Vanliga frågor om metka-stödet

För vård av plantbestånd och ungskog behövs ingen på förhand godkänd verkställighetsplan, utan ansökan lämnas in till Skogscentralen efter att arbetet har utförts.

För beviljande av stöd för vitaliseringsgödsling, vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog, byggande av skogsväg, vård av skogsnaturen och hyggesbränning förutsätts en verkställighetsplan som godkänts av Skogscentralen innan arbetena inleds.

Om du inom en ansökan av miljöstöd planerar vård, iståndsättning eller återställning av en livsmiljö, behöver ansökan innehålla en vård- och användningsplan. Planen måste vara godkänd innan arbetet inleds.

Metka-stöden utgör beskattningsbar inkomst. Metka-stöd omfattar ingen mervärdesskatt.

Ta kontakt med Skogscentralens registratorskontor om du upptäcker fel eller brister i ansökan efter att du skickat den. Berätta all information som hjälper oss att hitta din ansökan. Berätta även noga vilka fel eller brister det gäller. Du kan lägga till en karta som bilaga vid behov.

Det går att göra så att bara en del av delägarna står bakom åtgärden för vilken de söker stöd. Då beviljas stödet till dem. För att det ska vara möjligt måste de delägare som söker stöd äga minst 60 procent av fastigheten, och de delägare som sköter fastigheten ska finnas bland dem. Också en delägare som äger minst 60 procent kan ansöka om stöd ensam.

Det förutsätter också att delägarna som genomför projektet inte kräver att de som inte deltar i projektet ska delta i kostnaderna. I stödansökan ska det också framgå på vilket sätt de andra delägarna har informerats.

Om fastigheten ägs av ett par måste båda vara med som sökande och bådas uppgifter fylls i på ansökan. Med par avses i det här fallet gifta makar och registrerade parförhållanden. Även sambor räknas, ifall de har gemensamma barn. Paret ska äga fastigheten tillsammans. Fastigheten får inte ha några andra delägare förutom dem. När den andra av paret fyller i ansökan måste denne ha rätt att företräda den andra.

Stöd kan bara beviljas där skogslagen (1093/1996) tillämpas. Skogslagen tillämpas på skötseln och användning av skog inom områden som utgör skogsbruksmark. Skogslagen tillämpas inte på områden som omfattas av en generalplan med rättsverkningar eller på detaljplaneområden, med undantag för områden som har anvisats för jord- och skogsbruk eller rekreation. Skogslagen tillämpas inte heller på områden som omfattas av landskapsplan och området i landskapsplanen anges för skydd. Landskapsplan gäller dock inte på områden som omfattas av en generalplan med rättsverkningar eller på detaljplaneområden.

I stödansökan måste områden som har ett trädbestånd som inte lämpar sig för stödvillkoren eller där villkoren av någon annan orsak inte uppfylls uteslutas från figuren. 

Begränsningen behövs till exempel för ansökan om stöd för vård av plantbestånd och ungskog om trädbeståndet är för högt i någon del av figuren.

När du ansöker om stöd i tjänsten MinSkog.fi hittar du instruktioner om hur du kan begränsa figuren när du fyller i ansökan. Du kan bekanta dig med tjänsten MinSkog.fi på instruktionssidan innan du gör ansökan.

Om du ansöker om stöd genom att skicka blanketten med krypterad e-post eller i pappersform, avgränsa områdena där vårdarbete har utförts på den bifogade kartan.

Medelhöjden mäts efter skötselarbetet. Medelhöjden fastställs för det trädbestånd som odlas under odlingsperioden och för vilket skötselarbetet har utförts.

Det finns inga krav på medelhöjd före skötselarbetet.

Nej. Anmäl trädbeståndets höjd när vårdarbetet är klart. Om Skogscentralen gör en fältgranskning beaktar vi den längdtillväxt som har uppkommit mellan tidpunkten då vårdarbetet slutfördes och tidpunkten för granskningen.

Ange medelhöjden för det trädbestånd som odlas och för vilket vårdarbetet har utförts. Beakta inte andra träd och plantor som lämnats kvar på objektet.

I samband med stöd för vård av plantbestånd och ungskog fastställs om objektet är barrträdsdominerat eller lövträdsdominerat enligt om det trädbestånd som odlas under skötselperioden huvudsakligen består av barrträd eller lövträd. 

