Sammanfattning
Nylands regionala skogsprogram utgår från den nationella skogsstrategin 2035 och stöder på lokal nivå utgångpunkterna för denna. Skogsprogrammet betonar skogarnas betydelse för miljön, ekonomin och rekreation. För att främja och uppnå de mål som fastställts i skogsstrategin och regionen har man utarbetat tolv åtgärder.
De viktigaste åtgärderna är att stärka skogarnas tillväxt, förbättra skogsfastigheternas struktur, stödja klimathållbarhet i skogarna, främja skyddet av skogar med höga naturvärden och kommunicera skogskunskap.
Nylands skogsråd följer upp genomförandet av programmet. Programmet omfattar perioden 2026–2030.
Inledning
Det regionala skogsprogrammet är ett utvecklingsprogram i enlighet med skogslagen. Enligt lagen om Finlands skogscentral har de regionala skogsråden som uppgift att uppgöra och godkänna ett regionalt skogsprogram samt att följa upp och främja genomförandet av programmet. Programmet ses över vid behov. Skogscentralen samarbetar med representanter för skogsbranschen och med andra aktörer som utnyttjar skogarna under utarbetningen av programmet.
I programmet för Nyland betonas regionens egna målsättningar och åtgärder för att uppnå dessa. Skogsprogrammets övergripande mål är att främja en mångsidig och hållbar användning av skogarna och därigenom välfärden och sysselsättningen i landskapet.
Den nationella skogsstrategin bakom de regionala skogsprogrammen
Den nationella skogstrategin 2035 som sträcker sig till 2035 innehåller de centrala riktlinjerna för Finlands skogspolitik och beskriver en utvecklingsvilja och de viktigaste målen för skogsbranschen. Det är en näringsstrategi som beaktar såväl människornas, miljöns som ekonomins behov.
Strategin beaktar tidsenligt den övergripande hållbara utvecklingen samt skogarnas betydelse för stävjandet av och anpassningen till klimatförändringen.
Visionen för den nationella skogsstrategin är att eftersträva ”välmående skog och växande välfärd”. Detta uppnås genom att
- Finland är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för en ansvarsfull skogsbransch som förnyar sig.
- Skogen används på ett aktivt, hållbart och mångsidigt sätt.
- Vi stärker skogens livskraft, mångfald och anpassningsförmåga.
- Vi stärker den kunskapsbaserade ledningen samt kompetensen inom skogsbranschen.
Den nationella skogsstrategin har en direkt koppling till de regionala skogsprogrammen i och med att de strategiska målen i den nationella skogsstrategin också har tagits med som strategiska mål för de regionala skogsprogrammen. De regionala skogsprogrammen stöder genomförandet av den nationella skogsstrategin 2035 på landskapsnivå. Detta genom åtgärder i enlighet med landskapets egna behov och mål.
Uppgörande och godkännande av skogsprogrammet
Uppgörandeprocessen i Nyland
Uppgörandet av Nylands skogsprogram inleddes vid Nylands skogsråds sista mötet 2024 (10.12.2024).
Vid mötet tillsattes tre beredningsgrupper som stöd för uppgörandet av skogsprogrammet. I sitt arbete granskade grupperna bland annat teman med anknytning till skogarnas tillväxt, skogsnäringarna, miljöfrågor och samarbetet med intressentgrupper. Grupperna kallades "Skogens tillväxt", "Biodiversitet i ekonomiskogarna" och "Skogsbranschens förnyelse och konkurrenskraft".
Grupperna sammanträdde första gången i januari–februari och andra gången i mars 2025. Arbetet i två grupper, ”Biodiversitet i ekonomiskogarna” och ”Skogsbranschens förnyelse och konkurrenskraft”, fortsatte ännu vid ett tredje möte i april.
Nylands skogsråd sammanträdde den 5 juni 2025 för att behandla skogsprogrammet. Ordförandena för varje beredningsgrupp presenterade förslag till åtgärder som motsvarade programmets strategiska mål. Skogsrådet godkände efter en kommentarsrunda resultaten av gruppernas arbeten, vilka därefter fungerade som bakgrundsmaterial för Nylands skogsprogram.
Som stöd för programmet gjordes även en konsekvensbedömning. Bedömningen genomfördes av en grupp på åtta sakkunniga från intressentgrupper inom skogsbranschen. Gruppen sammanträdde den 19 augusti 2025 och deras kommentarer beaktades i arbetet med skogsprogrammet.
Godkännande i Nyland
Nylands skogsråd sammanträdde den 2 september 2025 och godkände utkastet till skogsprogrammet. Därefter skickades skogsprogrammet på remiss för utlåtanden.
Kommentarerna från remissbehandlingen beaktades i kompletteringen av skogsprogrammet. Nylands skogsråd godkände det regionala skogsprogrammet vid årets sista möte den 2 december 2025.
Förändringar i verksamhetsmiljön
Skogscentralens experter producerade med hjälp av en PESTEL-analys en riksomfattande lägesbild samt landskapsvisa lägesbilder av skogsbranschen till stöd för skogsråden och skogsprogrammens beredningsgrupper. En sammanfattning av analysen finns i bilaga 1.
Verksamhetsmiljön i Nyland
I Nyland är skogsbranschens andel av landskapets ekonomiska avkastning över 2 procent. Kännetecknande för området är tillväxt både vad gäller befolkningen och näringsverksamheten, det rikliga utbildningsutbudet, den relativt täta bosättningen och en allt större grupp distansskogsägare på distans, det vill säga människor som äger skog annanstans än var de bor. Trycket att bygga påverkar markanvändningen i området och orsakar avskogning.
| Lägesbild | Nyland | Finland |
|---|---|---|
| Regionekonomi | Läge | Läge |
| Skogssektorns andel av landskapets totala ekonomi | ||
| ...av produktionen, % | 2,1 | 6,5 |
| ...av bruttoförädlingsvärdet, % | 1,3 | 4,4 |
| ...av sysselsatta, % | 0,8 | 2,4 |
| ...av investeringar, % | 0,6 | 4,0 |
| Sysselsatta i skogsbranschen, pers. | 8084 | 66 100 |
| Virkesintäkter, 1 000 € | 106 461 | 2 849 659 |
| Användning av skog | Läge | Läge |
| Skogsareal av landarealen, % | 60 | 86 |
| Andel privatägd skog, % | 73 | 51 |
| Skogarnas tillväxt, milj. m3 | 3,6 | 103 |
| Beståndets medeltillväxt, m3/ha/år | 6,8 | 4,5 |
| Största hållbara avverkningsmängd, milj. m3 | 3,0 | 79,8 |
| Användning, marknadsavverkning, milj. m3 | 2,8 | 75,1 |
| Mångfald | Läge | Läge |
| Lagstadgat skydd, 1 000 ha | 37,6 | 2 474 |
| Lagstadgat skydd, % | 7,0 | 10,8 |
| Mångfaldsobjekt, 1 000 ha | 4,8 | 502,3 |
| Mångfaldsobjekt, % | 0,9 | 2,2 |
| Begränsad användning, 1 000 ha | 2,8 | 410,5 |
| Begränsad användning, % | 0,5 | 1,8 |
| Mängden död ved, m3/ha | 8,1 | 6,9 |
Källa; Regionekonomi: Rahaa ja työtä metsistä -verkkopalvelu (Statistikcentralen) 17.6.2025
Källa; Användning av skog: Luonnonvarakeskus, metsävarat 17.6.2025
Källa; Mångfald: Luonnonvarakeskus, metsien suojelu 19.11.2025
- ”Lagstadgat skydd” är skyddsklasserna 1A + 1B + 1C Lagstadgade skyddsområden (skogs- och tvinmark)
- ”Mångfaldsobjekt” är skyddsklasserna 2A+2B Skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar (skogs- och
tvinmark) - ”Begränsad användning” är skyddsklass 3 Skogar som stöder skyddet av naturvärden, övriga
specialområden och -objekt, begränsat skogsbruk (skogs- och tvinmark)
Skogsbioekonomin i Nyland är ekonomiskt betydande på riksnivå, även om dess relativa andel av den stora regionala ekonomin i Nyland är liten. Den viktigaste branschen mätt med ekonomiska mätare är mass- och pappersindustrin, eftersom huvudkontorsfunktionerna och en stor del av stödfunktionerna i stora skogsindustriföretag koncentreras till huvudstadsregionen.
