Österbottens skogsprogram 2026–2030

Österbottens skogsprogram stöder verkställandet av den nationella skogsstrategin 2035 på regional nivå, båda omfattar samma strategiska mål. För att främja och uppnå de strategiska målen har regionala målsättningar samt totalt tolv åtgärder definierats i Österbottens skogsprogram.

Alla yrkesverksamma kopplade till skogssektorn har ett gemensamt ansvar för att genomföra Österbottens skogsprogram. Samarbete mellan skogssektorn, kommunerna, utbildningsorganisationerna och företagen samt utvecklingsprojekt och deras finansiering är centrala sätt att uppnå programmets mål.

Österbottens skogsråd främjar och följer upp genomförandet av skogsprogrammets åtgärder. En halvtidsöversyn av programmet och en eventuell uppdatering av åtgärderna görs år 2028.

De regionala skogsprogrammen är landskapsvisa utvecklingsprogram, om vilka lagstadgats i skogslagen. Enligt lagen om Finlands skogscentral är det de regionala skogsråden som har i uppgift att uppgöra och godkänna regionala skogsprogram, samt att därefter både följa och främja genomförandet av dem. Programmen ses över vid behov. Finlands skogscentral samarbetar under uppgörandeprocessen med representanter för skogssektorn och med andra som nyttjar skogarna.

I Österbottens skogsprogram betonas landskapets egna målsättningar och åtgärder för att uppnå de i den nationella skogsstrategin 2035 uppställda strategiska målen. Skogsprogrammets övergripande mål är att främja en mångsidig och hållbar användning av skogarna och därigenom välfärden och sysselsättningen i landskapet.

Under uppgörandet av skogsprogrammet blev det tydligt att information och samarbete är ledord som vi både vill och behöver jobba kring i Österbotten. Regionala särdrag som upprepade gånger och ur olika synvinklar lyftes under uppgörandeprocessen är tvåspråkigheten, torvmarksskogarna, den nationellt sett mycket stora älgstammen samt risken för stormskador och insektskador i våra kustskogar. Även det faktum att Österbotten utgör landhöjningsområde med omständigheter som till exempel flackt landskap, sulfatjordar och specifika ansvarsarter och -naturtyper är något som påverkar vardagen i skogssektorn på olika sätt och i stor utsträckning.

De regionala skogsprogrammen utgår ifrån den nationella skogsstrategin

Den nationella skogsstrategin, som sträcker sig till 2035, innehåller de centrala riktlinjerna för Finlands skogspolitik och beskriver en utvecklingsvilja och de viktigaste målen för skogssektorn. Det är en näringsstrategi som beaktar såväl människornas, miljöns som ekonomins behov.

Den nationella skogsstrategin beaktar en övergripande hållbar utveckling samt skogarnas betydelse för stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till den.

Visionen för den nationella skogsstrategin är "välmående skog och växande välfärd". Detta uppnås genom att

• Finland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för en ansvarsfull skogsbransch som förnyar sig
• Skogarna används på ett aktivt, hållbart och mångsidigt sätt
• Skogarnas livskraft, mångfald och anpassningsförmåga stärks
• Kompetensen och den kunskapsbaserade ledningen stärks inom skogsbranschen

Den nationella skogsstrategin har en direkt koppling till de regionala skogsprogrammen i och med att de delar samma strategiska mål. De regionala skogsprogrammen stöder på så vis genomförandet av den nationella skogsstrategin 2035 på landskapsnivå. Detta genom åtgärder i enlighet med landskapets egna behov och mål.

Skogscentralens experter producerade med hjälp av en PESTEL-analys en riksomfattande lägesbild samt landskapsvisa lägesbilder av skogsbranschen till stöd för de regionala skogsråden och skogsprogrammens beredningsgrupper. En sammanfattning av den riksomfattande lägesbilden finns i bilaga 1.

