Vanliga frågor om metka-stödet

För vård av plantbestånd och ungskog behövs ingen på förhand godkänd verkställighetsplan, utan ansökan lämnas in till Skogscentralen efter att arbetet har utförts.

För beviljande av stöd för vitaliseringsgödsling, vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog, byggande av skogsväg, vård av skogsnaturen och hyggesbränning förutsätts en verkställighetsplan som godkänts av Skogscentralen innan arbetena inleds.

Om du inom en ansökan av miljöstöd planerar vård, iståndsättning eller återställning av en livsmiljö, behöver ansökan innehålla en vård- och användningsplan. Planen måste vara godkänd innan arbetet inleds.

Metka-stöden utgör beskattningsbar inkomst. Metka-stöd omfattar ingen mervärdesskatt.

Ta kontakt med Skogscentralens registratorskontor om du upptäcker fel eller brister i ansökan efter att du skickat den. Berätta all information som hjälper oss att hitta din ansökan. Berätta även noga vilka fel eller brister det gäller. Du kan lägga till en karta som bilaga vid behov.

Det går att göra så att bara en del av delägarna står bakom åtgärden för vilken de söker stöd. Då beviljas stödet till dem. För att det ska vara möjligt måste de delägare som söker stöd äga minst 60 procent av fastigheten, och de delägare som sköter fastigheten ska finnas bland dem. Också en delägare som äger minst 60 procent kan ansöka om stöd ensam.

Det förutsätter också att delägarna som genomför projektet inte kräver att de som inte deltar i projektet ska delta i kostnaderna. I stödansökan ska det också framgå på vilket sätt de andra delägarna har informerats.

Om fastigheten ägs av ett par måste båda vara med som sökande och bådas uppgifter fylls i på ansökan. Med par avses i det här fallet gifta makar och registrerade parförhållanden. Även sambor räknas, ifall de har gemensamma barn. Paret ska äga fastigheten tillsammans. Fastigheten får inte ha några andra delägare förutom dem. När den andra av paret fyller i ansökan måste denne ha rätt att företräda den andra.

Stöd kan bara beviljas där skogslagen (1093/1996) tillämpas. Skogslagen tillämpas på skötseln och användning av skog inom områden som utgör skogsbruksmark. Skogslagen tillämpas inte på områden som omfattas av en generalplan med rättsverkningar eller på detaljplaneområden, med undantag för områden som har anvisats för jord- och skogsbruk eller rekreation. Skogslagen tillämpas inte heller på områden som omfattas av landskapsplan och området i landskapsplanen anges för skydd. Landskapsplan gäller dock inte på områden som omfattas av en generalplan med rättsverkningar eller på detaljplaneområden.

Stöd kan beviljas för slyröjning i plantbestånd, gallring av plantbestånd och ungskog, gallring och avlägsnande av låg skärm. Dessutom kan stöd beviljas för hopsamling av klenträd i samband med dessa arbeten. Träd och plantor som hämmar tillväxten för det trädbestånd som odlas ska avlägsnas. Onödigt avlägsnande av lövträd bör undvikas. 

Ifall de odlade träden inte hotas av någon uppenbar konkurrens, finns heller inget röjningsbehov. Stödet beviljas inte för att ”snygga upp” i skogen. Stödet beviljas inte heller för förhandröjningar, eftersom ingreppet endast frigör utrymme för kommande gallringar.

Klenträd syftar på träd med smal stam. Klenträd är exempelvis massaved, slanträd eller insamlade mindre helträd. Småstock och sparre räknas inte till klenträd, och inte heller enskilda grenar och toppar. Stående och liggande död ved får inte plockas ut skogen. I detta sammanhang syftar död ved på grovt rundvirke som kan tänkas påverka mångfalden och ha betydelse som kollager. Sådan död ved kan till exempel uppstå då naturvårdsträd, som sparats vid tidigare avverkning, dör av en storm- eller annan naturskada.