Andelen av skogsvårds-, drivnings- och plockningsprodukter (icke träbaserade produkter såsom svampar, naturörter och bär), skogsbrukstjänster samt träprodukter inom skogsbioekonomin är klart mindre än genomsnittet. I Nyland kommer största delen av avverkningsmängden från privatägda skogar.
I Nyland finns det 549 000 hektar skogsbruksmark, varav torvmarkernas andel är cirka 14 procent. Det finns cirka 26 000 hektar odikad torvmark och cirka 43 000 hektar dikad sådan. Av skogsbruksmarken är 501 000 hektar skogsmark, varav 373 000 hektar är i privat ägo. Mängden iståndsättningsdikning har minskat betydligt under de senaste åren, men eftersom statistikföringen av dem är inte till alla delar är exakt är det svårt att uppskatta den verkliga mängden.
Fem läroanstalter i Nylands ger utbildning inom skogsbranschen. Vid Helsingfors universitet finns ett kandidat- och magisterprogram i agronomie- och forstmagister och yrkeshögskolan Novia utbildar skogsbruksingenjörer. Vad gäller grundexamina utbildar Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (Keuda) skogsenergiproducenter och skogsarbetare-skogstjänsteproducenter, Työtehoseura skogsmaskinförare och Hyria yrkes- och vuxeninstitut skogstjänsteproducenter. Vid regionens undervisningsorganisationer erbjuds också yrkesinriktad vidareutbildning, med särskild tonvikt på skogsbruksföretagande.
Sett till antalet sökanden är magisterprogrammet vid Helsingfors universitet det populäraste utbildningsprogrammet inom skogsbranschen. Antalet förstahandssökande har i genomsnitt varit 143 under perioden från 2016–2024. Under de senaste tre åren har det i genomsnitt funnits 68 nybörjarplatser. För Novias, Keudas och Työtehoseuras del har antalet förstahandssökanden i den gemensamma ansökan efter grundskolan nästan kontinuerligt varit lägre än antalet nybörjarplatser. Nästan alla läroanstalter i regionen har dessutom kontinuerlig ansökan.
Cirka 70 procent av de yngre och äldre plantbestånden samt de klenare gallringsbestånden i Nyland har en god eller tillfredsställande skogsvårdsstatus. Då andelen skog med otillfredsställande eller underproduktiv status är cirka 30 procent innebär det att skogsvårdsarbetet har blivit ogjort eller fördröjts för en betydande del av plantbestånden.
Skogen i Nyland är frisk. Olika grader av skador har observerats på 41 procent av skogsmarken, medan allvarliga skador har observerats på mindre än en procent av skogsmarken. Under de senaste fem åren har grunden till avverkningen i anmälningarna om användning av skog uppgetts vara en insektsskada på sammanlagt 2 537 hektar. Detta utgör 70 procent av alla anmälda skador. Andelen skador på grund av vind har på motsvarande sätt beräknats vara 24 procent. Under samma period uppgick hjortdjursskadorna till några procent.
Ytvattnens ekologiska status i Nyland är svag särskilt i åkerdominerade avrinningsområden och i Finska vikens kustvatten. Älvarnas status försämras särskilt av eutrofieringen som orsakas av diffus belastning. I Nyland finns 24 grundvattenområden som har klassats ha kemiskt dålig status. De vanligaste orsakerna till att den kemiska statusen försämras är grundvattnets kloridhalt, lösningsmedel, bekämpningsmedel samt tillsatsämnet MTBE i bensin.
Vattendragens status påverkas i huvudsak av belastningen av näringsämnen och fasta partiklar. I Nyland är näringsbelastningen den viktigaste faktorn som påverkar ytvattnens status. Skogsbruket orsakar för sin del belastning av näringsämnen och fasta partiklar i vattendragen. På grund av skogarnas höga nyttjandegrad är naturvården och vattenskyddet i ekonomiskogarna av central betydelse för att trygga mångfalden och förbättra vattnens status. Under de senaste fem åren har man i Nyland genomfört sammanlagt vattenvårdsprojekt finansierade enligt kemera (lagen om finansiering av hållbart skogsbruk).
Med finländska mått mätt är skogsnaturen i Nyland mångsidig med en stor artrikedom. I området finns många slags skogar och skogbevuxna myrar, från karga tallberg till frodiga lundar och skogskärr.
Till särdragen hos skogsnaturen i Nyland hör ädellövskogar och hasselbuskar, som är koncentrerade till västra Nyland. En egen prägel ger även Salpausselkä åsar, havsområdena och det stora antalet kalkgynnande arter på torrängar, klippor och i lundar.
NTM-centralen i Nyland (från och med den 1 januari 2026 livskraftscentral) skyddade under år 2024 cirka 470 hektar skogbevuxna områden med värdefull mångfald. Åren 2008–2024 var METSO-programmets genomförandeareal 7 650 hektar, vilket är 92 procent av det totala målet. Det tioåriga miljöstödet skyddar för närvarande 1 025 hektar skog (situationen 25 augusti 2025). Målet för METSO-programmet 2008–2024 uppnåddes inte i Nyland på grund av den knappa finansieringen under de senaste åren.
I Nyland finns 102 Natura-objekt. Deras totala areal är 209 725 hektar, varav nästan 90 procent är vattenområden. De största enhetliga skogsområdena i nätverket Natura 2000 är sjöområdet Pojo-Kisko, Noux och Sibbo storskogs nationalparker samt områdena Meiko-Lappträsk och Kytäjä-Usmi.
Enligt skyddsstatistik från Naturresursinstitutet finns det 37 600 hektar skog som är skyddad enligt lag i Nyland, vilket utgör 7,0 procent av skogs- och tvinmarken. Vården av skogsnaturen och det frivilliga naturskyddet främjas genom genomförandet avMETSO-skyddsprogrammet, Helmi-livsmiljöprogrammet och vattenvårdens åtgärdsprogram.