I anslutning till stödet för vård av plantbestånd och ungskog används också ordet huvudträdslag för att beskriva barr- eller lövträdsdominans.

Om det finns lika många barrträd och lövträd är det fråga om en lövträdsdominerad figur.

Den godtagbara medelhöjden och stamantalet påverkas av om det är fråga om ett barrträdsdominerat eller lövträdsdominerat objekt. 

Nej, medelhöjden mäts inte separat för barrträd och lövträd. Medelhöjden fastställs per provyta för det trädbestånd som odlas och för vilket vårdarbetet har utförts. 

Den högsta tillåtna höjden bestäms även på blandskogsfigurer enligt huvudträdslaget: 11 meter för barrträd, 14 meter för lövträd.

Klenträd syftar på träd med smal stam, som kan vara massaved, kvistade träd eller helträd. Småstock, sparre eller separat avverkningsavfall är inte klenträd.

Klenträd fälls i samband med vård av plantbestånd eller ungskog, samlas ihop och transporteras från skogen till ett avlägg. Det räcker inte att enbart fälla klenträd och lägga dem på hög längs körstråken, utan de ska forslas bort från skogen.

Ja, du kan mäta uttaget av klenträd själv och upprätta en mätningshandling.

Läs anvisningarna för hopsamling av klenträd och upprättande av en mätningshandling

Med död ved avses grovt stamvirke som kan anses ha betydelse som kollager samt påverka mångfalden.

Sådant virke kan uppstå till exempel till följd av en storm eller någon annan naturskada när träd som sparats vid tidigare avverkningar dör. 

Ja. Plantbeståndet ska ligga på mark som är tillåten enligt skogslagen, det vill säga på torvmark, på en försumpad del av momark eller på mark som domineras av tät ler- eller mjäljord. Glasbjörk får inte vara huvudträdslag på mineraljordar.

På andra växtplatser än de som skogslagen tillåter får glasbjörk användas som kompletterande trädslag beroende på dess växtplats och områdets geografiska läge.

Stamantalet för det trädbestånd som odlas under perioden kan på mineraljordar kompletteras med högst 50 procent glasbjörk i norra Finland och med högst 20 procent glasbjörk på andra håll i landet. Det får finnas mer glasbjörk än så, förutsatt att stamantalet för det trädbestånd som odlas inklusive glasbjörk inte överskrider det maximala stamantalet i varje höjdklass.

Ja. Du hittar villkoren för stamantalet på webbplatsen för stöd för vård av plantbestånd och ungskog.

I stödvillkoren avser lågskärm i praktiken avlägsnande eller gallring av trädbestånd som skyddar plantbeståndets eller ungskogens tillväxt.

I bestämmelserna anges inte vad som avses med lågskärm. Eftersom en juridisk definition saknas är det motiverat att använda begreppet i samma betydelse som det generellt används inom skogsbruket. I rekommendationerna för skogsvård skiljer man mellan lågskärm, skärmträd och fröträd. Syftet med lågskärm är att skydda granplantor mot frost.

Enligt rekommendationerna för skogsvård är det bra att ha en längdskillnad på minst 2–3 meter mellan lågskärmen och granplantorna, och lågskärmen avlägsnas eller gallras kraftigt när grantopparna har kommit över frostgränsen. Då är granplantorna 3–4 meter höga. Avverkning eller gallring av lågskärm innebär alltså inte avverkning av alla typer av överståndare. I skogar med lågskärm är trädbeståndet i två skikt.

Enligt rekommendationerna för skogsvård är medelhöjden på lågskärm i allmänhet minst två gånger plantbeståndets höjd. Avlägsnande och gallring av lågskärm är åtgärder som stöds när båda skikten har behandlats. Efter skötselarbetet får stamantalet i de båda skikten inte överstiga sammanlagt 2 500 stammar per hektar. Efter gallringen får lågskärmen inte heller överskrida höjdgränsen som är 11 meter på barrträdsdominerade objekt och 14 meter på lövträdsdominerade. 

Det beror på vilket arbete du utför.

Slyröjning:

Vid slyröjning finns det inget minimiantal träd som måste avlägsnas.

