Vartannat finländskt hem har julgran på julen. Även i år väntas nästan 1,4 miljoner granar tas in och kläs. Nästan en miljon av dem kommer från inhemska odlingar, 300 000 från egen eller bekantas skog och några tiotusental från utlandet. De utländska granarna kommer huvudsakligen från Danmark.
På senare år har skadorna av granbarkborre ökat i omfattning i de finländska skogarna. Om största delen av de granbarkborrar som utvecklats i år lyckas övervintra och det blir en het sommar igen nästa år kommer insektsskadorna att öka ytterligare i skogarna. Skogsägarna bör nu ännu före vintern kontrollera om det syns tecken på insektsskador i de egna skogarna.
I början av 2010-talet började man i skogsbranschen oroa sig för huruvida åtgärder för tryggandet av mångfalden kommer att räcka till i privata ekonomiskogar. År 2016 inleddes skogsbranschens gemensamma projekt Monimetsä, som syftat till att ge tusentals skogsägare och hundratals skogsproffs råd och utbildning i naturhänsyn. Satsningar på ämnet mångfald och metoder för naturhänsyn i möten mellan skogsägare och skogsproffs har lett till bättre naturvårdsresultat i ekonomiskogarna.
Skogscentralens nya karttjänst gör det lättare att ansluta sig till samfällda skogar. Med hjälp av karttjänsten kan skogsägare hitta samfällda skogar som är intresserade av att ta in nya delägare. Uppgifter om samfällda skogar och tjänster som anknyter till dem finns också i den förnyade portalen om samfällda skogar.
Mer än en tredjedel av skogen i Finland förnyas tidigare än vad som sägs i skogsvårdsrekommendationerna. Efter att skogslagen ändrades 2014 blev trädens diameter vid förnyelseavverkningen mindre. Under de tre senaste åren har det skett en vändning, och träden som fälls i förnyelseavverkningar är nu grövre igen. Uppgifterna kommer från de avverkningsanmälningar som kommit in till Skogscentralen och på Skogscentralens skogsdata.
Skogsindustrins råvara och energiveden som behövs i värmeproduktionen börjar sin resa från skogen längs privata vägar. Bara ett fungerande vägnät möjliggör investeringar i skogsbioekonomi i Finland i även i framtiden. Finlands skogscentrals färskaste framtidsrapport konstaterar att det snabbt behövs fler professionella service- och maskinföretagare för att producera tjänster för privata vägar.
Att gödsla skogen är det snabbaste sättet att öka trädens tillväxt, förbättra lönsamheten i skogsbruket och stärka skogen kolbindning. Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet och Metsäteho börjar undersöka vilken typ av skog som lämpar sig bäst för gödsling.
Nästan tusen hektar mark i olika delar av landet har redan beskogats med hjälp av beskogningsstöd. Beskogningarna kom igång på allvar i år. Mest stöd har sökts för beskogning av tidigare torvproduktionsområden. Man kan söka beskogningsstöd fram till slutet av 2023.
Skogsägandet i form av dödsbon har ökat en aning igen, efter att ha minskat flera år i följd. Finlands skogscentrals statistik visar att mängden skog som ägs privat av privata ägare har minskat de tre senaste åren, då skog har sålts till fonder, samfund och stiftelser. Ägarformen samfälld skog väcker fortfarande intresse bland skogsägare.
Vattenmiljöerna i Torneälvens biflöden ska förbättras på båda sidor om gränsen i den mest omfattande restaureringen av vattenmiljöer hittills i Europa. Länsstyrelsen i Norrbotten håller i det nya EU-finansierade projektet som startar i mars 2023 och ska pågå i sju år. I Finland är det Skogscentralen som koordinerar projektet.