Erhållet kemera-stöd för skogsförnyelse förhindrar inte beviljande av metka-stöd för vård av plantbestånd och ungskog.  Det här föreskrivs i 58 § i metka-lagen. Med andra ord finns det ingen tidsgräns för när du kan få stöd.

Metka-stöd kan beviljas när fem år har förflutit från slutbetalningen av det förra stödet, även om vård- och underhållsskyldigheten fortfarande gäller. En ny femårig vård- och underhållskyldighet börjar gälla då metka-stödet beviljas, och den förra skyldigheten upphör. 

Om du inte ansöker om metka-stöd för vård av plantbestånd och ungskog gäller din vård- och underhållningsskyldighet enligt det förra stödet i 7 år (om det beviljades för tidig vård av plantbestånd) eller 10 år (om det beviljades för vård av ungskog).

Beskogningsskyldighet förhindrar beviljandet av stöd för vård av plantbestånd och ungskog. Stödtagaren binds av beskogningsskyldigheten i 10 år efter Skogscentralens beslut om beviljande av beskogningsstöd. Skyldigheten börjar gälla när anmälan om verkställande av anläggningsåtgärder för beskogning lämnas till Skogscentralen. Detta föreskrivs i 6 § i lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (71/2023) och i 8 § och 9 § i lagen om temporärt stöd för beskogning (1114/2020).

Nej, stöd kan inte beviljas som samprojekt. Med samprojekt avses ett projekt där arbetet utförs på flera fastigheter med olika markägare. Varje ägare ska ansöka om stöd för sin egen fastighet.

Plantskogsskötsel omfattar gräsbekämpning, slyröjning, gallring av plantbestånd och ungskog, gallring och avlägsnande av lågskärm samt hjälpplantering. Metka-stöd kan endast beviljas för slyröjning i plastbestånd, gallring av plantbestånd och ungskog samt gallring och avlägsnande av lågskärm. Metka-stöd kan inte beviljas för gräsbekämpning.

Plantbeståndet ska efter utfört arbete vara i medeltal minst 0,7 meter och högst 12 meter högt, när huvudträdslaget är ett barrträd, och högst 15 meter högt, när huvudträdslaget är lövträd. Det ställs inga krav på beståndets medelhöjd före arbetet. Huvudbeståndet, det vill säga de träd och plantor som frigjorts i ingreppet och kommer att odlas till grövre dimensioner, bestämmer beståndets medelhöjd.

Beståndets medelhöjd ska anges för huvudbeståndet, dvs. för plantbeståndet eller ungskogen som har vårdats i ingreppen. Övriga träd och plantor, som inte ingår i huvudbeståndet, skall inte beaktas vid uträkning av beståndets medelhöjd. Skötselobjekten kan vara enskiktade, tvåskiktade eller skötta enligt kontinuerlig beståndsvård. I ett tvåskiktat bestånd anges endast en medelhöjden för båda skikten. I ett kontinuerligt vårdat objekt anges medelhöjden uträknat från alla träd och plantor.

Vid avlägsnande eller gallring av lågskärm får medelhöjden inte överstiga den högsta tillåtna medelhöjden (12 m i barrträdsdominerade bestånd, 15 m i lövträdsdominerade).

Medelhöjden mäts inte separat för barr- och lövträd. Beståndets medelhöjd beräknas utgående från höjden på huvudbeståndets träd/plantor. När Skogscentralen gör en fältgranskning beräknas medelhöjden från de utplacerade provytornas mittpunkt. De tre närmaste träden/plantorna utgör provytans medelhöjd.

Figuren är antingen barrträds- eller lövträdsdominerad. Beståndets högsta tillåtna medelhöjd är antingen 12 eller 15 meter; löv- och barrträd särskiljs alltså inte i beräkningen. Beståndets medelhöjd ska anges figurvis i ansökan. Bestämmelser om detta finns i 15 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om incitamentsystemet för skogsbruket (1021/2023).