I Nyland bildar flera landskapsplaner som är i kraft samtidigt en helhet. Denna helhet består av Nylandsplanen 2050, landskapsplanen för Östersundom och vindkraftslösningen i den fjärde etapplandskapsplanen. Mer information om planläggningen på landskapsnivå på webbplatsen för Nylands förbund.
I Nyland gäller flera generalplaner som utarbetats under olika tidsperioder. Generalplanerna indelas i generalplaner som omfattar hela kommunen eller staden och i delgeneralplaner som gäller endast ett delområde i kommunen.
Det finns också generalplaner som har utarbetats före reformen av markanvändnings- och bygglagen år 2017. I dessa generalplaner kan finnas krav på tillstånd för miljöåtgärder för trädfällning i jord- och skogsbruksdominerade områden.
I Nyland har man utarbetat och utarbetar som bäst flera kommunvisa generalplaner. Dessa är bland annat Esbo generalplan 2060, Mäntsälä strategiska generalplan 2050 och Tusby generalplan 2040.
I Nyland har planeringen av markanvändningen under de senaste åren påverkats av bland annat direktbanan Esbo–Salo. Under den kommande skogsprogramperioden påverkas planeringen av markanvändningen av olika infrastrukturprojekt i anslutning till utvecklingen av elöverföringen och målen för den gröna omställningen. Detta skapar ett tryck på att dämpa avskogningen.
Vision
Nylands mångsidiga och klimathållbara skogar skapar ekonomiskt och rekreationsmässigt välbefinnande för regionen.
Strategiskt mål 1: Skogen används på ett aktivt, hållbart och mångsidigt sätt
Största delen av skogarna i Nyland är i ekonomibruk, men skogarna i området har stor betydelse även för rekreation, naturens mångfalden och för naturprodukterna. I Nyland fästs uppmärksamhet särskilt vid det stora antalet skogsägare och ökningen av distansskogsägandet. Dessutom orsakar byggandet och befolkningstrycket förändringar i markanvändningen som ökar avskogningen och påverkar skogsnaturens tillstånd.
Åtgärd: Förbättring av fastighetsstrukturen och rådgivning till skogsägarna vid förändringar i skogsägarskapet
Vi förbättrar möjligheterna att främja generationsväxlingar och satsar på rådgivning till skogsägarna.
En utmaning för skogarna i Nyland är en splittrad fastighetsstruktur och åldrande skogsägare. Den splittrade ägarstrukturen försämrar möjligheterna att använda skogarna. Dessutom finns det tecken på att äldre skogsägare använder sina skogar mer passivt än yngre ägare.
Vi främjar informationsförmedlingen om ämnet genom att starta projektet Uudenmaan metsänomistus toimivaksi under hösten 2025. Projektet pågår till slutet av 2027.
Skogscentralen, Naturresursinstitutet och projektaktörerna är ansvariga instanser för helheten.
Genomförandet av åtgärderna följs upp genom att följa upp antalet generationsväxlingar, utvecklingen av de samfällda skogarnas areal, utvecklingen av antalet dödsbon i förhållande till skogsarealen samt förändringar i skogarnas ägarstruktur.
Åtgärd: Främja mångbruket av skog
Vi stöder ett hållbart rekreationsbruk av skogarna och den kommersiella utvecklingen i anslutning till detta.
Främjandet av mångbruket av skogarna genomsyrar hela det regionala skogsprogrammet, eftersom det berör flera användningsformer och aktörer i området.
Skogarna erbjuder förutom ekonomiska fördelar även möjligheter till fritidsaktiviteter och utveckling av verksamhet med anknytning till naturprodukter. Till exempel friluftsliv, olika former av utomhusmotion, bärplockning, svampplockning och jakt är populära former av skogarnas mångbruk.
Den ökade turismen i Nyland ökar potentialen för rekreationsanvändning av skogarna. Samtidigt kan ett alltför stort användningstryck påverka skogsnaturens tillstånd och ekologiska bärkraft.
Utvecklingsmöjligheterna för olika insamlingsprodukter och andra naturprodukter skapar också nya ekonomiska öppningar. Utnyttjandet av denna kommersiella potential kan göra den ekonomiska utvecklingen i Nyland mångsidigare.
När det gäller privata skogar fästs uppmärksamhet vid markägarnas förtjänstmodeller och anvisningar där markägaren deltar i projektutvecklingen.
För att främja målen närmar vi oss till exempel medierna med artikelidéer om mångbruk av skogar. Målet är att lyfta fram möjligheterna och idéerna för mångbruk av skog via medierna till en bredare diskussion.
Naturgruppen vid Nylands skogsråd kommer med idéer till tidningsartiklar om mångbruk av skogarna och utnyttjar sina kontakter till medierna för att främja detta. Dessutom har Nylands förbund främjat mångbruket av kommunernas skogar i ett tidigare projekt. Nylands förbund informerar kommunerna på nytt om befintligt projektmaterial.
Genomförandet av helheten följs upp med antalet tidningsartiklar med anknytning till mångbruk.
Åtgärd: Stärka skogarnas tillväxt och förebygga skador
Vi stärker skogsägarnas kompetens inom skogsodling, kolbindning samt förebyggande av skador genom utbildning och kommunikation.
En rättidig och kvalitativ skötsel plantbeståndet och den första gallringen är central för skogarnas tillväxt. Det är också viktigt att öka användningen av beståndsvårdande gödsling, vitaliseringsgödsling samt förädlade frö- och plantmaterial.
Mångfaldiga och artrika skogar har en central roll i förebyggandet av skador. För att förebygga skador är det viktigt att bekämpa rotticka, förutse insektsskador och hantera älgskador.
Skogscentralen och Naturresursinstitutet främjar skogsägarnas möjligheter att agera gällande skador genom att skicka dem information om eventuella skador på basis av riskkartor och satellitbilder.
I förebyggandet av skador är det viktigt att utveckla insamlingen av information från avverkningsmaskinerna om rotröta i barrskogar.
Skogscentralen ansvarar tillsammans med aktörerna för utbildningarna inom ämnesområdena. Medlemmarna i skogsrådet och de organisationer de representerar informerar medierna om ämnena.
Verktyg för uppföljning av resultat:
- Antalet och kvalitet för skötsel av plantbeståndet och den första gallringen i statistik från Naturresursinstitutet och Skogscentralen.
- Skogscentralens skadestatistik som baserar sig på anmälningar om användning av skog.
- Naturresursinstitutets uppföljning om förekomsten av granbarkborrar och riksomfattande skaderapporter.
- Uppgifter om hjortdjursskador i viltskaderegistret.
- Genomförda utbildningar och antalet deltagare.
- Antal tidningsartiklar samt inslag i radio och TV.
Åtgärd: Mångsidig tillämpning av skogsbehandlingsmetoder och en effektivare användning av skogsinformation
Vi förlänger skogarnas omloppstider och stöder kontinuitetsskogsbruk på lämpliga platser.
I sin helhet:
- Fokus i skogsvården ligger på en mångsidig användning av skogsbehandlingsmetoder samt effektiv tillämpning av skogs- och naturinformation.
- I skogarna i Nyland är det motiverat att i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna förlänga omloppstiderna i barrskogar samt öka mängden kontinuitetsskogsbruk på lämpliga platser.
- Ett effektiverat bruk av informationen om skogstillgångar stöder en mångsidig tillämpning av skogsbehandlingsmetoderna på olika växtplatser.