Lägesbild av Österbotten

Österbotten består av 14 kommuner som tillsammans bildar en ungefär 230 kilometer lång kustremsa. Det flacka området präglas av fortgående landhöjning. Närheten till havet samt landhöjningen har skapat en unikt mosaikartad natur och kulturmiljö.

Österbotten ligger nästan helt och hållet inom den sydboreala vegetationszonen, men också delvis i den mellanboreala. I landskapet finns enligt Naturresursinstitutet och den senaste riksskogstaxeringen (VMI13, insamlingsår 2019–2023) totalt 553 000 hektar skogsbruksmark, vilken omfattar så väl produktionsduglig skogsmark som tvinmark, impediment och skyddsområden. Ungefär 38 procent av skogsbruksmarken utgörs av torvmarker, varav två tredjedelar är dikade. Enligt Naturresursinstitutet (insamlingsår 2020–2024) utgör lagstadgade skyddsområden 4,4 procent av skogsbruksmarksarealen.

För att uppnå de i den nationella skogsstrategin 2035 uppställda strategiska målen har regionala målsättningar och totalt tolv åtgärder definierats i Österbottens skogsprogram.

Den nationella skogsstrategin 2035 strävar mot en aktiv och mångsidigare skogsvård som ökar skogens tillväxt och stöder stävjandet av klimatförändringen. Den lyfter skogsanvändning som grundar sig på aktiva och faktabaserade skogsägarbeslut.

Regional målsättning: Växande och anpassningsbar skog genom mångsidiga och aktiva skogsägarbeslut.

Med utgångspunkt i skogsvårdsrekommendationerna och certifieringskriterierna arbetar vi för att säkra ekonomiskogarnas välmående och tillväxt och samtidigt stärka kolsänkan. Detta når vi genom att genomföra skogsförnyelse utan dröjsmål och med förädlade plantor och frön, samt genom att sköta plant- och ungskogsvården i rätt tid och med sikte på variation. Vi ökar också tillväxten genom ansvarsfull skogsgödsling. Kring temat skogsskador behöver vi uppmärksamma speciellt stormar, älgar och insekter.

Torvmarksskogarna i Österbotten kommer småningom att nå förnyelsefasen och därför behöver vi i ännu större utsträckning fokusera på hållbart skogsbruk på dessa områden. Torvmarksskogarna kräver specialhänsyn i frågor som berör vattenhushållningen och på de bördiga torvmarkerna hittar vi också de bästa förutsättningarna till att idka kontinuerlig beståndsvård. Hållbar användning av torvmarksskogar kräver i allt högre grad sammanjämkande av målsättningar.

Skogen, skogsbruket och skogsägarna bör synas mera i allmän media och på sociala medier. En positiv, faktabaserad och tvåspråkig skogsdiskussion som engagerar så väl skogsägare som allmänheten gynnar ett aktivt skogsbruk. Skogsägarna är i nyckelroll, eftersom de tar beslut kring sin skogsegendom. Informations- och kunskapsdelning till skogsägare, på deras eget modersmål, stöder beslutsfattandet och genererar aktiva, hållbara och mångsidiga åtgärdsbeslut.

Skogssektorns verksamhet kompletteras med samverkan i form av nedan nämnda åtgärder.

Åtgärd 1A: Vi startar kampanjer eller projekt med tema växande och anpassningsbara skogar

Huvudfokus läggs på skogsförnyelse, plant- och ungskogsvård, blandskog eller skogsskador (i första hand storm-, älg- och insektskador).

Vi kopplar till perspektiv som kolbindning, klimatanpassning, mångfald, viltanpassning och ekonomisk lönsamhet.

• Ansvar: Yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Gjort/ogjort. Vid uppstart av kampanj eller projekt fastställs lämpliga mätare för verkställigheten.

