I fjol genomfördes vitaliseringsgödsling med metka-stöd för skogsbruket på cirka 18 400 hektar. Gödslingsarealen ökade med cirka 8 000 hektar jämfört med året innan. Med vitaliseringsgödsling av skogarna korrigeras tillväxtstörningar i träden och samtidigt ökas skogarnas tillväxt och kolsänkan.
Askgödsling på vintern. Bild: Jussi Laurila
Skogsägarna genomförde rekordmycket bor- och askgödsling av sina skogar i fjol. Särskilt borgödsling intresserade skogsägarna och genomfördes på cirka 12 200 hektar. Askgödsling genomfördes på cirka 6 200 hektar. Skogscentralen betalade i fjol ut 3,6 miljoner euro i stöd för vitaliseringsgödsling.
– Vitaliseringsgödslingen som genomfördes i fjol ökar med en försiktig uppskattning skogarnas tillväxt med över 500 000 kubikmeter. I framtiden kommer trädbeståndets mertillväxt att ge uppskattningsvis cirka 27 miljoner euro i virkesinkomster. Beräknat enligt en räntesats på tre procent skulle nettonuvärdet för kommande virkesinkomster vara cirka 10,7 miljoner euro. Till följd av vitaliseringsgödslingen ökar också mängden värdefulla stockar med minst cirka 15 procent och skadorna på trädbeståndet minskar, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
Vitaliseringsgödsling som genomförs i rätt tid är en av de ekonomiskt mest lönsamma skogsvårdsåtgärderna och samtidigt också en bra klimatåtgärd. Med hjälp av gödsling kan man öka skogarnas tillväxt och kolsänkan.
Flest vitaliseringsgödslingar genomfördes i Norra Savolax
I fjol genomfördes flest vitaliseringsgödslingar i Norra Savolax. Minst vitaliseringsgödslingar genomfördes i Nyland och Egentliga Finland.
I Norra Savolax genomfördes över en tredjedel av hela landets vitaliseringsgödslingar och nästan hälften av borgödslingarna. Näst flest borgödslingar genomfördes i Norra Karelen och Södra Savolax.
– Det finns en tydlig anledning till detta. I skogarna i östra Finland förekommer många tillväxtstörningar som beror på borbrist och dessa kan korrigeras med gödsling, berättar Remes.
En stor del av borgödslingarna genomfördes i granskogar på frodiga marker. Andelen talldominerade skogar var 15 procent. I vårtbjörkskogar genomfördes borgödsling på drygt hundra hektar i hela landet.
Flest askgödslingar genomfördes i Norra Österbotten
Även när det gäller askgödsling är skillnaderna mellan landskapen stora. I fjol genomfördes nästan hälften av hela landets askgödslingar i Norra Österbotten. Det genomfördes också många askgödslingar i Kajanaland, Norra Savolax, Lappland och Södra Österbotten. Minst askgödslingar genomfördes i Päijänne-Tavastland, Nyland och Kymmenedalen.
Askgödslingar genomfördes till stor del i äldre torvmarksskogar. Endast en fjärdedel av askgödslingsarealen var plantbestånd eller andra unga skogar. 90 procent av askgödslingarna genomfördes i tallmyrar och 10 procent i kärr.
Askan minskar markens surhet och träden kan bättre utnyttja näringsämnena som finns i torven. På så sätt ökar också trädbeståndets tillväxt. Askgödsling kan i bästa fall också påverka vattendragens skick.
– När trädbeståndets tillväxt ökar till följd av gödslingen avdunstar träden också mer vatten och torkar ut marken. Det kan minska eller åtminstone senarelägga behovet av iståndsättningsdikningar. På så sätt minskar också belastningen av fasta partiklar och näringsämnen i vattendragen. Vid vattendragen lämnas alltid en skyddszon där man inte sprider gödsel, berättar Aki Hostikka, servicechef för finansiering och revision vid Finlands skogscentral.
Mer information om gödsling av skogar och stöd för vitaliseringsgödsling finns på Skogscentralens webbplats.