Skogscentralen granskar genomförandet av den förlängda omloppstiden genom att följa upp avverkningssättens årliga arealer i anmälningarna om användning av skog.
Skogscentralen ansvarar för uppföljningen av mängden kontinuitetsskogsbruk utgående ifrån anmälningarna om användning av skog och riksskogstaxeringen (RST).
Strategiskt mål 2: Vi stärker skogens livskraft, mångfald och anpassningsförmåga
Ett stort spektrum av arter förekommer i skogarna i Nyland. Skogarna är dock sårbara.
Utmaningarna för skogarna i Nyland ökar i synnerhet på grund av den ökade markanvändningen och trycket på att bygga.
Klimatförändringen ökar riskerna för skogarna samtidigt som lundskogarna och våtmarkerna i synnerhet i landskapets södra delar fungerar som livsmiljöer för många arter.
Åtgärd: Stärka den strukturella mångfalden i ekonomiskogarna och skogarnas klimathållbarhet
Vi stöder den strukturella mångfalden i ekonomiskogarna och klimathållbarheten genom att öka mängden död ved, lövträd och naturvårdsträd. Målen främjas genom att effektivera utbildningen och kommunikationen på ett övergripande sätt.
Vi främjar blandbestånd och skogsnaturens mångfald samt satsar på viltvård och ett ändamålsenligt genomförande av skyddszoner vid vattendragen.
En ökning av skyddsbuskage och snår förbättrar skogarnas mångfald genom att erbjuda livsmiljöer, skydd och näring för djur- och växtarter i skogarna.
Ändamålsenliga skyddszoner står i centrum för begränsningen av utsläpp till vattendrag. En tillräcklig bredd på de trädbevuxna skyddszonerna invid vattendragen förebygger avrinningsutsläpp.
Viltcentralen och andra aktörer främjar en ökning av antalet skyddsbuskage och snår. Skogscentralen ansvarar för övervakningen av skydds- och kantzoner.
Verktyg för uppföljning av resultat:
- Utvecklingen av strukturens diversifiering från RST-statistiken.
- Eventuell användning av uppgifter om egenkontroll för PEFC- och FSC-certifikaten i uppföljningen av skogarnas struktur.
- Uppgifter i fjärranalysmaterialet om antalet skyddssnår och skyddszonerna vid vattendragen samt utvecklingen av bredden på kantzonerna vid skogarna.
Åtgärd: Vi ökar skydd, restaurering och naturvård i skogar med värdefulla naturvärden
Vi utför kommunikation, utbildning och projektverksamhet för att främja naturvärdena och naturvården.
Nylands skogsnatur är rik på naturvärden och det är viktigt att skydda skogarna.
I vissa skogsområden kan restaureringsåtgärder vidtas samt den biologiska mångfalden och kopplingen av skogsområden främjas. Tyngdpunkten i dessa åtgärder ligger särskilt på skötseln av lundar och utnyttjandet av skogsbrukets miljöstöd. Iståndsättning och skötsel av skogbevuxna livsmiljöer främjas i enlighet med METSO- och Helmi-programmen.
I sin helhet:
- Vi främjar ökningen av antalet miljöstödsavtal genom utbildningstillfällen och kommunikation.
- Vi utvecklar utnyttjandet av geografisk information för att identifiera lundar och preciserar arealbedömningarna för lundar som förekommer i uppgifterna om skogstillgångar.
- Vi främjar naturvården och andra åtgärder som stöder mångfalden.
Skogscentralen ordnar utbildning i ämnet och ansvarar för sin del för genomförandet av METSO-programmet. Skogscentralen främjar också naturvården och mångfalden med hjälp av ett solidariskt Mini-Prioska-projekt som genomförs regionalt, om finansieringsbeslutet tillåter det. Nylands Livskraftscentral genomför egna projekt enligt Helmi-programmet och ansvarar för uppföljningen av dem.
Skogscentralen och de regionala aktörerna ansvarar för uppföljningen av miljöstödet. Skogscentralen ansvarar för uppföljningen av de naturvårdsprojekt som den finansierar samt informerar markägarna om naturvård och miljöstöd.
Verktyg för uppföljning av resultat:
- Statistik från METSO- och Helmi-programmen.
- Antalet utförda åtgärder.
- Antal hektar naturvårdsprojekt.
- Utbildningar och deltagarantal.
- Genomförandet av Mini-Prioska.
Åtgärd: Satsningar på aktiv och förebyggande vattenvård
Vi främjar kompetensen i vattenvård hos skogsägarna och aktörerna inom skogsbranschen.
Åtgärderna inom vattenvården är en viktig del av skogsekosystemets välbefinnande. I Nyland är det viktigt att minska belastningen av näringsämnen och fasta partiklar samt stärka de trädbevuxna skyddszonerna.
I sin helhet:
- Vi utbildar och instruerar skogsägare och aktörer inom skogsbranschen om vattenvårdsteman.
- Vi främjar och stärker tillgången till och användningen av geodatamaterial och verktyg för vattenvård.
- Vi stärker samarbetet bland annat med vattenvårdsföreningarna.
- Vi ökar antalet METSO-naturvårdsprojekt och ordnar utflykter för aktörer inom olika intressentgrupper.
Vid genomförandet är det viktigt att beakta de lokala och regionala vattenvårdsplaner som redan har utarbetats. Dessa är åtgärdsprogram för vattendrag, planer för avrinningsområden och översiktsplaner för vattenvården.
Skogscentralen genomför projektet Skogens vatten fram till oktober 2026. Målet är att under programperioden starta ett nytt projekt med vattenskyddstema.
METSO-, Helmi- och SOTKA-programmen är centrala för främjandet av vattenskyddet.
Både Skogscentralen och livskraftscentralen ordnar utbildningar och ansvarar för egen del för dem. Skogscentralen ansvarar för arbetet med helheter med geografisk information och vattenvårdsverktyg. Projektutflykterna genomförs i samarbete mellan Skogscentralen och vattenvårdsföreningarna.
Utbildningarnas genomslagskraft bedöms genom att jämföra antalet ordnade utbildningar med antalet genomförda projekthektar.
Strategiskt mål 3: Vi bygger upp en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för en förnybar och ansvarsfull skogsbransch samt stärker kompetensen och den kunskapsbaserade ledningen
Skogssektorn i Nyland stärker regionens konkurrenskraft och gör det möjligt att ta i bruk innovationer i anslutning till skogarna. Samtidigt ökar behovet av kunskapsbaserad ledning när informationens betydelse förändras i takt med att den artificiella intelligensen och maskininlärningen utvecklas.
Kunskapsbaserad ledning behövs allt mer för att till exempel stärkningen av tillväxten i skogarna, planlösningarna som påverkar skogsnäringarna samt utvecklingsfinansieringen ska få nödvändig effekt på skogsbranschens konkurrenskraft och ansvarsfullhet.
Åtgärd: Skogsbranschen till en aktiv aktör vid planläggning
Skogsbranschen stärker sin delaktighet i planläggningsprocesserna och ger respons under processerna.
Skogsbranschen ska vara en aktiv aktör vid planläggning så att planläggningen möjliggör ett hållbart skogsbruk.