Åtgärd 1B: Vi sätter torvmarksskogarna i fokus

Kampanj eller utvecklingsprojekt kring ett eller flera teman som anknyter till torvmarksskog. Teman som under skogsprogrammets beredningsprocess angetts som intressanta är vattenhushållning, förnyelse av skog (omfattar kontinuerlig beståndsvård), askgödsling och virkesdrivning i ett förändrat klimat.

Österbotten fördjupar också samarbetet med Turvemaiden kestävän käytön osaamisklusteri i Södra- och Mellersta Österbotten.

• Ansvar: Yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Gjort/ogjort. Vid uppstart av kampanj eller projekt fastställs lämpliga mätare för verkställigheten.

Åtgärd 1C: Vi ordnar årligen återkommande skogsutfärder för media

Vi skapar ett koncept för en årligen återkommande skogsutfärd för media. Detta ger möjlighet till att kommunicera ut det arbete som görs inom skogsbruket. Utfärderna kopplar till aktuella teman och visar på olika perspektiv, lösningar och innovationer.

• Ansvar: Utfärderna koordineras av Skogscentralen men verkställs i samarbete.
• Uppföljning: Antal verkställigheter och antal media representerade på plats.

Åtgärd 1D: Vi eftersträvar kunskapsdelning gentemot skogsägare och skogsproffs genom projekt

Externt finansierade projekt som uppstartas, oberoende tema, bör omfatta kunskapsdelning gentemot skogsägare. Även skogsproffsens kunskaper bör upprätthållas och byggas på, eftersom såväl verksamhetsmiljön som rådgivnings- och planeringsarbetet hela tiden blir mer komplext.

• Ansvar: Alla projektaktörer.
• Uppföljning: Antal externt finansierade arbetspaket med målgrupp skogsägare respektive skogsproffs. 

Den nationella skogsstrategin 2035 syftar till att den biologiska mångfalden i ekonomiskogarna återhämtar sig. Samtidigt ska skogarnas klimathållbarhet stärkas och skade- samt miljörisker hanteras.

Regional målsättning: Samverkan för tryggande av naturvärden och välmående vatten

Vi arbetar för att skydda, vårda och återställa skogliga livsmiljöer med höga naturvärden som en del av god skogsvård och med frivillighet som utgångspunkt. Vi tar samtidigt hänsyn till skogsbrukets effekter på vattendragen och havet.

Gällande naturvårds- och vattenvårdsarbetet i ekonomiskogarna tar vi avstamp i certifieringskriterierna, skogsvårdsrekommendationerna, vattenvårdens åtgärdsprogram samt METSO- och Helmi-programmen. Det nya LUMO-programmet kommer, då det färdigställts, att påverka naturvårdsarbetet i landskapet.

Det är eftersträvansvärt att mängden död ved och andelen lövinslag och blandbestånd i landskapets ekonomiskogar fortsätter öka. Framför allt gynnar det den biologiska mångfalden samt anpassningen till ett förändrat klimat och hantering av ökade skaderisker.

Skogssektorns verksamhet kompletteras med samverkan i form av nedan nämnda åtgärder.

Åtgärd 2A: Vi eftersträvar att mängden död ved och andelen blandskogar fortsätter öka på landskapsnivå

Vi kvarlämnar död ved och gynnar lövinslag samt blandbestånd i samband med alla skogsbruksåtgärder för en fortsatt positiv utveckling gällande dessa strukturdrag. Arbetet utförs med beaktande av Lag om bekämpning av skogsskador.
Åtgärden kan även omfatta ett informationsprojekt eller en kampanj.

• Ansvar: Yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Mängden död ved på skogsmark (utgångsläge VMI 13: totalt 4,2 m3 död ved/ha). Trädslagsfördelning och trädslagsblandning på skogsmark (utgångsläge VMI13: andelen blandskogar 18 %). Vid uppstart av kampanj eller projekt fastställs lämpliga mätare för verkställigheten.