Du får själv utföra mätningen och upprätta mätningshandlingen. I anmälan om verkställande ska du ange områdets areal för varje figur där minst 25 eller 35 m3/ha fast mått klenträd har samlats ihop. Uppgifterna ska basera sig på en mätningshandling enligt lag om mätning av virke (414/2013) eller någon annan handling där motsvarande uppgifter framkommer. Enligt 22 § i mätningslagen ska det upprättas en mätningshandling där följande anges:

• mätningsparterna
• mätningsparternas adresser
• datum då handlingen är upprättad
• uppgifter som specificerar mätobjektet
• mätmetoden och mätaren
• måttenheten för volym, vikt eller enhetskvantitet
• mätresultatet i måttenheten för volym, vikt eller enhetskvantitet
• vid fabriksmätning ska dessutom mätplatsen anges
• vem som ska betala kostnaderna för mätningen

Om klenträd samlas ihop i samband med vård av plantbestånd och ungskog kan förhöjt stöd beviljas. Då får man dock inte samla ihop stående eller liggande död ved. Klenträd är träd med smal stam. I detta sammanhang syftar död ved i stället på grova stammar, som kan tänkas påverka mångfalden och ha betydelse som kollager. Sådan död ved kan till exempel uppstå då träd som sparats vid tidigare avverkning dör av en storm- eller annan naturskada. Något som också ska beaktas är lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013), s.k. skogsskadelagen. Den kan ställa krav på att avlägsna skadade träd och skogsskadan är förhållandevis färsk. Skogsskadelagens krav gäller endast barrträd.

Lågskärm definieras inte i bestämmelserna. I brist på en rättslig definition är det befogat att använda begreppet så som det vanligtvis används i skogsbruket. Skogsvårdsrekommendationerna skiljer på lågskärm, skärmträd och fröträd. Lågskärmen ska skydda granplantor mot nattfrost.

Enligt rekommendationerna ska det helst skilja minst 2–3 meter i höjd mellan granplantorna och lågskärmen, som sedan avlägsnas eller glesas ut kraftigt när plantorna växt över gränsen för nattfrost. Plantbeståndets höjd är då 3–4 meter. Avlägsnande eller gallring av lågskärm syftar alltså inte på all slags avverkning av överståndare. Ett objekt med lågskärm är tvåskiktat. 

Enligt skogsvårdsrekommendationerna är lågskärmen vanligtvis minst dubbelt så hög som plantbeståndet. Avlägsnande och gallring av lågskärm är stödbara åtgärder då båda skikten har behandlats. Deras sammanlagda stamantal får inte överskrida 2 500 stammar per hektar efter vårdarbetet. Efter gallringen får lågskärmen inte heller överskrida höjdgränsen, som är 12 m i barrträds- och 15 m i lövträdsdominerade bestånd.

De arbeten som det beviljas stöd för ska vara ändamålsenliga både ekonomiskt och med tanke på bevarandet av skogarnas biologiska mångfald. Vårdarbetet ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen. Vid vårdarbetet ska träd som hämmar det huvudbeståndets tillväxt avlägsnas. Utfört arbete granskas i de skikt där arbetet utfört. Av detta skäl stöds till exempel inte onödigt uppsnyggande av plantbeståndet eller förhandsröjningar. 

Ifall det är uppenbart att vårdarbetet inte har varit ändamålsenligt, d.v.s. arbetet gjorts i annat än huvudbeståndet eller inte avlägsnat de träden som hämmar beståndets tillväxt, kan Skogscentralen välja att göra en terränggranskning av objektet. Uttaget av träd mäts då vid behov. Uttaget ska vara minst 25 % av det kvarvarande beståndet. Skogscentralen kontrollerar då att de avlägsnade träden verkligen hämmat huvudbeståndets tillväxt. Vi mätningen räknas exempelvis inte mindre träd som tagits bort från ett klart lägre skikt. Antalet röjda träd och plantor mäts endast vid gallring av plantbestånd och ungskog. Det exakta uttaget mätas inte då det utförda arbetet är slyröjning i plantbestånd. Denna mätmetod används inte heller för att beräkna uttaget av lågskärm. 