Planläggningen påverkar skogsbranschens verksamhet genom att styra markanvändningen. I Nyland är utmaningen med planläggningen ur skogsbranschens synvinkel att skogsbruksmarken styrs till annan användning.
I sin helhet:
- Vi stärker deltagandet för aktörer inom skogsbranschen och beaktandet av skogsbranschens respons under planläggningsprocesserna.
- Vi främjar förnyandet av gamla generalplaner så att de motsvarar den nuvarande lagstiftningen.
- Vi strävar efter att göra bedömningen av konsekvenserna för skogsbruket till en del av planläggningsprocesserna.
Skogscentralen ordnar ett diskussionstillfälle om planläggningen för kommunala beslutsfattare och aktörer inom skogsbranschen i samarbete med Nylands förbund. Målet är att öka kunskapen om skogsteman på kommunnivå, även där frågor om planläggningen och skogen korsar varandra.
Skogscentralen och Nylands förbund ansvarar för att ordna diskussionstillfället. Övriga aktörer inom skogsbranschen ökar hörandet och påverkan som en del av planläggningsprocessen.
Centrala indikatorer för att verksamheten ska lyckas är respons från näringsidkare (NPS-index) och antalet utlåtanden och åsikter från aktörer inom skogsbranschen.
Åtgärd: Utnyttjande av utvecklingsfinansiering för att främja skogsnäringarna och utveckling av väginfrastrukturen
Vi främjar utnyttjandet av utvecklingsfinansiering för att stärka skogsbruket och strävar efter att förbättra skogsvägsnätets skick och effektivisera användningen av informationen om vägarnas skick.
Den finansiering som står till förfogande för utveckling av skogsbruket har stor betydelse för skogsnäringarnas framtid och skogssektorns livskraft i Nyland. Finansiering behövs för att öka kompetensen, informationen och samarbetet. Utvecklingsfinansieringen kan gälla främjande av innovationer, utvecklingen av bioekonomin, utnyttjande av digitaliseringen och finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt.
I sin helhet:
- Vi genomför två projekt i syfte att aktivera och förbättra utvecklingsfinansieringens effekt.
- Vi satsar på att förbättra skogsvägsnätets skick.
I de projekt som genomförs förenar flera företag och aktörer i olika storleksklasser sina resurser och sin kompetens för att utveckla nya produkter, tjänster eller verksamhetssätt inom skogssektorn.
Nya finansieringsmöjligheter kartläggs för iståndsättning av nätverket av skogsvägar (till exempel resultatbaserad finansiering).
Uppföljningen görs utifrån antalet genomförda projekt samt eurobeloppet av utvecklingsfinansieringen för främjande av skogsnäringarna.
Uppgifter som ska följas upp vid iståndsättning av skogsvägnätet är iståndsatta kilometer, mängden användning av uppgifter om vägskicket och erhållen finansiering. Skogscentralen, väglagen och andra aktörer är ansvariga instanser.
Strategiskt mål 4: Vi ställer skogsägare och kommunikation i fokus
Skogsägarnas beslut är en förutsättning för skogsvård, mångbruk och tillgången på virke för skogsindustrin.
Ett särdrag för Nyland är både det stora antalet skogsägare och den växande andelen distansskogsägare.
Att erkänna skogsägarnas betydelse, utveckla de ungas skogsrelation och effektivisera kommunikationen är utgångspunkterna för åtgärderna i detta mål.
Åtgärd: Effektivera kommunikationen och ordna evenemang
Vi utvecklar kommunikationen och utbudet av evenemang för att stärka kunskapsbaserat beslutsfattande bland skogsägarna. Effektivisering och förbättring av kommunikationen är ett genomgående tema i all verksamhet.
Målet är att skogsägarna ska få information om kommande evenemang med skogstema, teman med anknytning till utvecklingen av skogsägarskapet och olika utbildningsmöjligheter.
För att främja målen:
- Vi ordnar evenemanget Mångfalden i min skog.
- Vi ordnar utflykter för aktörer och media på utvalda platser.
- Vi effektiviserar kommunikationen via flera kanaler och interaktionen med skogsägarna som ett samarbete mellan aktörer.
- Vi förtydligar och förenklar kommunikationen så att informationen är enkelt tillgänglig.
För att genomföra åtgärden inrättas en kommunikationsarbetsgrupp som består av aktörer inom kommunikation bland intressentgrupperna.
Skogscentralen koordinerar arrangemangen för evenemanget Min mångformiga skog, men skogsrådets organisationer har ett gemensamt ansvar för genomförandet. I fråga om projekt som får landsbygdsfinansiering lägger aktörerna till information om evenemangen på webbplatsen landsbygd.fi.
Övriga ansvariga aktörer i helheten är de centrala aktörerna inom branschen, dvs. Finska Forstförening rf, Jord- och skogsbruksproducenternas Centralförbund MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, jord- och skogsbruksministeriet, Finlands 4H-förbund, Finlands svenska 4H, organisationer och aktörer samt kommunikationsansvariga.
Åtgärdernas framgång följs upp genom antalet kommunikationsprestationer och händelser.
Åtgärd: Satsningar på barns och ungas relation till skogen och samarbete med läroanstalter
Vi erbjuder unga skogs- och miljöfostran både i skolor och på fritiden.
Satsningar på barns och ungas relation till skogen är en väsentlig del av skogsbranschens attraktivitet och framtidsutsikter. Det är viktigt att stärka barns och ungas relation till skogen och högklassigt samarbete med läroanstalterna. På så sätt möjliggörs en heltäckande relation till skogen och en hållbar grund för lärandet för de unga.
Målet är att:
- Öka kunskapen om utbildningsmöjligheter och olika yrkesalternativ inom skogsbranschen samt öka företagarfostran inom skogsbranschen för unga.
- Fördjupa skogskompetensen bland lärarna. Inlärning i skogen etableras som en del av undervisningen.
- Se till att det finns ett tillräckligt utbud av arbetslivsorientering (PRAO) och praktikplatser så att ungdomarna lättare kan hitta mångsidiga arbetsmöjligheter inom skogsbranschen.
Aktörerna samarbetar intensivt under programperioden för att främja att skogskompetensens når ut till unga. Samarbetet och interaktionen med skolor, 4H-organisationer, scouter och andra organisationer som arbetar med unga ökas och fördjupas. Skogsnöten, projektet för att få alla elever i årskurs sex ut i skogen och övriga kampanjerna som riktas till skolor är centrala kanaler för att nå unga.
Ansvariga instanser i helheten är läroanstalter inom skogsbranschen och centrala aktörer, såsom:
- Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä KEUDA
- Työtehoseura
- Hyria yrkes- och vuxeninstitut
- Yrkesinstitutet Samiedu
- Helsingfors universitets campus i Vik
- Yrkeshögskolan Novia
- Metsäkoulutus ry
- Finlands Skogsförening rf
- Finlands 4H-förbund
- Finlands svenska 4H
- Jord- och skogsbruksproducenternas Centralförbund MTK
- Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC
- Finlands viltcentral och viltvårdsföreningarna
Uppnåendet av målen följs upp genom utvecklingen av antalet PRAO-platser och praktikplatser, antalet evenemang för barn och unga och genomförandet av skolkampanjer samt frågesporten Skogsnöten.