Åtgärd 2B: Vi samarbetar regionalt kring naturdata

Beslutfattande och utarbetande av anvisningar kring användning av naturdata sker på nationell nivå. Det är ändå viktigt att regionalt upprätthålla en lägesbild i frågan, identifiera eventuella problemområden och främja lösningar.

Syftet med denna åtgärd är att på regional nivå öka dialogen mellan den offentliga förvaltningen och yrkesverksamma inom skogssektorn. Vi vill stöda kunskapen om förfaranden samt öka nyttjandegraden av tillgängliga naturdata. Ärenden kan vid behov också lyftas från regional till nationell nivå för diskussion eller utredning. Exempel på naturdata är information om hotade arter och vattendrag som är känsliga för åtgärder inom skogsbruket.

• Ansvar: Tillstånds- och tillsynsverket, Livskraftscentralen i Södra Österbotten och yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Antal möten, träffar, utbildningar eller workshops.

Åtgärd 2C: Vi skyddar och återställer livsmiljöer med höga naturvärden

Vi stöder förverkligandet av så väl METSO- och Helmi-programmen som områdets kommande LUMO-program genom att arbeta med frivilliga skyddsavtal och verkställande av naturvårdande åtgärder.

En gemensam ansträngning i form av ett projekt behövs, i vilket vi lyfter möjligheter och behov. Utbildning och nätverkande för hela kedjan behövs för att få flera som planerar och verkställer naturvårdsprojekt.

• Ansvar: Yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: METSO-, Helmi- och LUMO-programmens uppföljning. Vid uppstart av projekt fastställs lämpliga mätare för verkställigheten.

Åtgärd 2D: Vi jobbar för förebyggande vattenvård

Vi stöder förverkligandet av vattenvårdens åtgärdsprogram genom att vidta åtgärder som minskar risken för att skogsbruket påverkar vattenkvaliteten negativt genom tillförsel av humus och näringsämnen.

Med denna åtgärd vill vi lyfta speciellt det förebyggande vattenvårdsarbetet. Huvudfokus ligger på vattenhushållning, skyddszoner, planering på tillrinningsområdesnivå samt kontinuerlig beståndsvård på bördiga torvmarker. Samarbete mellan primärnäringarna förordas och en gemensam ansträngning i form av ett projekt kan behövas. Utbildning och nätverkande för hela kedjan behövs för att få flera som planerar och verkställer vattenvårdsprojekt.

• Ansvar: Yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Uppföljningen av vattenvårdens åtgärdsprogram. Vid uppstart av projekt fastställs lämpliga mätare för verkställigheten.

Den nationella skogsstrategin 2035 syftar till att trygga tillgången till råvaror och tjänster. Den skogsbaserade affärsverksamheten och kompetensen inom skogsbranschen ska bli mångsidigare. Ytterligare vill man att förståelsen för skogsanvändningen, skogsmiljön och skogskulturen ökar i samhället och särskilt bland de unga.

Regional målsättning: Skogsnäringens verksamhet tryggas och utvecklas

Skogsbranschen förändras hela tiden. Detta skapar nya inkomstmöjligheter för skogsägarna och nya affärsmöjligheter för serviceproducenterna, samtidigt som det ställer krav på ökad kompetens.

Kunniga skogsproffs genom hela kedjan är en grundförutsättning för en hållbar och konkurrenskraftig skogsnäring. De österbottniska skogsproffsen som arbetar med kundservice kommunicerar med skogsägarna på både svenska och finska.

Det är viktigt att ekonomiskogsbruket och ett fungerande vägnätverk beaktas i samband med regionutveckling och markanvändningsplanering. Detta för att säkerställa skogarnas tillväxt, en stärkt kolsänka samt försörjningstryggheten vad gäller virke, massaved och energived.

Barnen och ungdomarna är framtidens skogsägare, arbetskraft och beslutsfattare. Vi behöver göra framtida generationer intresserade av skog och skogsbruk samt informera om de mångsidiga arbetsmöjligheterna inom skogsbranschen.