Gallring av plantbestånd och ungskog:

Vid gallring måste tillräckligt många träd avlägsnas.

När du avlägsnar träd som stör tillväxten av de träd som odlas och lämnar kvar friska träd av god kvalitet i skogen, uppfylls kravet i allmänhet utan att en separat beräkning behövs.

Mindre träd som avlägsnas i det lägre skiktet eller avlägsnad lågskärm räknas inte med i gallringen. Dessa räknas inte med, eftersom de inte ingår i det trädbestånd som odlas.

Vid gallring måste minst 25 procent av den virkesvolym som blir kvar på området efter vårdarbetet avlägsnas. Du behöver dock inte räkna ut detta på förhand.

Mängden avlägsnade träd mäts om Skogscentralen ska göra en granskning av objektet. Om plantbeståndet konstateras vara för tätt kan du på vissa villkor få möjlighet att åtgärda det utförda arbetet. 

Läs mer i avsnittet: Får jag åtgärda vårdarbetet om Skogscentralen vid en granskning konstaterar att plantbeståndet är för tätt?

Alla överståndare behöver inte avlägsnas. Högst 20 levande fröträd per hektar kan lämnas kvar jämnt fördelade över området. Dessutom kan små grupper med naturvårdsträd eller enstaka naturvårdsträd lämnas kvar.

Enligt god yrkespraxis rekommenderas det att överståndare avlägsnas från plantbeståndet genast när förnyelseytan har ett tillräckligt stort plantuppslag.

Under samma växtperiod kan lövträden växa sig högre än barrträden, även om de skulle vara lika höga på våren.

Lövträd måste avlägsnas om de skuggar eller tar näringsämnen från barrträd som odlas. När arbetet planeras är det bra att bedöma de olägenheter som lövträden kan orsaka. 

Avlägsna dock inte lövträd om det inte finns någon skogsvårdsmässig grund för det. Låt lövträden växa om de inte stör trädbeståndet som odlas och om de lämpar sig för att växa tillsammans med huvudträdslaget.

Det finns ingen exakt gräns för hur stort eller hurdant ett lövträdsbestånd ska vara för att störa tillväxten. Vårdarbetet ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen, som till exempel beskrivs i rekommendationerna för skogsvård (metsanhoidonsuositukset.fi).

Ta vid behov hjälp av en yrkesperson när du ska planera vården av plantbeståndet.

Det beror på hur svårt skadat plantbeståndet är. 

Du kan få stöd om plantbeståndet fortfarande har livskraftiga kronor och inte har skador som hämmar tillväxten. Träden kan till exempel ha små grenskador eller bruten stam vid första årsskottet.

Stöd kan inte beviljas om skadorna på plantbeståndet är så stora att de permanent stör trädens tillväxt. Tillväxthämmande skador är till exempel en barkskada som går ända in i veden eller hos tall att alla skott på det översta grenvarvet är skadade.

Ja, borbrist utgör i sig inte ett hinder för att få stöd, eftersom näringsobalans inte anses vara en tillväxthämmande skada. Stöd kan beviljas om objektet i övrigt uppfyller stödvillkoren. 

Om du har för avsikt att avhjälpa borbristen genom gödsling, måste du först utföra vård av plantbeståndet eller ungskogen. Skogscentralen beviljar även stöd för vitaliseringsgödsling av skog: Stöd för vitaliseringsgödsling.

Möjlighet att åtgärda brister kan beviljas om bristerna i vårdarbetet är små och kan åtgärdas utan oskäligt besvär. 

Om arbetet inte alls har utförts eller om det åtgärdande arbetena i övrigt inte lämpar sig för villkoren för beviljande av stöd, får man inte möjlighet att åtgärda arbetet. 

Ja. Vårdarbetet får pågå i högst 6 månader, eftersom ansökan ska vara hos Skogscentralen inom 6 månader från det att arbetet inleddes. 

Dessutom får det ha gått högst 2 månader sedan vårdarbetet avslutades. 

Om vårdarbetet till exempel har inletts den 1 januari och avslutats den 31 maj, ska ansökan vara Skogscentralen till handa senast den 1 juli.

Nej, stöd för vård av plantbestånd och ungskog kan inte beviljas för samprojekt. I samprojekt utförs arbete på fastigheter som tillhör olika ägare. Stöd ska sökas separat för varje fastighet som har olika ägare.