Efter vårdarbete i ett utvecklingsdugligt bestånd ska medeltätheten vara minst 1 200 stammar per hektar när beståndets medelhöjd är över 3 meter men under 8 meter. Medeltätheten ska vara minst 800 stammar per hektar i ett barrträdsdominerat bestånd när medelhöjden är 8–12 meter och minst 700 stammar per hektar i ett lövträdsdominerat bestånd när medelhöjden är 8–15 meter.

Godtagbara minimikvantiteter då medelhöjden efter utfört arbete är högst 3 meter, kan anses vara minst 1 800 stammar per hektar i ett talldominerat objekt, 1 600 stammar per hektar i ett grandominerat objekt och 1 400 stammar per hektar i ett björkdominerat objekt.

Vårdarbetet ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen arbetet vara ekonomiskt ändamålsenligt. God praxis kan vara Tapio Ab:s skogsvårdsrekommendationer. Enligt rekommendationerna ska överståndare avlägsnas genast när plantuppsättningen är tillräcklig på förnyelseytan. Tidig vård av plantbeståndet innan överståndarna avvecklas är således varken ekonomiskt ändamålsenligt eller förenligt med god yrkespraxis. Alla överståndare behöver dock inte avlägsnas innan stöd kan beviljas. Högst 20 levande fröträd per hektar kan lämnas kvar i plantbeståndet. På samma förnyelseyta kan därtill finnas enskilda naturvårdsträd och/eller mindre sparträdsgrupper. 

Möjlighet att åtgärda ett arbete kan ges, men inte alltid. Skogscentralen ska ge stödmottagaren möjlighet att korrigera de brister som konstaterats vid en fältgranskning, om bristerna är små och kan utföras utan oskäligt besvär. Detta föreskrivs i 44 § i lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (71/2023). 

Bestämmelser om trädslag som ska användas vid skogsförnyelse finns i skogslagen, där 8 a § anger följande: ”Med plantor eller frön av glasbjörk får ett plantbestånd anläggas bara på torvmark, momarkers försumpade delar och tät ler- eller mjäladominerad jord. På andra växtplatser får glasbjörk användas som kompletterande trädslag beroende på dess växtplats och områdets geografiska läge.” Därmed får glasbjörk i praktiken inte vara huvudträdslag på mineraljordar.

Träden och plantorna i huvudbeståndet ska ha livskraftiga kronor och träden får inte ha skador som hämmar tillväxten. Tillväxthämmande skador är till exempel en barkskada ända in i veden eller hos tall att alla skott på det översta grenvarvet är skadade. Små grenskador eller en bruten stam vid toppskottet innebär ännu inte att skadan hämmar tillväxten. 

I detta sammanhang syftar en tillväxthämmande skada inte på växtplatsens näringsobalans, såsom borbrist. Däremot kan man behöva analysera om det är ändamålsenligt att bevilja stöd för ett vårdobjekt där det finns borbrist. Gödsling är således en klart positiv sak i dessa fall, och skötselarbetet i plantbeståndet ska göras innan vitaliseringsgödslingen.

Träd som hämmar tillväxten för det huvudbeståndet ska avlägsnas vid skötselarbetet. Vid ingreppet ska avlägsnande av lövträd undvikas i sådana situationer där lövträdsbeståndet inte försvårar odlingen av huvudbeståndet och där lövträdsbeståndet lämpar sig att odlas tillsammans med det huvudsakliga trädslaget. Alla lövträd behöver alltså inte avlägsnas och det är till och med något man ska undvika. Detta nämns i 7 § i statsrådets förordning om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (1021/2023). Frö- och stubbskott av lövträd hindrar plantbeståndets vidareutveckling anses hämma anläggandet av barrträdsdominerande plantbestånd. Detta föreskrivs i 9 § i statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog (1308/2013). Vårdarbetet ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen, som bl.a. Tapios skogsvårdsrekommendationer. När behovet av slyröjning i plantbeståndet bedöms ska man enligt rekommendationen beakta de konkurrerande lövträdens snabbare initiala utveckling jämfört med barrträden. Om barr- och lövträden är lika höga i början av vegetationsperioden kommer lövträden att vara klart före i tillväxten i dess slut.

