Sökresultat

Stödet för vård av torvmarksskog ändras nästa år, då vi övergår till det nya stödsystemet för skogsbruket, som går under förkortningen Metka. Då kommer stöd inte längre att beviljas för arbetsslaget iståndsättningsdikning. I stället betalas stöd för helhetsbetonad planering av vård av torvmarksskog, byggande av väg på dikesren och för vattenvård. Ett sätt att förbereda sig på det nya systemet är att göra e-kurserna i serien Proffs på vård av torvmarksskog och bekanta sig med geodatamaterialet som Skogscentralen erbjuder.

Terminologiprojektet för skogsbranschen har publicerat sin andra ordlista. Den innehåller 178 centrala begrepp inom ämnesområdet skogshydrologi och skogsdikning. Ordlistan har utarbetats i samarbete mellan experter vid Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet och Jord- och skogsbruksministeriet.

Terminologiprojektet för skogsbranschen har publicerat sin andra ordlista. Den innehåller 178 centrala begrepp inom ämnesområdet skogshydrologi och skogsdikning. Ordlistan har utarbetats i samarbete mellan experter vid Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet och Jord- och skogsbruksministeriet.

Varje år tar hundratals skogsproffs, skogsägare och studerande Finlands skogscentrals naturvårdskort. I år ordnar Skogscentralen 33 prov för dem som vill ta naturvårdskortet i olika delar av landet. Det går redan att anmäla sig.

Provet för Finlands skogscentrals naturvårdskort testar deltagarnas kunskaper i naturhänsyn i skogsbruket. Framför allt skogsmaskinförare, skogsarbetare och de som planerar stämplingsposter och skogsvårdsarbeten behöver den kunskap som provet mäter.

Videkissor är en del av påsken lika säkert som granen är en del av julen. Beroende på var i landet och i vilket språkområde man befinner sig kan påskhäxorna med sina videkvistar knacka på dörren antingen på palmsöndagen eller påsklördagen. Sälgens blomställningar, de mjuka, glänsande videkissorna är ett säkert vårtecken. Och videväxternas betydelse för den biologiska mångfalden är större än vad många anar.

Många skogar är för glesa efter att de gallrats. Det visar Skogscentralens årliga granskningar av drivningskvaliteten vid gallringsavverkningar. Om man gallrar för kraftigt minskar trädbeståndets tillväxt, kolbindningen och skogsägarnas framtida virkesinkomster. Till skillnad från vad en specialundersökning i Mellersta Finland visade i fjol hade en femtedel av avverkningarna på riksnivå utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.

Många skogar är för glesa efter att de gallrats. Det visar Skogscentralens årliga granskningar av drivningskvaliteten vid gallringsavverkningar. Om man gallrar för kraftigt minskar trädbeståndets tillväxt, kolbindningen och skogsägarnas framtida virkesinkomster. Till skillnad från vad en specialundersökning i Mellersta Finland visade i fjol hade en femtedel av avverkningarna på riksnivå utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.

Många skogar är för glesa efter att de gallrats. Det visar Skogscentralens årliga granskningar av drivningskvaliteten vid gallringsavverkningar. Om man gallrar för kraftigt minskar trädbeståndets tillväxt, kolbindningen och skogsägarnas framtida virkesinkomster. Till skillnad från vad en specialundersökning i Mellersta Finland visade i fjol hade en femtedel av avverkningarna på riksnivå utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.

I år betalar Skogscentralen 0,74 miljoner euro som ersättning till skogsägare för skador som älgar och andra hjortdjur orsakat i skogen. Ersättning betalas för skador på sammanlagt 1 460 hektar. Mängden anmälda skador och ersättningar ökade en aning jämfört med i fjol. Ersättningarna betalas till skogsägarna i mars-april.