Nej, stöd för vård av plantbestånd och ungskog kan inte beviljas för gräsröjning.

Stöd kan beviljas för vård av de trädslag med vilka plantbestånd får anläggas vid skogsförnyelse. Dessa trädslag är tall, gran, glasbjörk, vårtbjörk, asp, sibirisk lärk, lönn, klibbal, ek, vresalm, skogsalm, skogslind, ask och hybridasp.

Ett villkor är därtill att trädslagen i plantbeståndet lämpar sig för växtplatsen, eftersom det vårdarbete som stöds ska vara ändamålsenligt ekonomiskt och med tanke på skogens mångfald. I rekommendationerna för skogsvård beskrivs vilka trädslag som lämpar sig för odling på respektive växtplats. 

Rekommendationer för skogsvård: Trädslagens lämplighet som huvudträdslag

Ja. Du kan lämna kvar naturvårdsträd, grupper med naturvårdsträd och små obehandlade områden där det även finns sådana trädslag som inte berättigar till stöd om de är huvudträdslag. Till dessa hör till exempel gråal och rönn. 

Ja, aktiebolag kan ansöka om understöd. 

Bolagets huvudsakliga syfte måste vara att bedriva gårds- eller skogsbruk, vilket innebär att över hälften av omsättningen och balansvärdet under den avslutade räkenskapsperioden har bestått av gårds- eller skogsbruk.

Skogscentralen tolkar ärendet utifrån bolagets fastställda bokslut från den senaste räkenskapsperiod som avslutades före ansökan om stöd. Det måste framgå av bokslutsuppgifterna vad omsättningen och tillgångsposterna i balansräkningen består av. Vid behov begär Skogscentralen närmare uppgifter.

När en fastighet övergår till en ny ägare eller innehavare överförs också de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till stödet automatiskt till denne, om den nya ägaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd. Du behöver inte göra någonting.

Om den nya ägaren inte uppfyller stödvillkoren (t.ex. om det är fråga om en aktör som enligt lagen inte kan beviljas stöd), överförs skyldigheterna inte automatiskt, utan fortsätter gälla den ursprungliga stödmottagaren. Överföringen ska då begäras separat hos Skogscentralen.

Gör så här om du vill överföra skyldigheterna till den nya ägaren:

1. Kom överens om överföringen sinsemellan – överföring kan begäras av den nya ägaren ensam eller tillsammans med den tidigare ägaren.
2. Skicka en fritt formulerad begäran till Skogscentralens registratorskontor (kirjaamometsakeskus.fi (kirjaamo[at]metsakeskus[dot]fi)). 

Man behöver inte be om överföring så fort ägandet eller besittningen har överförts, utan det kan även göras senare. Överföring är dock inte längre möjlig om den nya ägaren har brutit mot vård- och underhållsskyldigheten eller gjort något annat som föranleder att stödet måste återbetalas.

Varför är det viktigt att överföra skyldigheter?

Vård- och underhållsskyldigheten varar i fem år från utbetalningen av stödet. Om skyldigheterna inte har överförts och den nya ägaren bryter mot villkoren, återkrävs stödet av den tidigare ägaren. 

Om skyldigheterna har överförts behöver den tidigare ägaren inte återbetala stödet.

Alla skyldigheter i anslutning till stödet har beskrivits i stödbeslutet.

Stöd kan beviljas för askgödsling på torvmarker samt gödsling på objekt där det finns borbrist (både mineral- och torvmarker).

Stöd för vitaliseringsgödsling kan beviljas ett objekt

• som är till areal minst två hektar (enskilda figurer får vara mindre)
• där behövliga skogsvårdsåtgärder har vidtagits
• där det inte finns betydande avverkningsbehov
• där vattenhushållningen anses vara tillräckligt god
• där det finns ett utvecklingsdugligt trädbestånd med en volym av minst 70 kubikmeter per hektar. Undantag från detta kan göras för ett utvecklingsdugligt plantbestånd, om det i medeltal är minst 0,7 m högt och den tidiga vården av plantbeståndet har utförts på ett ändamålsenligt sätt.

Markägaren är skyldig att sörja för skötseln och underhållet av området i 10 år efter att stödet för vitaliseringsgödsling har betalats ut.

