Hur känner man igen en livsmiljö för flygekorrar? Och kan man avverka en skog där spillning av flygekorre har påträffats? Den nya handboken Liito-orava talousmetsässä ger skogsägare och skogsfackmän råd i hur man samordnar skydd av flygekorrar med behandling av ekonomiskogar. Finlands skogscentral har tagit fram handboken inom ramen för projektet Flygekorre-LIFE och den kommer att ges ut på svenska senare i år.
Det nya incitamentsystemet för skogsbruket, metka, ersätter det nuvarande kemera-stödsystemet år 2024. I metka understöds i huvuddrag samma arbetsslag som i kemera; aktiv vård av privatskogar i rätt tid, naturvård och upprätthållande av vägnätet för skogsbruket.
Debatten om skogsnaturens mångfald har tilltagit de senaste åren. Både skogsägarna och företagen i branschen förväntas agera för att förbättra naturens tillstånd. Finlands skogscentral konstaterar i sin nya framtidsrapport att det kommer att behövas fler och fler företagare som planerar och verkställer naturvårdsarbeten i skogen och som bereder miljöstödsansökningar. Företagare kan utöka sin verksamhet genom att göra naturvård till en del av sitt utbud.
Stödet för vård av torvmarksskog ändras nästa år, då vi övergår till det nya stödsystemet för skogsbruket, som går under förkortningen Metka. Då kommer stöd inte längre att beviljas för arbetsslaget iståndsättningsdikning. I stället betalas stöd för helhetsbetonad planering av vård av torvmarksskog, byggande av väg på dikesren och för vattenvård. Ett sätt att förbereda sig på det nya systemet är att göra e-kurserna i serien Proffs på vård av torvmarksskog och bekanta sig med geodatamaterialet som Skogscentralen erbjuder.
Terminologiprojektet för skogsbranschen har publicerat sin andra ordlista. Den innehåller 178 centrala begrepp inom ämnesområdet skogshydrologi och skogsdikning. Ordlistan har utarbetats i samarbete mellan experter vid Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet och Jord- och skogsbruksministeriet.
Varje år tar hundratals skogsproffs, skogsägare och studerande Finlands skogscentrals naturvårdskort. I år ordnar Skogscentralen 33 prov för dem som vill ta naturvårdskortet i olika delar av landet. Det går redan att anmäla sig.
Videkissor är en del av påsken lika säkert som granen är en del av julen. Beroende på var i landet och i vilket språkområde man befinner sig kan påskhäxorna med sina videkvistar knacka på dörren antingen på palmsöndagen eller påsklördagen. Sälgens blomställningar, de mjuka, glänsande videkissorna är ett säkert vårtecken. Och videväxternas betydelse för den biologiska mångfalden är större än vad många anar.
Många skogar är för glesa efter att de gallrats. Det visar Skogscentralens årliga granskningar av drivningskvaliteten vid gallringsavverkningar. Om man gallrar för kraftigt minskar trädbeståndets tillväxt, kolbindningen och skogsägarnas framtida virkesinkomster. Till skillnad från vad en specialundersökning i Mellersta Finland visade i fjol hade en femtedel av avverkningarna på riksnivå utförts enligt skogsvårdsrekommendationerna.
I år betalar Skogscentralen 0,74 miljoner euro som ersättning till skogsägare för skador som älgar och andra hjortdjur orsakat i skogen. Ersättning betalas för skador på sammanlagt 1 460 hektar. Mängden anmälda skador och ersättningar ökade en aning jämfört med i fjol. Ersättningarna betalas till skogsägarna i mars-april.
Näringsämnen sköljs ofta ut i vattendrag i jord- och skogsbruksområden när marken bearbetas. Speciellt näringsämnena kväve och fosfor övergöder vattendrag. Under de senaste åren har olika projekt undersökt om trädrankor kan användas för att rena vatten och minska näringsbelastningen på vattendragen.