I regeringens proposition med förslag till metka-lag motiveras det så här: I vården av plantbestånd väljs trädindivider som odlas till timmer och dessutom fälls träd som stör deras tillväxt och konkurrerar med dem om ljus och näringsämnen. I vården avlägsnas lövträdbestånd som uppkommit naturligt och stör den tidiga utvecklingen och tillväxten under tillväxtperioden. Röjandet av det naturliga lövträdbeståndet kan kortsiktigt ha en negativ inverkan för den biologiska mångfalden i beståndet, speciellt om alla lövträd röjs ned i samband med vård av plantbestånd och ungskog. Det finns också en möjlighet att lämna kvar oröjda områden i högst tio procent av området, utan att stödbeloppet minskar.

Om huvudbeståndet är i medeltal högst tre meter, får det efter vården inte finnas kvar förväxande lövträdsbestånd som hämmar tillväxten för eller orsakar toppskador på det barrträdsbestånd eller lövträdsbestånd som odlas. Detta föreskrivs i 7 § i statsrådets förordning om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (1021/2023). Enligt skogsvårdsrekommendationerna hämmar förväxande lövträd främst barrträdsdominerade objekt, men kan ändå vara ett problem i både barrträds- och lövträdsdominerade objekt.

Du kan påbörja arbetet redan innan femårsgränsen passerats. Men observera att stöd för vård av plantbestånd och ungskog ska sökas senast två månader efter att arbetet slutförts och senast ett halvt år efter att det inleddes. Stöd kan också bara beviljas för arbete som inletts 1.1.2024 eller senare.

Metka-stöd kan beviljas när det gått fem år sedan det föregående stödet betalades.

Vårdarbetet kan pågå i högst sex månader, eftersom stödet ska sökas senast inom sex månader från att vårdarbetet inleddes. Dessutom får det ha gått högst två månader sedan vårdarbetet avslutades. Om skötselarbetet till exempel inleddes den 1 januari och avslutades den 31 maj, ska ansökan lämnas in till skogscentralen senast den 30 juni.

Stöd för vård av plantbestånd och ungskog beviljas som s.k. de minimis (stöd av mindre betydelse). Alla de minimis-stöd som sökanden beviljats under de tre senaste åren ska anges i stödansökan. Samma stödtagare får beviljas högst 300 000 euro i de minimis-stöd under en treårsperiod. Om maximibeloppet överskrids ska ansökan avslås.

De minimis-stöd beviljas av flera olika myndigheter, bl.a. kommuner, landskapsförbund, ministerier, Finnvera Abp, NTM-centraler och Business Finland. Startpengen för nyföretagare och flera av Business Finlands innovationsstöd till företag är exempel på de minimis-stöd. Skogsbrukets två de minimis-stöd är beskogningsstöd för impediment och skogsgåvoavdrag. Åren 2008–2010 fanns det också en temporär skattelättnad för inkomst av virkesförsäljning och den beviljades som de minimis-stöd. Kemera-stöd är inte de minimis-stöd.

Stöd kan beviljas för askgödsling på torvmarker samt gödsling på objekt där det finns borbrist (både mineral- och torvmarker).

Stöd för vitaliseringsgödsling kan beviljas ett objekt

• som är till areal minst två hektar (enskilda figurer får vara mindre)
• där behövliga skogsvårdsåtgärder har vidtagits
• där det inte finns betydande avverkningsbehov
• där vattenhushållningen anses vara tillräckligt god
• där det finns ett utvecklingsdugligt trädbestånd med en volym av minst 70 kubikmeter per hektar. Undantag från detta kan göras för ett utvecklingsdugligt plantbestånd, om det i medeltal är minst 0,7 m högt och den tidiga vården av plantbeståndet har utförts på ett ändamålsenligt sätt.

Stöd kan inte beviljas ett objekt

• där huvudträdslaget är glasbjörk
• där marken består av icke genomsläpplig lerjord
• där förnyelse av beståndet skulle vara lönsammare än fortsatt uppodling.