Områdets som omfattas av skötseln måste förbli i skogsbruksanvändning under denna tid. Man får inte utföra förnyelseavverkningar eller andra avverkningar på objektet som inte är ändamålsenliga med tanke på skogsbruket. Man får dock utföra förnyelseavverkning om avverkningen är nödvändig på grund av skogsskador.

Stöd kan inte beviljas ett objekt

• där huvudträdslaget är glasbjörk
• där marken består av icke genomsläpplig lerjord
• där förnyelse av beståndet skulle vara lönsammare än fortsatt uppodling.

Stöd kan inte beviljas för askgödsling om objektet finns på ett viktigt grundvattenområde (klass I) eller annat grundvattenområde (klass II). Borgödsling är inte heller tillåtet på grundvattenområden av klass I eller II.

Ja, om totala arealen för gödslingsobjektet är minst 2 hektar.

Du behöver inte dra av dikesskyddszonerna från figurens areal i ansökan eller ta hänsyn till dem i gränsdragningen på kartan. Däremot ska arealen för skyddszoner mot vattendrag och naturobjekt dras av från figurens areal i ansökan och beaktas i gränsdragningen på kartan. 

Näringsnivåkravet för askgödsling på torvmarksobjekt har tagits bort. För att stöd ska beviljas för vitaliseringsgödsling krävs att det på objektet före åtgärden finns ett utvecklingsdugligt trädbestånd med en volym av minst 70 kubikmeter per hektar. Undantag från detta minimikrav kan göras i plantbestånd. Om vitaliseringsgödslingen utförs i plantbestånd, ska objektet vara ett utvecklingsdugligt plantbestånd där den tidiga vården av plantbeståndet har utförts på ett ändamålsenligt sätt och plantbeståndet i medeltal vara minst 0,7 meter högt. Dessa krav gäller också borgödslingsobjekt.

Spridningsarbetet ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen. Arbetsanvisningar finns i skogsvårdsrekommendationerna. Gödselprodukter ska spridas så att en för objektet tillräcklig skyddszon lämnas ogödslad på naturobjekt samt längs stranden till vattendrag och småvatten. Gödselprodukter ska spridas medan marken är ofrusen, förutom när det gäller askgödsling.

Nej, om gödslingsfigurens huvudträslag är glasbjörk. Om beståndet av glasbjörk gallras rejält eller avlägsnas helt kan ett utvecklingsdugligt bestånd av granplantor tolkas som figurens huvudträdslag och kvarlämnade glasbjörkar som överståndare. Om beståndet av granplantor efter gallring (medelhöjd över 0,7 m) har brist på bor är det möjligt att bevilja stöd för vitaliseringsgödsling.

Beståndets näringsstatus bedöms i första hand. En näringsanalys behövs bara om en visuell bedömning inte räcker för att med tillräcklig säkerhet konstatera beståndets näringsbalans.

Metka-stöd kan beviljas först när 20 år har förflutit från slutbetalningen av ett stöd för vitaliseringsgödsling som beviljades enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (”gamla kemera-lagen”). Eller när 10 år har förflutit från slutbetalningen av ett stöd för vitaliseringsgödsling som beviljades enligt den temporära lagen om finansiering av skogsbruket (”kemera-lagen”). Vitaliseringsgödslingen år 2013 beviljades stöd enligt den s.k. gamla kemera-lagen. Samma objekt kan beviljas stöd för vitaliseringsgödsling först när 20 år har förflutit från slutbetalningen av det förra stödet.

Ja, stöd kan även beviljas för arbete som markägaren utför själv.

Målet för vitaliseringsgödslingen är att tillföra ca 2 kg bor/ha i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna. 

Dikesdjupet syftar på avståndet från marknivå till botten av diket. Om t.ex. ett sammanhängande täcke av vitmossa hindrar vattenflödet på botten, mäts djupet till ytan av vitmossa. Figurens dikesdjup är ett medeltal av enskilda dikens djup.

Skogscentralen har redan en standard för elektronisk ansökan, och en del aktörer planerar möjliggöra direkt elektronisk överföring från sina egna system. I MinSkog.fi kan ansökan för vitaliseringsgödsling och en verkställighetsplan skickas in elektroniskt från och med 1 mars 2024. 