Utvecklingen av skogsbranschen i Österbotten gynnas av nya partnerskap och synergier. Skogssektorns verksamhet kompletteras med samverkan i form av nedan nämnda åtgärder.

Åtgärd 3A: Vi ordnar årligen återkommande skogsforum för yrkesverksamma

Vi skapar ett koncept för ett årligen återkommande skogsforum för österbottniska yrkesverksamma inom skogssektorn. Innehållet kopplas till aktuella teman och lyfter olika perspektiv, lösningar, framtidsteman och innovationer.

• Ansvar: Österbottens skogsråd står som arrangör, konceptbygge och verkställande sker i samarbete. Koordinering via Skogscentralen.
• Uppföljning: Antal verkställigheter och antal deltagare.

Åtgärd 3B: Vi bygger ett regionalt nätverk för skolsamarbete

Vi behöver väcka ett naturintresse hos barn och branschintresse hos unga. I syfte att genom samverkan skapa nya och flera möjligheter till aktivitet bygger vi ett regionalt nätverk för aktörer som jobbar gentemot barn och unga kring temat skog.

Via nätverket skapar vi en grund för verksamhet genom skogsambassadörer. Dessa kunde nå unga digitalt och ordna skogsdagar för lågstadieskolor och lärarstuderanden vid Åbo Akademi, samt dela branschinformation till högstadier, gymnasier och studiehandledare.

• Ansvar: 4H, utbildningsorganisationer och yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Antal nätverksträffar och antal skolsamarbeten verkställda till följd av dem.

Åtgärd 3C: Vi jobbar för att trygga skogsutbildning på svenska

Österbotten är beroende av utbildade skogsproffs som kan betjäna skogsägare på såväl svenska som finska. Därför behöver vi vara aktiva och jobba för att skogsutbildning på svenska i Finland tryggas. Vi stöder utbildningarna genom att erbjuda inkörsportar till branschen i form av platser för praktik, slutarbeten och pro gradu-avhandlingar.

• Ansvar: Yrkesverksamma i skogssektorn.
• Uppföljning: Antal praktikanter, slutarbeten och pro gradu avhandlingar.

Åtgärd 3D: Vi stärker samverkan mellan projektaktörerna i landskapet

Vi skapar möjligheter för projektaktörer att träffas, bygga nätverk och samarbeta. Detta i syfte att starta upp fler projekt som gynnar regionen genom att utveckla och sprida kunskap om skog och skogsbruk.

Det är viktigt att skogssektorn samarbetar med andra sektorer, till exempel jordbruk, energi, turism och utbildning. Genom samarbete och nya partnerskap uppstår nya idéer och möjligheter.

• Ansvar: Projektfinansiärer, yrkesverksamma i skogssektorn, utbildningsorganisationer, den offentliga förvaltningen samt frivilliga och ideella organisationer
• Uppföljning: Antal projektaktörsträffar och antal uppstartade projekt till följd av dessa träffar.  

Landskapets skogsrådet främjar genomförandet av skogsprogrammet och följer såväl måluppfyllelsen samt förändringar i verksamhetsmiljön. En halvtidsöversyn av programmet och en eventuell uppdatering av åtgärderna görs år 2028.

Skogsråden ger årligen ett utlåtande till Skogscentralens direktion över behovet av statliga stöd för olika åtgärder. Utlåtandet ska baseras på målen i skogsprogrammet. Målen enligt skogsbrukets incitamentssystem uppdateras årligen. Målen för år 2025 finns i bilaga 2.

Utöver de mätare som valts för åtgärderna används även annan tillgänglig information i uppföljningen så som Skogscentralens öppna skogs- och naturdata, Skogscentralens sammanställning av skogarnas utveckling i landskapen och information om användningen av naturvårdsmedel. Utgående ifrån olika dataunderlag kan Skogscentralens experter också producera annat stöd för uppföljning av den allmänna utvecklingen. Exempel på dylika analyser är beräkningen av avverkningspotentialen presenterad i bilaga 3 och skogsvårdsförslagen i bilaga 4.

