Gå direkt till innehållet

De första gallringsavverkningarna är ofta för kraftiga

Aktörsmeddelande - 06.05.2022 09:51

Vid förstagallringar är det vanligt att det återstående beståndet blir för glest. Att plantskogsvården har fördröjts och beståndet blivit för tätt kan leda till att man gallrar för kraftigt. Gallringarna bör också göras vid rätt tidpunkt. Vid senare gallringar brukar drivningsresultatet vara bättre.

I fjol granskade Finlands skogscentral drivningskvaliteten på 309 arbetsobjekt på olika håll i landet. Drivningskvaliteten vid förstagallringarna var bra på bara ungefär vart femte objekt. Största orsaken till detta var att beståndet hade gallrats för kraftigt. Skog som avverkas för gles uppnår nog full täthet i sinom tid men om det återstående beståndet är av dålig kvalitet och drivningen har orsakat skador kommer läget inte att repa sig ens med tiden.

- I skogsvårdsrekommendationerna beskrivs de rätta odlingskedjorna för olika trädslag på olika ståndorter. Ett grundläggande problem är att dessa kedjor inte iakttas tillräckligt bra. Skötseln av plantbestånd försummas och första gallringen görs i en skog som vuxit sig alltför tät. Förstagallringar görs alltför tidigt, gallringarna är för kraftiga och maskinerna har inte heller designats för förstagallringar, säger Ari Nikkola, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral. 

Ett annat problem vid förstagallringarna var att körstråken var bredare än rekommendationerna, det vill säga onödigt mycket träd hade fällts för och kring körstråken. Med tillräckligt breda körstråk kan man undvika att skogsmaskiner stöter till och skadar träden. På de granskade avverkningsobjekten förekom därför också rätt så lite stamskador. 

Milda vintrar påverkar drivningsresultatet

Skogscentralens granskningar av drivningskvaliteten visade att de milda vintrarna försvårar drivningen. Särskilt på torvmarker händer det att skogsmaskinerna lämnar djupa spår i marken. En mild vinter när marken är våt och ingen bärande tjäle bildas är den sämsta tiden för avverkning i torvmarksskog.

- På senare år har nya modeller utvecklats för drivning i torvmarksskog sommartid. Även våra granskningar visar att drivning på torvmark lyckas relativt bra på somrarna. Spårbildning förekommer inte väsentligt mer än på mineralmarker, säger Nikkola.

Förstagallringen hade gjorts för tidigt på 20–30 procent av Skogscentralens granskningsobjekt. Därmed hade beståndsvolymen stannat under skogsvårdsrekommendationerna och ofta till och med under minimikravet i skogslagen. När träden är cirka 12–15 meter höga är det ofta en lämplig tidpunkt för förstagallringen.

Vid planeringen av drivningen kan man ta hjälp av Skogscentralens kartor över drivningsdugligheten. Kartorna visar terrängens bärighet under olika årstider.  

Mer information om resultaten från granskningarna av drivningskvaliteten. 

Bild: Redan en liten rotskada kan göra att rottickan sprider sig bland granar och med tiden orsakar stora skador

Mer information: 

Ari Nikkola
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 040 062 6492
ari.nikkolaatskogscentralen.fi

Aki Hostikka
servicechef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 050 406 8987
aki.hostikkaatmetsakeskus.fi

Kraven på att bekämpa rotröta lättas tillfälligt från och med 6 maj Aktörsmeddelande - 05.05.2022 14:26
Tolkningsrekommendationerna för skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer uppdaterades Aktörsmeddelande - 09.05.2022 15:06