Finlands skogscentral överför skogs- och naturinformation till molnet
Skogscentralens nya skogs- och naturinformationssystem byggs upp i molnet. Det nya systemet tas i bruk i augusti 2022.
Skogscentralens nya skogs- och naturinformationssystem byggs upp i molnet. Det nya systemet tas i bruk i augusti 2022.
Fram till utgången av augusti hade totalt 21,7 miljoner euro betalats i kemera-stöd till skogsägarna, vilket är 12 procent mindre än i fjol. Särskilt stöden för vård av ungskog och torvmarksskog har minskat, men däremot har användningen av stöd för skogsbilvägar ökat från föregående år. Betalningarna av miljöstöd är på samma nivå som i fjol.
Den skogsinventeringsrunda som inleddes i fjol är i full gång. Under sommaren har laserskanningar och flygfotograferingar utförts framgångsrikt på 22 områden. Också provytemätningarna i terrängen har framskridit bra. Under nästa år utlovas färska skogsdata i olika delar av Finland.
Finlands skogscentral upprätthåller registret över samfällda skogar, som nu publicerats även i elektronisk form. I registret kan man söka samfällda skogar i Finland på namnet och landskapsvis.
Mängden skog som ägs av privatpersoner, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar har minskat med 141 000 hektar i hela landet under de två senaste åren. De privata skogsägarna är även till antalet färre än för två år sedan, och medelåldern bland dem har stigit.
På årets längsta dag, den 22 juni, slog stormen Paula till och fällde större mängder skog i Koillismaa i Norra Österbotten. Ungefär en miljon kubikmeter virke skadades. Det skadade virkets värde är av storleksklassen 40 miljoner euro. Av det kan den skada som skogsägarna lider uppskattas till mellan sex och åtta miljoner euro.
Under de kommande åren kommer klimatförändringen att öka risken för brand i våra skogar. Finlands skogscentral håller som bäst på att ta fram skogsbrandkartor över hela Finland i samarbete med räddningsväsendet, Räddningsinstitutet och Arbonaut Oy. Skogsbrandkartorna ger räddningspersonalen information om känsligheten för antändning i skogen, lämpliga bekämpningslinjer, bästa tillgängligheten för utryckningsfordon samt släckvattenreservoarer.
En fjärdedel av trädbestånden i Finland är torvmarksskog. Torvmarksskog i skogsbruksanvändning kommer att få en allt större betydelse i framtiden, när en allt större del av bestånden i de dikade områdena når förnyelsemogen ålder. En landsomfattande handlingsmodell för hur man ska planera vård av torvmarksskog förbereds. I planeringen ska man höra skogsägarna och samarbeta över fastighetsgränserna. Redan i planeringen ska man söka lösningar för att minska påverkan på klimatet, vattendragen och den biologiska mångfalden.
I Finland finns det cirka 350 000 kilometer enskilda vägar. Att nätverket av enskilda vägar är i skick är ett livsvillkor för dem som bor och idkar näringsverksamhet i landsbygden. Särskilt skogsbruket är helt beroende av skicket på vägarna. Enligt en grov uppskattning startar över 90 procent av drivet virke sin färd mot förädling från enskilda vägar. I år finns ett rekordartat belopp, närmare 40 miljoner euro, att söka för grundliga förbättringar av enskilda vägar och broprojekt.
I sommar fortsätter Finlands skogscentral med inventeringsrundan som inleddes 2020 i olika delar av landet. Inventering görs nu på 22 nya områden på sammanlagt 4,3 miljoner hektar skog. Den nya informationen publiceras nästa år.