Åtgärd: Ökad kompetens om skogen med hjälp av gemensam verksamhet
Vi främjar ökad skogskompetens mellan olika aktörer, vilket är väsentligt för att göra skogsnäringarna och de möjligheter skogen erbjuder kända.
Gemensamma verksamhet olika aktörer emellan spelar en viktig roll när det gäller att öka skogskompetensen och dela information. Gemensamma insatser förbättrar också skogsbranschens godtagbarhet och ökar förståelsen för skogssektorns verksamhet. Inom helheten delas information om vad skogsbranschen.
I sin helhet:
- Ökad skogskompetens behandlas till exempel genom tidningsartiklar där skogar och skogsnäringar granskas på ett mångsidigt sätt.
- Under programperioden ordnas utflykter för media där redaktörer bekantar sig med objekt och skogsrelaterade projekt.
- I projekten genomförs öppna exkursioner där man kan bekanta sig med projekthelheter på plats.
När det gäller projektutflykter ansvarar Skogscentralen för sina egna projekt och företagen och föreningarna för sina egna.
Verkställande och uppföljning
Landskapets skogsrådet främjar och följer upp genomförandet av skogsprogrammets åtgärder. En mellangranskning av programmet och en uppdatering av åtgärderna utförs 2028.
Skogsråden ger årligen Skogscentralens direktion ett utlåtande där behovet av statligt stöd för olika åtgärder samt storleken på det anslag som behövs presenteras. Utlåtandet ska grunda sig på målen för skogsprogrammet. Målen enligt incitamentsystemet för skogsbruket uppdateras årligen (målen för 2025 presenteras i bilaga 2).
Skogsrådet följer upp hur målen framskrider och hur verksamhetsmiljön utvecklas och gör vid behov ändringar i programmet.
Utöver de mätare som valts för åtgärderna används även annan tillgänglig information i uppföljningen så som Skogscentralens öppna skogs- och naturdata, Skogscentralens sammanställning av skogarnas utveckling i landskapen och information om användningen av naturvårdsmedel. Utgående ifrån olika dataunderlag kan Skogscentralens experter producera även annat stöd för uppföljning av den allmänna utvecklingen. Exempelvis på dylika analyser är beräkningen av avverkningspotentialen i bilaga 3 och skogsvårdsförslagen i bilaga 4.
Konsekvensbedömning
Metod för konsekvensbedömningen
I konsekvensbedömningen granskades skogsprogrammets ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella konsekvenser samt de osäkerhetsfaktorer som påverkar hur målsättningarna uppnås. Bedömningen var en förhandsbedömning av hurdana betydande konsekvenser åtgärderna i programmet har om de genomförs.
Konsekvenserna och effekterna av det regionala skogsprogrammets åtgärder bedöms i två faser med hjälp av de konsekvenser som åtgärderna uppskattas få. De första bedömningarna av åtgärdernas betydande konsekvenser gjordes i vårens beredningsgrupper. För bedömningen i utkastskedet sammanställdes en konsekvensbedömningsgrupp med deltagare ur beredningsgrupperna (2–3 personer/grupp). Sammansättningen fastställdes av det regionala skogsrådet.
Bedömningen innehåller en verbal bedömning av åtgärderna och deras helhetskonsekvenser. Bedömningarna gjordes med hjälp av ett utvärderingsverktyg i tabellform. Konsekvenserna bedömdes med hjälp av skalan ++, + , 0 , - , -- och verbal bedömning.
Skogsrådet behandlade bedömningen och beaktade resultaten när programutkastet färdigställdes innan programmet skickades på remiss.
Bedömningens resultat
En utvärderingsgrupp bestående av åtta experter inom skogssektorn granskade åtgärderna och målen i skogsprogrammet och speglade dem mot den helhet som programmet bildar och den nationella skogsstrategin 2035. Som helhet bedömdes målen ha en positiv effekt. Gruppen betonade dock att bedömningen av effektiviteten beror på vilket perspektiv som granskas och bedömningen är därför utmanande för vissa åtgärder.
Den särskilt positiva effekten av Nylands regionala skogsprogram lägger fokus på att effektivisera kommunikationen, målen för skyddet av vattendragen och beaktandet av skogsägarna. Utbildningen av unga har en stark positiv verkan, men effekten är beroende av undervisningens kvalitet. Utmaningar med att stärka tillväxten i skogarna och minimera risken för skadedjur kan vara förknippade i synnerhet med aktörernas olika visioner till exempel om hur skogarnas tillväxt ska stärkas.
Åtgärderna har i huvudsak utarbetats så att de är tydliga och begripliga. En central observation är att effekten kan bedömas noggrannare först efter att åtgärderna har inletts och avslutats. Det faktum, att vissa åtgärder varar endast en kort tid medför utmaningar för bedömningen av effektiviteten, i synnerhet ur kulturella och ekologiska perspektiv. Åtgärdernas ekonomiska konsekvenser bedömdes i huvudsak vara positiva.
Bilagor
Skogscentralens experter producerade en riksomfattande lägesbild av skogsbranschen till stöd för de regionala skogsråden och skogsprogrammens beredningsgrupper.
I analysen granskades politiska, ekonomiska, sociala och kulturella, tekniska, ekologiska samt juridiska aspekter (PESTEL-analys).
Den politiska (P) lägesbilden har blivit oroväckande och innehåller ett betydande antal osäkerhetsfaktorer. Den osäkerhet som Rysslands anfallskrig orsakat både ekonomin och energisektorn har påskyndat utvecklingen av energisjälvförsörjningen. Samtidigt har virkespriserna stigit.
Skogs-, energi- och miljöpolitiska åtaganden och avtal på såväl internationell som EU-nivå kopplade till försämrad mångfald och klimatförändringen har en betydande inverkan på Finlands skogssektor. Förändringarna kommer att synas bland annat i nationella åtgärder för att återställa naturen samt i åtgärderna för att öka skogarnas tillväxt och kolbindning.
Inom ekonomin (E) har skogsbruket en betydande betydelse för Finlands nationalekonomi. Betydelsen växer i takt med att efterfrågan på virke ökar. Efter recessionen håller branschens omsättning och antal arbetsplatser småningom på att växa trots den ekonomiska osäkerheten. De ökade riskerna för skogsskador till följd av klimatförändringen ska beaktas som ett hot mot skogsbrukets arbete för klimathållbara åtgärder som betonar mångfald. En mångsidig användning av skogarna framhävs.
Sociala och kulturella perspektiv (S) består av mångsidiga förändringsfaktorer som har stor inverkan på användningen av skogarna. Finländarna har i huvudsak ett starkt förhållande till skogen överlag, men eftersom en allt större grupp skogsägare inte har någon direkt koppling till sin egen skog behöver skogsförhållandet uppmuntras och förstärkas. Den offentliga debatten om nyttjandet av skogarna är för närvarande dessvärre både tillspetsad och polariserad. Det finns skäl att korrigera skogarnas ägostruktur genom tidigarelagda generationsväxlingar och genom att aktivt avveckla dödsbon. Detta skulle också påverka den aktiva skötseln av skogarna och därmed skogarnas tillväxt positivt.
