Skogscentralen övervakar med hjälp av satellitbilder och granskningar att avverkningar utförs i enlighet med skogslagen. Fjärrkartering i granskningen av skogsvårdsarbeten kan också ge betydliga besparingar i kostnader och tid.
Projektet Kestotäsmä reder ut möjligheterna att i större utsträckning använda drönarfotografering i sina granskningar och för verifiering av ett hållbart skogsbruk.
Skogscentralen har tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT och Metsäteho undersökt hur material som samlats in med fjärrkartering kan utnyttjas i Skogscentralens lagstadgade tillsynsarbete och granskningar.
I projektet har man använt satellitbilder av olika kvalitet samt bilder som tagits med drönare för att utreda potentiella användningsändamål.
Med hjälp av satellitbilder är kan man upptäcka smärre förändringar i skogarna, till exempel om naturvårdsträd som lämnats vid avverkningar fortfarande står kvar. Plantskogars utveckling kan följas upp med tidsserier av satellitbilder.
– I projektet utnyttjades såväl exakta satellitbilder med en upplösning på några tiotals centimeter som avgiftsfria tätt återkommande Sentinel-2-satellitbilder som tas med programmet Copernicus. Upplösningen i dessa bilder är 10 meter. Skogscentralens granskningsmaterial används också vid metodutveckling, berättar äldre forskare Laura Sirro vid VTT.
Snabbt och effektivt att mäta bestånd med drönare
Förutom med satellitbilder har skogsvårdsobjekt fotograferats med drönare, som Skogscentralen redan nu använder i övervakningen av hur skogarna används och granskningen efter utförda avverkningar.
Sommaren 2023 fotograferades plantbestånd och unga skogar, där man nyligen hade utfört plantskogsvård eller första gallring, med drönare inom ramen för projektet Kestotäsmä.
Förutom traditionell fotografering med drönare har man prövat på tät laserskanning, där en laserskanner är fäst på drönaren. Laserskanning resulterar i tredimensionella punktmoln över beståndet och terrängen som gör att man kan fastställa egenskaper hos enstaka träd, såsom trädets ålder, diameter, höjd och volym.
Exaktheten hos mätningar som görs med drönarfotografering och -skanning har jämförts med mätningar som gjorts i terräng. Preliminära resultat visar att bestånd kan mätas effektivt med drönare och att mätningarna är tillförlitliga.
– Det verkar som att man i synnerhet vad gäller trädens höjd uppnår samma exakthet vid drönarskanning som vid terrängmätningar. Det har också varit trevligt att se att traditionell drönartolkning för fastställandet av trädens längd bara är något mindre exakt än drönarskanning, berättar Tuomas Korva, som leder projektet Kestotäsmä vid Finlands skogscentral.
Med drönare kan man samla in information om skogarna med exaktheten för enstaka träd. På det sättet får man mer heltäckande information om ett områdes egenskaper och trädbestånd jämfört med traditionella provytemätningar. Terrängmätningar kan inte göras med exaktheten för varje träd i stora områden, eftersom det skulle kräva mycket tid och arbete.
Punktmoln från drönarskanning kan granskas tredimensionellt.
Fjärrkartering ger information även om viltbuskage och naturvårdsträd
Den metodutveckling som görs inom ramen för projektet Kestotäsmä syftar till att ta fram information om olika metoders tillgänglighet och kostnadseffektivitet för uppföljningen av skogsbruks- och naturvårdsåtgärder.
I fjärranalysmaterial kan man även hitta mycket annan värdefull naturinformation.
– Med hjälp av drönarfotografier och beståndstolkning kan man till exempel se var det finns viltbuskage och grupper av naturvårdsträd. Dessutom kan man observera skyddszoner kring småvatten och andra livsmiljöer. Utvecklingsarbetet i projektet går ut på att identifiera, digitalisera och förmedla information om dessa objekt till skogsägarna och aktörerna i skogsbranschen, berättar Tuomas Korva.
Vidare främjar projektet verkställandet av det nya stödsystemet för skogsbruket, Metka. Den arbetsgrupp som beredde Metka-lagen framhävde att de möjligheter som digitaliseringen erbjuder bör utnyttjas i tillämpningen av lagen och i övervakningen av hur den följs.
– Med hjälp av bättre och mer exakt material kan man fokusera granskningarna på uppenbara riskobjekt, vilket även hjälper skogsaktörer att förbättra sitt eget kvalitetsarbete. Satellitövervakning av avverkningar är ett utmärkt exempel på hur övervakning lett till striktare efterlevnad av lagen, berättar chef för finansiering och granskning Aki Hostikka vid Finlands skogscentral.
Inom ramen för projektet Kestävän täsmämetsätalouden todentaminen ja menetelmät (KESTOTÄSMÄ) har Skogscentralen tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT och Metsäteho undersökt möjligheterna till fjärrkarteringsbaserad beståndstolkning . Projektet är en del av forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet, som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Projektet inleddes våren 2023 och pågår till utgången av 2025.