Ja, du kan söka metka-stöd för vård av ungskog och för vitaliseringsgödsling på samma objekt. Förutsättningen är att objektet uppfyller stödvillkoren för båda arbetena. 

Ja, det kan man.

Nödvändiga skogsvårdsarbeten och avverkningar ska utföras innan man ansöker om stöd. Det får inte finnas något behov av tidig vård av plantbestånd, vård av plantbestånd eller gallringar på området under de kommande fem åren.

Använd den mängd som står i gödslingsmedlets varudeklaration. Mer information finns bland annat i dokumentet Preparat och användningsmängder som godkänns för metka-stödd vitaliseringsgödsling.

Stödet kan betalas till stödtagaren eller en utförare (som av stödtagaren angetts som betalningsmottagare). Kontonumret och mottagaruppgifterna anges i anmälan om verkställande.

Stöd för grundlig förbättring av en enskild väg förutsätter bl.a. att den väg som ska förbättras grundligt har byggts i enlighet med åtminstone de tekniska krav som gällde för byggande av basvägar vid den tidpunkt när vägen byggdes. Vid grundlig förbättring ska man i princip kunna se tecken på ett vägbygge, bl.a. grävda diken, trummor och grusläggning. Uppfylls inte dessa villkor, handlar det om att anlägga en ny väg, och stöd kan inte beviljas.

Bestämmelserna gör inte några undantag för bärighetskraven: ”En enskild väg som förbättras grundligt och en ny väg som hör till den ska ha en målbärighet på 50–80 meganewton per kvadratmeter.” En förutsättning för beviljande av stöd är helheten av vägnätet. Om den vägsträcka som inte grundförbättras är i dåligt skick, och försvårar transporterna till och från området som grundförbättras, är en beviljandet av stöd för inte nödvändigtvis ändamålsenlig för grundförbättringen (med tanke på helheten).

Det kan man få, men endast om vattenvårdsåtgärder inte varit behövliga eller om de inte varit genomförbara i det område som vårdplanen för torvmarksskog gjorts. Om vårdplanen innehåller vattenvårdsåtgärder ska de genomföras inom den tidsfrist som Skogscentralen har fastställt. Om åtgärderna inte genomförs, återkrävs stödet för utarbetandet av vårdplanen av markägaren.

En väg på dikesren kan anläggas fram till närmaste bärande mark (mineraljord). Vattenvården och det planerade områdets transportbehov ska beaktas då antalet vägar och deras placering bestäms.

Stödvillkoren vid upprättande av en vårdplan för torvmarksskog är bl.a. att 

• de som äger eller innehar området åtar sig att genomföra åtgärderna i fråga efter att planen för vård av torvmarksskog har färdigställts. Stöd kan sökas för vattenvårdsåtgärderna och byggandet av väg på dikesren. Utförandet skall ske inom tidsramen som Skogscentralen genom beslut fastställer. 
• diken som enligt planen inte ska rensas förblir orensade under de fem år som följer på färdigställandet av planen.

Om villkoren inte följs, kan beviljat stöd för upprättande av vårdplanen behöva återbetalas eller återkrävas. Bestämmelserna ställer inte något liknande krav på genomförandet av övriga skogsvårdsåtgärder.

Kravet på genomförande gäller de vattenvårdsåtgärder och vägar på dikesrenar som anges i vårdplanen. Stöd för upprättande av en vårdplan för torvmarksskog beviljas på villkoret att de markägare på vars fastigheter vattenvårdsåtgärder avses bli genomförda söker stöd för dessa och byggande av vägar på dikesrenar efter att planen för vård av torvmarksskog har färdigställts och åtar sig att genomföra åtgärderna inom tidsfristen. Beträffande övrig skogsvård och planerade skogliga åtgärder, så fungerar vårdplanen egentligen en vanlig skogsbruksplan (som delvis betalats av markägaren). Det finns inga övriga begränsningar för skötsel av torvmarksskogen, om arbetena är självfinansierade.

Metka-stöden utgör beskattningsbar inkomst. I situationer där stödet betalas till en aktör utgör det sannolikt skattepliktig inkomst för aktören. Aktören fakturerar skogsägaren för de projektkostnader som stödet inte omfattar, vilket i alla fall är mervärdesskatten. 