Ökad skogskompetens hos barn och unga skulle främja kommande generationers positiva inställning till hållbar användning av skogarna. Detta skulle öka intresset för skogsbranschen som studieområde. Redan i dagsläget är tillgången på arbetskraft en utmaning, likaså tillgången på utbildning till följd av inbesparingar.
Ur ett tekniskt (T) perspektiv utvecklas skogsbranschen fortfarande snabbt. I den allt noggrannare fjärrkarteringsbaserade produktionen av skogsdata kan man dessutom producera information om bland annat skogarnas sammansättning, kolbindning och mångfald. Den tekniska utvecklingen förbättrar maskinarbetets produktivitet och de nya metoderna effektiviserar arbetssätten. Ett stort problem är vägnätets och dess broars skick samt reparationsskulden i anslutning till dem.
Det ekologiska (E) perspektivet har stärkts i nyttjandet av skogarna. Naturvården i ekonomiskogarna är en fast del av skogsvården. Målnivån för mångfalden kommer att stiga i och med EU:s strategi för biologisk mångfald, förordningen om restaurering av natur samt annan framtida EU-reglering. Den nationella restaureringsplanen kommer att bli klar senast i augusti 2026. Dessutom utarbetas regionala program för den biologiska mångfalden (LUMO-program) i en stor del av områdena. LUMO-programmen kommer att ha stora konsekvenser för användningen av skogarna. Det närmare verkställandet klarnar senare och ska i fortsättningen beaktas i skogsprogrammens innehåll och verkställande.
Lagar (L), föreskrifter och andra politiska instrument påverkar hela tiden i högre grad hur skogarna nyttjas. Allmänt taget kan man säga att skogsbranschen allt mer påverkas av styrning som kommer från andra branscher. Särskilt många EU-initiativ gäller just skogarna. I synnerhet inom jordbruks-, miljö-, klimat- och energipolitiken finns det flertalet förordningar och direktiv som direkt eller indirekt påverkar även skogsbruket och -industrin.
Enligt motiveringarna till lagen om temporärt incitamentsystem för skogsbruket (metka) uppmuntrar man med stödsystemet markägarna till aktiva åtgärder i rätt tid. Arbeten som stöds är vård av plantbestånd och ungskog, vitaliseringsgödsling, utarbetad plan för vård av torvmarksskog, vattenskyddsåtgärder i torvmarksskog och byggande av dikesrenar, grundlig förbättring av enskilda vägar som betjänar skogsbruket, miljöstöd, vård av skogsnaturen och hyggesbränning. Storleken på anslaget har visat en nedåtgående trend.
Under den avslutade EU-perioden 2019–2024 utfärdades ett flertal förordningar som styr användningen av skogarna. Bakgrunden till detta var den europeiska gröna given, med vilket man strävar efter att stävja och anpassa sig till klimatförändringen samt förhindra förlusten av biologisk mångfald. Många nationella genomförandeplaner utarbetas som bäst med utgångspunkt i dessa. Deras inverkan på användningen av skogarna kommer att vara stor i framtiden, som även tidigare konstaterats.
Förordningen om restaurering av natur (EU) förutsätter att restaureringsåtgärder ska vidtas på 30 procent av den försämrade arealen för varje naturtyp i habitatdirektivet före år 2030. År 2040 ska restaureringsåtgärderna täcka 60 procent och 2050 hela 90 procent av naturtypsgruppernas försämrade areal.
I och med förordningen om avskogningsfria produkter (EU) är aktörerna skyldiga att utreda ursprunget och upphandlingskedjan för det virke de använder, för att påvisa att det inte orsakar avskogning. I Finland har mandatperioden för den arbetsgrupp som bereder den nationella tillämpningen av förordningen om avskogningsfria produkter förlängts till slutet av 2025.
Direktivet om förnybar energi (RED III) (EU) skärper hållbarhetskriterierna för skogsbiomassa, men konsekvenserna av detta bedöms förbli relativt små.
Stöd för virkesproduktion
Stöd för virkesproduktion (metka) för år 2025, fastställda av Jord- och skogsbruksministeriet. Eurobeloppen har omvandlats till prestationer enligt uppskattade genomsnittskostnader, avrundade till närmaste tiotal eller hundratal. Nya målnivåer fastställs årligen.
| Landskap | Vård av plant- och ungskog, ha | Vitaliserings-gödsling, ha | Vård av torvmarks-skog, ha | Grundförbättring av skogsbilväg, m |
|---|---|---|---|---|
| Birkaland | 6 200 | 580 | 230 | 9 100 |
| Egentliga Finland | 3 500 | 470 | 180 | 5 900 |
| Egentliga Tavastland | 2 900 | 620 | 170 | 6 100 |
| Kajanaland | 4 900 | 1 330 | 310 | 8 400 |
| Kymmenedalen | 2 100 | 380 | 130 | 5 900 |
| Lappland | 10 300 | 1 010 | 620 | 39 000 |
| Mellersta Finland | 9 400 | 1 080 | 290 | 9 200 |
| Mellersta Österbotten | 1 900 | 530 | 300 | 5 900 |
| Norra Karelen | 6 600 | 2 180 | 330 | 13 100 |
| Norra Savolax | 10 300 | 4 620 | 450 | 6 800 |
| Norra Österbotten | 14 500 | 3 250 | 2 090 | 39 200 |
| Nyland | 2 700 | 410 | 130 | 13 600 |
| Päijänne-Tavastland | 3 900 | 420 | 110 | 6 100 |
| Satakunta | 3 600 | 460 | 400 | 6 400 |
| Södra Karelen | 3 100 | 410 | 100 | 6 200 |
| Södra Savolax | 8 500 | 1 210 | 100 | 6 100 |
| Södra Österbotten | 8 000 | 1 400 | 580 | 8 200 |
| Österbotten | 3 500 | 640 | 1 460 | 14 700 |
| Totalt | 106 000 | 21 000 | 8 000 | 210 000 |
| Prestationsmål, tot. | 106 000 ha | 21 000 ha | 8 000 ha | 210 km |
| €/ha, €/m | 279 | 167 | 210 | 12 |
| Insamling av klenträd, mål | 40 000 ha |
Stöd för vård av skogsnaturen
Plan för användningen av stöd för vård av skogsnaturvård (metka) för år 2025. Användningen av stöd under tidigare år styr planeringen av framtida stödinsatser. Fördelningen av stöden mellan olika arbetstyper kan justeras, och medel kan flyttas mellan landskap vid behov, om medel blir outnyttjade.
