner euro i kemera-stöd, för byggande och grundförbättring av skogsväg 4,6 miljoner och för vitaliseringsgödsling 1,5 miljoner euro. Användningen av stöd för vård av torvmarksskog minskade med en fjärdedel och skogsvägsstöden och stöden för vitaliseringsgödsling med en tiondel. Mest minskade mängderna skogsvård i landskapen Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. I Lappland, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland och Kajanaland minskade mängderna med mindre än en tiondel jämfört med året innan.  

– Marknaden har en stor inverkan på mängden skogsvårdsarbeten. Fjolåret var ett mycket livligt virkeshandelsår, och sannolikt hade skogsproffsen därför mindre fokus än tidigare på att marknadsföra sina skogsvårdstjänster. Och Otso Metsäpalvelut Oy:s svårigheter syntes som en minskad mängd vård av torvmarksskog och skogsvägsarbeten, säger Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning vid Finlands skogscentral. 

Allt fler intresserade av tidsbundet skogsskydd 

Under fjolåret ingick skogsägarna cirka 1 600 avtal om miljöstöd. Med dessa avtal skyddade de sammanlagt 4 400 hektar skog för en period på tio år. Antalet nya miljöstödsavtal ökade med 22 procent och arealen med 25 procent jämfört med året innan. De vanligaste skyddsobjekten var bördiga och trädbevuxna, till exempel lundar, kärr, omedelbara närmiljöer till småvatten och moskogar som är viktiga för den biologiska mångfalden. 

– Markägarna är villiga att lämna värdefulla naturobjekt utanför skogsbruket och skydda dem. Just nu finns det 8 300 gällande miljöstödsavtal, som sammanlagt omfattar cirka 27 500 hektar, berättar Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral. 

Skogscentralens personal bereder största delen av miljöstödsavtalen och hjälper skogsägarna att ansöka om stöd. I fjol deltog också andra aktörer allt mer i beredningen av ansökningar. 

Genom ett miljöstödsavtal förbinder sig skogsägaren att lämna en värdefull naturmiljö utanför avverkningar och skogsvård i tio år. Kemera-medel används också för att finansiera naturvårdsarbeten, till exempel hyggesbränning som främjar biologisk mångfald, vård och iståndsättning av livsmiljöer samt vattenvård. 

Stöd uppmuntrar markägare att vårda skogen 

I år finns det 57,1 miljoner euro att använda till kemera-stöd för virkesproduktion. Till miljöstöd och naturvårdsprojekt finns det kemera-medel på 8,9 miljoner euro. 

Varje år får ungefär 45 000 skogsägare stöd som grundar sig på den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, så kallat kemera-stöd. Mest eget arbete utför skogsägarna inom plantskogsvården. Vård av torvmarksskog, byggande och grundförbättring av skogsvägar samt gödsling utförs i regel av proffs. 

Kemera-stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog går lättast att söka i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi. Mer om kemera-stöden finns att läsa på Skogscentralens webbplats. Där finns också information om hur mycket av kemera-medlen som har använts. 

Mer information: 

om kemera-stöden för virkesproduktion: 
Yrjö Niskanen 
expert på projektförvaltning 
Finlands skogscentral 
040 065 3863 
yrjo.niskanenmetsakeskus.fi (yrjo[dot]niskanen[at]metsakeskus[dot]fi) 

miljöstöd och naturvård: 
Jarkko Partanen 
chef för finansiering och granskning 
Finlands skogscentral 
050 336 8860 
jarkko.partanenmetsakeskus.fi (jarkko[dot]partanen[at]metsakeskus[dot]fi)