Bestämmelser om detta finns i 15 § (Naturobjekt och naturvårdsobjekt som ingår i en plan för vård av torvmarksskog) i statsrådets förordning om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (1021/2023). En plan för vård av torvmarksskog ska innehålla uppgifter om naturobjekt samt potentiella objekt för återställandearbete (torvmarker och andra vårdbiotoper). De planerade åtgärderna får inte försämra naturobjekts tillstånd. Till naturobjekten hör

1. sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen,
2. sådana typer av vattennatur som avses i 2 kap. 11 § i vattenlagen (587/2011),
3. naturskyddsområden som har inrättats med stöd av naturvårdslagstiftningen,
4. områden som hör till nätverket Natura 2000,
5. sådana strikt skyddade naturtyper som avses i 65 § i naturvårdslagen (9/2023),
6. i 78 § i naturvårdslagen avsedda föröknings- och rastplatser för arter som kräver strikt skydd,
7. i 64 § i naturvårdslagen avsedda skyddade naturtyper, i 77 § i den lagen avsedda förekomstplatser för arter som kräver särskilt skydd och i 79 § i den lagen avsedda förekomstplatser för arter av unionsintresse som har avgränsats genom beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral.

Ersättningen för beredning av ett miljöstödsavtal bibehålls nästan oförändrad. Inom kemera-stödet har de faktiska kostnaderna för beredningen kunnat ersättas med högst 20 % av det beviljade miljöstödsbeloppet för avtalsobjektet.

Inom metka-systemeter är stödet för beredning av ett miljöstödsavtal fortfarande högst 20 % av det beviljade miljöstödsbeloppet för objektet. De faktiska kostnader förutsätts dock uttryckligen vara skäliga.

Det finns ännu inte något färdigt svar på hur beredningskostnadernas skälighet ska bedömas. 21 § i metka-lagen listar vad som kan ingå i beredningen av miljöstödet, och kostnadernas skälighet bör givetvis bedömas utifrån innehållet och bokförda arbetsmängden. Eftersom beredningsersättningen grundar sig på de skäliga faktiska kostnaderna för markägaren ska sökanden kunna specificera kostnaderna som arbetstimmar och kilometer. 

Om de skyldigheter som hänför sig till stödet inte överförs till en ny (icke privat) ägare eller innehavare, är den tidigare privata markägaren skyldig att återbetala stödet. Detta föreskrivs i 41 § i metka-lagen. Återbetalningsbeloppet kan jämkas på de grunder som anges i statsunderstödslagen.

Sakkunskap/yrkeskunnighet förutsätts i två skeden:

1. den som upprättar verkställighetsplanen och anmälan om verkställande ska ha tillräcklig sakkunskap
2. hyggesbränningen ska genomföras under en yrkeskunnig arbetsledning.

Sakkunskapen som krävs av upprättaren beskrivs i motiveringen till regeringens proposition:

Tillräcklig sakkunskap kan till exempel grunda sig på yrkesexamen, fristående examen eller på yrkeserfarenhet av planering och genomförande av dylika uppgifter. Avsikten med kravet på planering och anmälan om verkställande är att styra markägarna till att anlita sakkunniga inom skogsbranschen. Bakgrunden är att man genom god planering kan förbättra kvaliteten på arbetet och rapporteringen. Å andra sidan har kraven på innehållet såväl i verkställighetsplanen som i anmälan om verkställandet varit, och kommer även i fortsättningen att vara, sådana att kunskap om skogsbranschen i praktiken är en förutsättning för att utarbeta en handling. I den föreslagna lagen har det inte varit möjligt att inkludera ett krav på att den som vidtar en åtgärd ska ha avlagt en specifik kurs eller examen i anknytning till kunnande inom skogs- och miljösektorn, eftersom ett sådant krav i praktiken kan hindra eller försvåra att till exempel ett svenskt eller estniskt företag verkar i Finland och vidtar de åtgärder som avses i den föreslagna lagen.

Tillräcklig sakkunskap och yrkeskunnighet kan alltså grunda sig på avlagd examen eller yrkeserfarenhet. Vid hyggesbränning sannolikt det sistnämnda. Skogscentralen kan vid behov begära en utredning om med vilken yrkeskunnighet arbetet avses bli utfört.