| Landskap | Naturvård (€) | Miljöstöd (€) | Totalt (€) |
|---|---|---|---|
| Birkaland | 261 862 | 1 165 980 | 1 427 842 |
| Egentliga Finland | 138 681 | 1 126 059 | 1 264 740 |
| Egentliga Tavastland | 246 550 | 1 118 123 | 1 364 673 |
| Kajanaland | 231 822 | 1 111 360 | 1 343 182 |
| Kymmenedalen | 130 000 | 1 035 028 | 1 165 028 |
| Lappland | 266 363 | 1 259 724 | 1 526 087 |
| Mellersta Finland | 208 967 | 1 158 454 | 1 367 421 |
| Mellersta Österbotten | 137 353 | 902 474 | 1 039 827 |
| Norra Karelen | 216 118 | 1 176 271 | 1 392 389 |
| Norra Savolax | 299 564 | 1 215 335 | 1 514 899 |
| Norra Österbotten | 405 587 | 1 625 231 | 2 030 818 |
| Nyland | 232 596 | 1 147 356 | 1 379 952 |
| Päijänne-Tavastland | 206 745 | 1 194 928 | 1 401 674 |
| Satakunta | 130 000 | 969 091 | 1 099 091 |
| Södra Karelen | 144 726 | 1 101 246 | 1 245 972 |
| Södra Savolax | 266 443 | 1 106 641 | 1 373 084 |
| Södra Österbotten | 211 962 | 996 658 | 1 208 620 |
| Österbotten | 135 095 | 858 657 | 993 752 |
| Totalt | 3 870 432 | 20 268 616 | 24 139 049 |
Tabellens indelning baserar sig på statens budgetförslag, där miljöstödet presenteras separat, medan vård av naturen omfattar projekt för skogsnaturvård, åtgärder inom Helmi-programmet samt naturvårdsbränning.
Den nationella målnivån för arbetsinsatser för främjandet av skogsnaturvård år 2025
Målnivåerna fastställs i resultatavtalet mellan jord- och skogsbruksministeriet och Skogscentralen.
Målen anges på följande sida skilt för METSO- och Helmi-programmen samt vattenvårdens åtgärdsprogram. Någon landskapsvis indelning görs inte, eftersom det saknas detaljerad landskapsvis information.
Genomförande av Helmi-programmet:
| Åtgärd | Mål |
|---|---|
| Restaurering av myrar | 400 ha/år |
| Återställande av vattenbalansen på skyddade myrar | 6 st/år |
| Anläggande och restaurering av fågelvatten | 8 st/år |
Andra åtgärder:
| Åtgärd | Mål |
|---|---|
| Hyggesbärnning | 200 ha/år |
| Projekt enligt åtgärdsprogrammet för vattenvård | 10 st/år |
I tabellen presenteras den landskapsvisa avverkningspotentialen (ha/år) för åren 2025-2034. Beräkningen grundar sig på det största hållbara virkesuttaget. Tabellen beskriver också hur virkesuttaget kunde förverkligas.
Avverkningspotentialen per avverkningssätt är en uppskattning gjord med Skogscentralens skogsdata som grund. Skogsdatan har anpassats till Naturresursinstitutets uppskattningar av det största hållbara (SY, suurin ylläpidettävä) virkesuttaget för stam- och energived.
|
Landskap
|
Bestånds-vårdande avverkningar (ha/år) |
Förnyelse (ha/år) |
Kontinuerlig beståndsvård (ha/år) |
Totalt (ha/år) |
|---|---|---|---|---|
| Birkaland | 2 960 | 10 900 | 1 100 | 42 000 |
| Egentliga Finland | 13 300 | 6 900 | 400 | 21 000 |
| Egentliga Tavastland | 10 700 | 4 100 | 300 | 15 000 |
| Kajanaland | 41 200 | 11 400 | 3 200 | 56 000 |
| Kymmenedalen | 11 300 | 3 000 | 300 | 15 000 |
| Lappland | 82 200 | 16 900 | 10 700 | 110 000 |
| Mellersta Finland | 48 200 | 13 500 | 1 600 | 63 000 |
| Mellersta Österbotten | 10 200 | 2 800 | 400 | 13 000 |
| Norra Karelen | 50 000 | 16 000 | 2 100 | 68 000 |
| Norra Savolax | 51 700 | 15 400 | 1 500 | 69 000 |
| Norra Österbotten | 72 800 | 22 600 | 5 500 | 101 000 |
| Nyland | 13 800 | 6 200 | 900 | 21 000 |
| Päijänne-Tavastland | 12 200 | 5 000 | 400 | 18 000 |
| Satakunta | 15 100 | 6 100 | 500 | 22 000 |
| Södra Karelen | 15 600 | 3 700 | 400 | 20 000 |
| Södra Savolax | 35 800 | 13 000 | 1 100 | 50 000 |
| Södra Österbotten | 25 100 | 12 300 | 500 | 38 000 |
| Österbotten | 21 400 | 4 300 | 300 | 26 000 |
| TOTALT | 560 000 | 174 100 | 31 200 | 765 000 |
Vid fastställandet av största hållbara virkesuttag och fullständiga första gallringar har man utgående ifrån skogsdatan räknat ett tioårigt medelvärde för relativa avverkningsvolymer per avverkningssätt. Avverkningsvolymerna enligt avverkningssätt har omräknats till arealer (hektar) utgående ifrån de genomsnittliga landskapsvisa avverkningsvolymerna (m³/ha) i avverkningsanmälningar inlämnade till Skogscentralen under år 2024.
Vid fastställandet av de landskapsvisa andelarna kontinuitetsskogsbruk har källan varit avverkningsanmälningar inlämnade till Skogscentralen under år 2024.
Den genomsnittliga avgången vid kontinuitetsskogsbruk har beräknats med hjälp av medelvärdet från Naturresursinstitutets syntesrapport (7,2 m³/ha/år * en avverkningscykel på 15 år = 108 m³/ha).
I tabellen beskrivs landskapsvisa skogsvårdsförslag (ha/år) för åren 2025-2034. Förslagen grundar sig på Skogscentralens skogsdata.
Grunden för tidig vård av plantbestånd är medelbehovet för kommande femårsperiod. Grunden för vård av plantbestånd samt ungskogsvård är medelbehovet för kommande tioårsperiod.
| Landskap |
Tidig vård av plantbestånd (ha/år) |
Vård av plantbestånd (ha/år) |
Ungskogsvård (ha/år) |
|---|---|---|---|
| Birkaland | 13 800 | 5 400 | 1 900 |
| Egentliga Finland | 6 900 | 2 400 | 900 |
| Egentliga Tavastland | 5 100 | 1 800 | 900 |
| Kajanaland | 9 400 | 5 100 | 1 200 |
| Kymmenedalen | 4 400 | 2 000 | 700 |
| Lappland | 16 800 | 8 500 | 1 500 |
| Mellersta Finland | 15 700 | 7 200 | 2 900 |
| Mellersta Österbotten | 3 500 | 1 600 | 700 |
| Norra Karelen | 16 900 | 7 200 | 2 500 |
| Norra Savolax | 17 900 | 7 500 | 3 600 |
| Norra Österbotten | 22 400 | 11 200 | 3 400 |
| Nyland | 6 100 | 2 600 | 1 000 |
| Päijänne-Tavastland | 5 600 | 2 500 | 900 |
| Satakunta | 7 000 | 3 000 | 1 000 |
| Södra Karelen | 6 300 | 3 200 | 1 100 |
| Södra Savolax | 14 800 | 7 300 | 2 400 |
| Södra Österbotten | 11 900 | 5 600 | 2 500 |
| Österbotten | 6 900 | 2 600 | 1 500 |
| TOTALT | 191 400 | 86 800 | 30 600 |
Trädens höjd är 1,2-3 meter vid tidig vård av plantbestånd och 3-7 meter vid vård av plantbestånd.
Vid ungskogsvård är trädens diameter < 12 cm.