Det går ännu inte att få tillräckligt exakt information om döda träd med den nuvarande fjärranalysmetoden. I KUOPUS-projektet, som finansierades av jord- och skogsbruksministeriet, testades inventeringen av döda träd och man utredde om informationen som skapades kunde användas av skogsfackmän och skogsägare. I fjärranalysmaterialet identifierades döda torrakor väl, men identifieringen av döda träd som låg på marken lyckades inte.
Döda träd erbjuder en livsmiljö för många arter. Bild: Miia Saarimaa
Döda träd är viktiga för skogarnas mångfald. Att spara döda träd är ett av de mest effektiva sätten att förbättra skogsarternas och de skogbevuxna naturtypernas tillstånd.
– I skogar med många döda träd finns det sannolikt också arter som är typiska för gamla skogar, hotade arter eller arter på tillbakagång. Särskilt grova och långt murkna träd erbjuder livsmiljöer för sådana arter, berättar naturdatachef Miia Saarimaa vid Finlands skogscentral.
I Skogscentralens KUOPUS-projekt utreddes om man med hjälp av laserskanning och material kan producera information om döda torrakor och döda lågor på marken. Resultaten visar att den lasertäthet på fem punkter som idag används för att skanna skogarna är för liten för att kunna identifiera döda träd. Det går bra att identifiera döda torrakor i materialet, men de döda lågorna urskiljs inte ordentligt.
– Vid identifiering av lågor är trädets geometri i förhållande till markytan i nyckelposition. Identifieringen lyckas bäst när trädstammen är tydligt upphöjd från marken. Den täta undervegetationen försvårar observationen. Då det går tid efter att trädet fallit blir det svårare att identifiera lågan när den murknar och växtligheten samlas på den, berättar teknologidirektör Vesa Leppänen vid Arbonaut Oy.
Drönare för att identifiera döda lågor?
Även om det är möjligt att identifiera enskilda döda träd kan man inte på ett tillförlitligt sätt producera information om det döda trädets grovlek och volym på basis av fjärranalys. Lappalainen ser dock inte detta som ett hinder för att utnyttja resultaten i praktiken.
– Projektets resultat visar att man utifrån fjärranalysen kan identifiera platser där förekomsten av döda träd är sannolik. Även mängden död ved går att uppskatta åtminstone i grova drag, säger Jussi Lappalainen, servicechef för skogsdata vid Finlands skogscentral.
Laserskanning är inte det enda sättet att producera information. Till exempel kan träd och trädgrupper som dödats av granbarkborren mycket tillförlitligt identifieras även på flygbilder och satellitbilder.
– Till exempel kan man lättare urskilja enskilda döda lågor från material som fotograferats med drönare, men det är tills vidare inte kostnadseffektivt att samla in material från stora områden med drönare, berättar Lappalainen.
Det finns behov av information om kvaliteten på och mängden död ved
Det finns ett behov av nationellt täckande information om det döda trädbeståndets kvalitet och mängd. Skogsägarna och aktörerna inom skogsbranschen kunde med hjälp av informationen trygga koncentrationer av döda träd och beakta dem bättre än tidigare till exempel i skogsvårdsarbeten.
Riksskogsinventeringen (RST) producerar information på storområdesnivå om döda träd, men inventeringens syfte är inte att producera skogsbeståndsspecifika uppgifter om mängden döda träd.
– Det vore viktigt att få information till och med om enskilda döda träd. Närmare information om antalet döda träd och var de finns skulle hjälpa till att bedöma förutom mångfalden även mängden kol som det döda trädet binder, funderar Lappalainen.
KUOPUS-projektet är en del av jord- och skogsbruksministeriets klimatåtgärdshelhet Fånga kolet för markanvändningssektorn. Mer information om KUOPUS-projektet finns på Skogscentralens webbplats.