Det finns många bra sätt att trygga flygekorrens livsmiljöer i ekonomiskogarna. Inom projektet Flygekorre-LIFE fick skogsägare och skogsfackmän utbildning och råd om hur avverkningar och skogsarbeten ska planeras i flygekorrskogar. Exempelvis placeringen av grupper av naturvårdsträd samt sparandet av aspar och alar har stor betydelse för den hotade arten.
Skogscentralen har ordnat flera utbildningar om hur man beaktar flygekorren i ekonomiskogar. Bild: Hanna Korpinen
Inom projektet Flygekorre-LIFE har man skapat god praxis för hur flygekorren kan beaktas i skogsbehandlingen. Finlands skogscentral ordnade webbföreläsningar och terrängutbildningar om ämnet och nästan 1700 intresserade deltog i dem. Dessutom erbjöd Skogscentralens anställda personlig rådgivning till över 300 skogsägare på vars skogslägenhet eller i närheten hade gjorts flygekorrobservation.
Flygekorrens föröknings- och rastplats ska avgränsas utanför skogsvårdsarbetena och avverkningen.
– Många skogsfackmän och skogsägare önskade specifikare verktyg för avgränsningen, dvs. riktgivande arealer eller metermängder. Avgränsningen görs dock alltid från fall till fall och beror också på avverkningsmetoden och dess styrka. Vi vet att avgränsningar på under 0,4 hektar är för små för att arten ska bevaras, berättar projektchef Tiina Lintuharju vid Finlands skogscentral.
I de utbildningar som Skogscentralen ordnade uppmanades skogsägare och yrkespersoner att identifiera flygekorrens livsmiljöer och föröknings- och rastplatser samt planera förbindelserna. Flygekorrens revir sträcker sig ofta till flera skogslägenheter. I planeringen av skogsanvändningen är det bra att säkerställa att flygekorren kan röra sig i hela sitt revir.
Utöver bo- och rastplatserna behöver flygekorren trädbevuxna förbindelser från en plats till en annan. Bild: Rainer Carpelan/Vastavalo.fi
Flygekorren behöver lövträd och förbindelser
I projektet Flygekorre-LIFE observerades många bra metoder för att hjälpa flygekorren att klara sig i ekonomiskogarna. Arten behöver lövträd och det lönar sig att spara särskilt aspar och gråalar. Vid avverkning lönar det sig att lämna dessa trädarter som naturvårdsträd.
Flygekorren behöver också goda förbindelser. De kan skapas genom att bevara skogen bevuxen.
– Det lönar sig helst att spara förbindelser som mönsterliknande områden och inte som rader med enskilda träd. Om flygekorren har tillgång till en 4–6 hektar stor trädbevuxen livsmiljö bevaras i allmänhet dess revir. Man kan dock göra avverkningar i området med undantag av föröknings- och rastplatsen, säger Lintuharju.
Avverkningen måste planeras särskilt omsorgsfullt i flygekorrskogarna. Ju kraftigare avverkningen är, desto större skyddsavstånd måste lämnas till föröknings- och rastplatsen.
– Skogsägarna och yrkespersonerna har varit intresserade av ny information och många har velat sätta sig in i ämnet ytterligare. Att beakta flygekorren kan kännas svårt eller till en början väcka känslor, men det finns råd att få om detta.
Skogscentralen har sammanställt guiden Flygekorren i ekonomiskogen som stöd åt skogsägarna och skogsfackmännen.
Mer information om projektet Flygekorre-LIFE finns på Skogscentralens webbplats.
Projektet Flygekorre-LIFE främjar skyddet av flygekorren i Europa genom samarbete. Projektet sammanför centrala aktörer inom markanvändningen samt information om flygekorrens habitatnätverk. Projektet har 17 partner från Finland och Estland. Projektet omfattar flygekorrens hela utbredningsområde inom EU. Projektet Flygekorre-LIFE ingår i Europeiska unionens LIFE-program och koordineras av Forststyrelsens Naturtjänster.