Stöd kan inte beviljas för askgödsling om objektet finns på ett viktigt grundvattenområde (klass I) eller annat grundvattenområde (klass II). Borgödsling är inte heller tillåtet på grundvattenområden av klass I eller II.

Ja, om totala arealen för gödslingsobjektet är minst 2 hektar.

Du behöver inte dra av dikesskyddszonerna från figurens areal i ansökan eller ta hänsyn till dem i gränsdragningen på kartan. Däremot ska arealen för skyddszoner mot vattendrag och naturobjekt dras av från figurens areal i ansökan och beaktas i gränsdragningen på kartan. 

Näringsnivåkravet för askgödsling på torvmarksobjekt har tagits bort. För att stöd ska beviljas för vitaliseringsgödsling krävs att det på objektet före åtgärden finns ett utvecklingsdugligt trädbestånd med en volym av minst 70 kubikmeter per hektar. Undantag från detta minimikrav kan göras i plantbestånd. Om vitaliseringsgödslingen utförs i plantbestånd, ska objektet vara ett utvecklingsdugligt plantbestånd där den tidiga vården av plantbeståndet har utförts på ett ändamålsenligt sätt och plantbeståndet i medeltal vara minst 0,7 meter högt. Dessa krav gäller också borgödslingsobjekt.

Spridningsarbetet ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen. Arbetsanvisningar finns i skogsvårdsrekommendationerna. Gödselprodukter ska spridas så att en för objektet tillräcklig skyddszon lämnas ogödslad på naturobjekt samt längs stranden till vattendrag och småvatten. Gödselprodukter ska spridas medan marken är ofrusen, förutom när det gäller askgödsling.

Nej, om gödslingsfigurens huvudträslag är glasbjörk. Om beståndet av glasbjörk gallras rejält eller avlägsnas helt kan ett utvecklingsdugligt bestånd av granplantor tolkas som figurens huvudträdslag och kvarlämnade glasbjörkar som överståndare. Om beståndet av granplantor efter gallring (medelhöjd över 0,7 m) har brist på bor är det möjligt att bevilja stöd för vitaliseringsgödsling.

Beståndets näringsstatus bedöms i första hand. En näringsanalys behövs bara om en visuell bedömning inte räcker för att med tillräcklig säkerhet konstatera beståndets näringsbalans.

Metka-stöd kan beviljas först när 20 år har förflutit från slutbetalningen av ett stöd för vitaliseringsgödsling som beviljades enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (”gamla kemera-lagen”). Eller när 10 år har förflutit från slutbetalningen av ett stöd för vitaliseringsgödsling som beviljades enligt den temporära lagen om finansiering av skogsbruket (”kemera-lagen”). Vitaliseringsgödslingen år 2013 beviljades stöd enligt den s.k. gamla kemera-lagen. Samma objekt kan beviljas stöd för vitaliseringsgödsling först när 20 år har förflutit från slutbetalningen av det förra stödet.

Ja, stöd kan även beviljas för arbete som markägaren utför själv.

Målet för vitaliseringsgödslingen är att tillföra ca 2 kg bor/ha i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna. 

Dikesdjupet syftar på avståndet från marknivå till botten av diket. Om t.ex. ett sammanhängande täcke av vitmossa hindrar vattenflödet på botten, mäts djupet till ytan av vitmossa. Figurens dikesdjup är ett medeltal av enskilda dikens djup.

Skogscentralen har redan en standard för elektronisk ansökan, och en del aktörer planerar möjliggöra direkt elektronisk överföring från sina egna system. I MinSkog.fi kan ansökan för vitaliseringsgödsling och en verkställighetsplan skickas in elektroniskt från och med 1 mars 2024. 

Ja, du kan söka metka-stöd för vård av ungskog och för vitaliseringsgödsling på samma objekt. Förutsättningen är att objektet uppfyller stödvillkoren för båda arbetena. 

Ja, det kan man.

Nödvändiga skogsvårdsarbeten och avverkningar ska utföras innan man ansöker om stöd. Det får inte finnas något behov av tidig vård av plantbestånd, vård av plantbestånd eller gallringar på området under de kommande fem åren.