I konsekvensbedömningen granskades skogsprogrammets ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella konsekvenser samt de osäkerhetsfaktorer som påverkar hur målsättningarna uppnås. Bedömningen var en förhandsbedömning av hurdana betydande konsekvenser åtgärderna i skogsprogrammet har om de genomförs. Som jämförelsegrund för bedömningen användes ett scenario där inga åtgärder vidtas eller där nuvarande tillstånd bibehålls.

För bedömningen sammanställdes en konsekvensbedömningsgrupp på nio personer. Sammansättningen fastställdes av det regionala skogsrådet. Gruppen sammanträdde för ett möte i slutet av augusti 2025. Var och en av deltagarna fick i förväg ta del av det aktuella utkastet och via elektronisk förfrågan göra en egen konsekvensbedömning. Under mötet gjordes gemensamma avvägningar. Slutresultatet presenteras nedan i text och i tabellform i bilaga 5.

För var och en av den 12 åtgärderna bedömdes ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella konsekvenser. Påverkans grad fastställdes till starkt positiv (++), positiv (+), ingen påverkan (0), negativ (-), starkt negativ (--) eller ingen information/ej bedömbart (?).

Skogsrådet behandlade och beaktade den genomförda konsekvensbedömningen då programutkastet färdigställdes inför utlåtanderundan.

Konsekvensbedömningens resultat

Konsekvensbedömningsgruppens bedömning är att helhetseffekten av genomförandet av skogsprogrammet är positiv ur så väl ekonomisk, ekologisk, social som kulturell synvinkel.

Gruppens medlemmar var under diskussionen överens om att bedömningen av de enskilda åtgärdernas effekter i vissa fall är riktigt svår, då infallsvinklarna ofta är flera till antalet. Även tidsaspekten spelar roll, då de kortsiktiga effekterna kan tänkas vara andra än de långsiktiga.

Praktiska aspekter, så som val av teman för mediautfärderna och skogsproffsens skogsforum, kommer också att ha betydelse för hurudana effekterna i slutändan blir. Man underströk också att effekterna av åtgärderna som omfattar olika former av utbildning och information är beroende av hur människor tar emot och använder sig av det man förmedlat. Bedömningarna bygger därmed ibland på antaganden.

I bedömningen av skogsprogrammets ekonomiska konsekvenser omfattade diskussionen många olika infallsvinklar. Gruppen ansåg att konsekvenserna kan definieras olika beroende på om man gör bedömningen på kort eller lång sikt. På de allra flesta punkterna bedömdes skogsprogrammets innehåll ändå ha positiva ekonomiska effekter.

Mediautfärderna samt skydd och återställande av livsmiljöer ansågs inte ha några direkta ekonomiska effekter. Att mängden död ved och andel blandskogar fortsätter öka på landskapsnivå kan ha negativ ekonomisk effekt, i alla fall på kort sikt.

Vid bedömningen av de ekologiska konsekvenserna förutspådde gruppen starkt positiva effekter av åtgärden som kopplar till skydd och återställande av livsmiljöer samt åtgärden som syftar till att mängden död ved och andel blandskogar fortsätter öka på landskapsnivå. För resterande åtgärder bedömde man positiva konsekvenser.

Skogsprogrammets sociala konsekvenser bedömdes som genomgående positiva. Bildandet av ett nätverk för skolsamarbete var man överens om ger starkt positiva sociala effekter.

De kulturella konsekvenserna de tilltänka åtgärderna bedömde man som positiva i nästan alla fall. Skolsamarbetsnätverket förväntas ha kulturellt sett mycket positiv effekt, medan ingen dylik effekt tillskrevs naturdatanätverket.