Använd den mängd som står i gödslingsmedlets varudeklaration. Mer information finns bland annat i dokumentet Preparat och användningsmängder som godkänns för metka-stödd vitaliseringsgödsling.

Stödet kan betalas till stödtagaren eller en utförare (som av stödtagaren angetts som betalningsmottagare). Kontonumret och mottagaruppgifterna anges i anmälan om verkställande.

Stöd för grundlig förbättring av en enskild väg förutsätter bl.a. att den väg som ska förbättras grundligt har byggts i enlighet med åtminstone de tekniska krav som gällde för byggande av basvägar vid den tidpunkt när vägen byggdes. Vid grundlig förbättring ska man i princip kunna se tecken på ett vägbygge, bl.a. grävda diken, trummor och grusläggning. Uppfylls inte dessa villkor, handlar det om att anlägga en ny väg, och stöd kan inte beviljas.

Bestämmelserna gör inte några undantag för bärighetskraven: ”En enskild väg som förbättras grundligt och en ny väg som hör till den ska ha en målbärighet på 50–80 meganewton per kvadratmeter.” En förutsättning för beviljande av stöd är helheten av vägnätet. Om den vägsträcka som inte grundförbättras är i dåligt skick, och försvårar transporterna till och från området som grundförbättras, är en beviljandet av stöd för inte nödvändigtvis ändamålsenlig för grundförbättringen (med tanke på helheten).

Det kan man få, men endast om vattenvårdsåtgärder inte varit behövliga eller om de inte varit genomförbara i det område som vårdplanen för torvmarksskog gjorts. Om vårdplanen innehåller vattenvårdsåtgärder ska de genomföras inom den tidsfrist som Skogscentralen har fastställt. Om åtgärderna inte genomförs, återkrävs stödet för utarbetandet av vårdplanen av markägaren.

En väg på dikesren kan anläggas fram till närmaste bärande mark (mineraljord). Vattenvården och det planerade områdets transportbehov ska beaktas då antalet vägar och deras placering bestäms.

Stödvillkoren vid upprättande av en vårdplan för torvmarksskog är bl.a. att 

• de som äger eller innehar området åtar sig att genomföra åtgärderna i fråga efter att planen för vård av torvmarksskog har färdigställts. Stöd kan sökas för vattenvårdsåtgärderna och byggandet av väg på dikesren. Utförandet skall ske inom tidsramen som Skogscentralen genom beslut fastställer. 
• diken som enligt planen inte ska rensas förblir orensade under de fem år som följer på färdigställandet av planen.

Om villkoren inte följs, kan beviljat stöd för upprättande av vårdplanen behöva återbetalas eller återkrävas. Bestämmelserna ställer inte något liknande krav på genomförandet av övriga skogsvårdsåtgärder.

Kravet på genomförande gäller de vattenvårdsåtgärder och vägar på dikesrenar som anges i vårdplanen. Stöd för upprättande av en vårdplan för torvmarksskog beviljas på villkoret att de markägare på vars fastigheter vattenvårdsåtgärder avses bli genomförda söker stöd för dessa och byggande av vägar på dikesrenar efter att planen för vård av torvmarksskog har färdigställts och åtar sig att genomföra åtgärderna inom tidsfristen. Beträffande övrig skogsvård och planerade skogliga åtgärder, så fungerar vårdplanen egentligen en vanlig skogsbruksplan (som delvis betalats av markägaren). Det finns inga övriga begränsningar för skötsel av torvmarksskogen, om arbetena är självfinansierade.

Metka-stöden utgör beskattningsbar inkomst. I situationer där stödet betalas till en aktör utgör det sannolikt skattepliktig inkomst för aktören. Aktören fakturerar skogsägaren för de projektkostnader som stödet inte omfattar, vilket i alla fall är mervärdesskatten. 

Bestämmelser om detta finns i 15 § (Naturobjekt och naturvårdsobjekt som ingår i en plan för vård av torvmarksskog) i statsrådets förordning om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (1021/2023). En plan för vård av torvmarksskog ska innehålla uppgifter om naturobjekt samt potentiella objekt för återställandearbete (torvmarker och andra vårdbiotoper). De planerade åtgärderna får inte försämra naturobjekts tillstånd. Till naturobjekten hör

1. sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen,
2. sådana typer av vattennatur som avses i 2 kap. 11 § i vattenlagen (587/2011),
3. naturskyddsområden som har inrättats med stöd av naturvårdslagstiftningen,
4. områden som hör till nätverket Natura 2000,
5. sådana strikt skyddade naturtyper som avses i 65 § i naturvårdslagen (9/2023),
6. i 78 § i naturvårdslagen avsedda föröknings- och rastplatser för arter som kräver strikt skydd,
7. i 64 § i naturvårdslagen avsedda skyddade naturtyper, i 77 § i den lagen avsedda förekomstplatser för arter som kräver särskilt skydd och i 79 § i den lagen avsedda förekomstplatser för arter av unionsintresse som har avgränsats genom beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral.

Ersättningen för beredning av ett miljöstödsavtal bibehålls nästan oförändrad. Inom kemera-stödet har de faktiska kostnaderna för beredningen kunnat ersättas med högst 20 % av det beviljade miljöstödsbeloppet för avtalsobjektet.

Inom metka-systemeter är stödet för beredning av ett miljöstödsavtal fortfarande högst 20 % av det beviljade miljöstödsbeloppet för objektet. De faktiska kostnader förutsätts dock uttryckligen vara skäliga.

Det finns ännu inte något färdigt svar på hur beredningskostnadernas skälighet ska bedömas. 21 § i metka-lagen listar vad som kan ingå i beredningen av miljöstödet, och kostnadernas skälighet bör givetvis bedömas utifrån innehållet och bokförda arbetsmängden. Eftersom beredningsersättningen grundar sig på de skäliga faktiska kostnaderna för markägaren ska sökanden kunna specificera kostnaderna som arbetstimmar och kilometer. 

Om de skyldigheter som hänför sig till stödet inte överförs till en ny (icke privat) ägare eller innehavare, är den tidigare privata markägaren skyldig att återbetala stödet. Detta föreskrivs i 41 § i metka-lagen. Återbetalningsbeloppet kan jämkas på de grunder som anges i statsunderstödslagen.

Sakkunskap/yrkeskunnighet förutsätts i två skeden:

1. den som upprättar verkställighetsplanen och anmälan om verkställande ska ha tillräcklig sakkunskap
2. hyggesbränningen ska genomföras under en yrkeskunnig arbetsledning.

Sakkunskapen som krävs av upprättaren beskrivs i motiveringen till regeringens proposition:

Tillräcklig sakkunskap kan till exempel grunda sig på yrkesexamen, fristående examen eller på yrkeserfarenhet av planering och genomförande av dylika uppgifter. Avsikten med kravet på planering och anmälan om verkställande är att styra markägarna till att anlita sakkunniga inom skogsbranschen. Bakgrunden är att man genom god planering kan förbättra kvaliteten på arbetet och rapporteringen. Å andra sidan har kraven på innehållet såväl i verkställighetsplanen som i anmälan om verkställandet varit, och kommer även i fortsättningen att vara, sådana att kunskap om skogsbranschen i praktiken är en förutsättning för att utarbeta en handling. I den föreslagna lagen har det inte varit möjligt att inkludera ett krav på att den som vidtar en åtgärd ska ha avlagt en specifik kurs eller examen i anknytning till kunnande inom skogs- och miljösektorn, eftersom ett sådant krav i praktiken kan hindra eller försvåra att till exempel ett svenskt eller estniskt företag verkar i Finland och vidtar de åtgärder som avses i den föreslagna lagen.

Tillräcklig sakkunskap och yrkeskunnighet kan alltså grunda sig på avlagd examen eller yrkeserfarenhet. Vid hyggesbränning sannolikt det sistnämnda. Skogscentralen kan vid behov begära en utredning om med vilken yrkeskunnighet arbetet avses bli utfört.